Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 21. 1 November 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 .
TRONS SEGRAR
spela. Alla resa sig upp och börja sjunga:
»Ett litet fattigt barn jag är...»
Karl-Gustav försöker gå men kan inte
komma ur bänken för kamraternas skull.
Han måste stanna till lektionens slut.
På hemvägen måste han fråga Elvi, vad
de menade med att sjunga den där sån-
gen, var gång han kom.
»Jag går aldrig dit mer», försäkrar han
till sist, »för att jag är fattig, vet jag
ändå...»
Elvi försöker att övertala honom och
lyckas till slut. Än en gång skall Karl-
Gustav gå.
Denna gång sätter han sig längst nere
vid dörren. Så där ja! Nu börjar musiken,
och nu sången. »Ett litet fattigt...» Karl-
Gustav rusar på dörren och ut. Dörren
åker igen med en fruktansvärd skräll...
Halva dan gick han sen och drev i grän-
der och skjul, bitter till sinnes.
(Forts.)
Något för barnen.
(Forts.)
AFRIKAS APOSTEL har David Living-
stone blivit benämnd, och vi vilja nu fort-
sätta vår berättelse från förra numret och
söka skildra något av vad vi läst och
hört om denne märklige mans ungdom
och fostran för sitt stora livsverk.
Tidigt fick David börja arbeta. I sin hem-
by Blantyr, Skottland, fick han börja i
bomullsspinneri vid 10 års ålder. Hans ar-
bete för dagen varade från kl. 6 på mor-
gonen till kl. 8 på aftonen med korta fri-
stunder vid måltiderna. Det var med myc-
ken glädje han kom hem med sin första
veckoförtjänst, vilken han med stolthet lade
i moderns knä. För en del därav fick han
emellertid köpa en latinsk lärobok, var-
efter ’ han med mycken flit hängav sig åt
studiet av detta språk tillsammans med
en klass, som möttes mellan 8 och 10 på
aftonen.
Ofta satt han lutad över sina böcker till
kl. 12 på natten. Men stundom plägade mo-
dern komma och taga böckerna ifrån ho-
nom. Hon insåg nämligen, huru väl han
behövde vila; han skulle ju vara i arbetet
redan kl. 6 på morgonen! Genom sin flit
lyckades han emellertid göra sig väl för-
trogen med det latinska språket.
Fians håg för studier tilltog beständigt,
och fadern skaffade honom så många böc-
ker, som hans begränsade tillgångar med-
gåvo. Med särskild förtjusning läste Da-
vid reseskildringar och botanik". När någon
gång en extra lovdag inträffade, kunde
man vara säker på att finna honom ute i
skog och mark, samlande rön för att göra
sig förtrogen med Guds under i naturens
olika riken.
I övrigt vet man icke mycket om hans -
ungdomstid. Den förflöt stilla och lugnt i
det lyckliga hemmet i Blantyr. Genom ar-
bete och möda samt genom trägna stu-
dier erhöll han här sin första förberedelse
för det livsarbete, som skulle bringa ett
omätligt mått av välsignelse till det mörka
Afrikas talrika stammar.
I hemmet rådde, såsom vi redan, antytt,
en allvarlig gudsfruktan. Djupa andliga in-
tryck fick även den unge David av sin
söndagsskollärare. På sin dödsbädd hade
denne sagt till honom: »Nåväl, min gosse,
se till, att du övar dig i gudaktighet un-
der varje dag i ditt liv; ty om du så gör,
skola både prövningar och annat lända
dig till godo.» Denna förmaning bemödade
sig ock Livingstone om att efterkomma i
alla livets växlingar.
Men liksom så många andra ville han
genom bättringsförsök göra sig i någon
mån förtjänt av Guds nåd, och det dröjde
til! hans tjugonde år, innan ett nytt och
rikt liv strömmade in i hans själ. Genom
läsningen av en bok om Guds fria nåd
kom han: till visshet om att det var såväl
hans förmån som hans plikt att
taga emot Guds fria nåd till
frälsning. Den evangeliska sanningen
grep honom med kraft, såsom det fordom
skedde med Paulus. Guds kärlek fyllde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
