Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 24. 15 December 1935 (Julnummer)
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 .
TRONS SEGRAR
kan göra clet omöjliga möjligt, gav jag
dera hjälp jag kunde. Efter endast ett par
veckor var flickan återställd som svar på
bön. Jesus all äran!
*
Det var inte första gången jag gjorde
,lille Sefanyanes bekantskap, då han, mera
död än levande, låg utsträckt på gräsmat-
tan i dar torftiga hyddan, ty Sefanyane
är en av våra söndagsskolepojkar och bor
helt nära missionsstationen. Den lille stac-
karn blödde ur mun, näsa, öron, ögon,
t
Ambulansen har anlänt.
Brev från Lilly Gustafson.
Några av de många.
Det var en måndagsafton i skymningen.
Regnet, blandat med stora hagel, öste ned.
De skarpa blixtarna gåvo hela atmosfären
ett elektriserat utseende, och man var san-
nerligen glad över att få stanna inomhus.
Ea knackning på köksdörren och en viss
fråga gjorde med ens slut på min inom-
husvistelse. I hast lades nödvändig sjuk-
vårdsattiralj ned i ryggsäcken, och jag var
färdig att följa sjukbudet ut i regnet och
natten. Vad hade hänt, eftersom så stor
skyndsamhet var av nöden? Jo, ett hagel
av ovanliga dimensioner hade träffat en
liten flicka, som! från åkern sprang mot
hemmet. Den lilla låg nu medvetslös ef-
ter en duktig hjärnskakning med fraktur
på skallbasen. — Det var inte första gån-
gen jag kände mig hjälplös i vildmarken
med dess begränsade möjligheter. — Dock,
med en fast tillförsikt till Herren, som
mellan fingrar och tår etc. Jag förstod
strax, att de små svarta barnens fiende
skörbjuggen här gjort sitt värv väl, och
mänskligt sett var det föga utsikter till
pojkens vederfående, förblödd som- han var.
Men Herren, som’ är rik i nåd över alla
dem som åkalla Honom, gav oss ånyo ett
härligt bönesvar, och Sefanyane repade sig
mycket snabbt. Antingen han kom till dis-
pensären om morgnarna på systers rygg,
eller senare på egna ben, så log han
så gott, smått förtjust över att vara sjuk,
ty medicinen, som bestod av apelsiner, to-
mater etc., smakade gott även i en liten
svart pojkes mun till omväxling med den
hårda majsgröten. Så kom söndagen, då
Sefanyane åter satt i söndagsskolan. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 04:23:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ts/1935/0578.html
