- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtiosjunde årgången. 1936 /
26

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. 15 Januari 1936 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.13 TRONS

Gud för den, hunger efter livets ord, som
förmärkes. Sedan den 19 nov. ha vi
varit här i Tatungfu. Vi fingo vid vår
ankomst till stationen möta broder
Abraham-son, syster Fredrikson och några av de
troende kineserna. Trots att tåget var
försenat tre timmar, hade de tåligt väntat ut
oss. Åtskiliiga hade ju måst återvända för
plikters åliggande. Men det var kärt att
återse dessa välkända ansikten.

Syster Ahlman följde med br.
Abrahamson till västra stationen. Vi fingo följa
syster Nanny till östra; och våra tyska systrar
togo in på skolan, där syster Amanda
Gustafson väntade dem. Överallt mötte oss
kineserna med sitt glada »pingan». Och
glada voro vi allesammans, jag är
övertygad därom: Kanske någon som läser detta
brev undrar över att ej syster Elisabet
Jonsson är med oss nu. Få då omnämna, att
hon från Shanghai skulle till språkskolan i
Yangchow, varför vi skildes åt där.

Som syster Nanny är ensam utlänning på
denna station och därtill överhopad av
arbete, kände vi oss böra efterkomma
hennes och kinesernas önskan att stanna kvar
något och leda en del möten. Dessutom ha
vi packat upp och delat ut de saker vi
medfört åt kamraterna ifrån Sverige. Det
är glädjande att kunna göra vännerna i
Sverige den tjänsten att överbringa
gåvorna hit, men glädjen bliver betydligt
reducerad, då man i tullen får erlägga nästan
hälften av vissa varors värde. Inom C. I. M.
har man på grund av de höga tullarna
redan beslutat att icke medföra något åt
.andra och åtminstone blott i yttersta
nödfall frångå denna regel.

Vill Gud, skola vi nästa vecka hjälpa
till med några dagars möten på västra
stationen, därefter besöka utstationen
Chii-lo ett par dagar och sedan Yangkao. Det
skall för oss bliva en glädje att hälsa
kineserna där, särskilt från syskonen
Ohlsons och fru Ottosson, som nedlagt
mycket arbete bland dem1. Vi återvända
därefter till Tatung för att hämta våra
saker men fortsätta omedelbart resan mot
Hunyiian, där syskonen Eklunds och
kineserna redan länge väntat på oss. Är

SEGRAR

det så Guds vilja, skulle vi få stanna där.
Det blir då femte gången vi reda oss ett
litet hem. Kanske även mera primitivt för
varje förnyad gång. Det står klart för
oss, att »vi äro främlingar och gäster» i
dubbel bemärkelse. Måtte Gud av nåd
välsigna vårt inträde i Hunyiian denna gång!
Flera år ha vi redan förut arbetat i den
staden med dess många byar och väldiga
berg. Ack att man bara hade samma
ungdomskraft och hjältemod som då! M:en Gud
ser- och känner våra behov. Vi vilja räkna
icke med oss själva utan med ’»ALL NÅDS
GUD».

Tacksamma för Edra förböner, sända vi
våra gemensamma hälsningar till alla Trons
Segrars läsare och ville särskilt tillönska
EDER ALLA, unga och gamla, ETT GOTT
NYTT NÅDERIKT ÅR FRÅN ALL NÅDS
GUD.

Edra i Kristi kärlek förenade

Jenny och Arv. W a 11 i n.

Tatungfu den 30 nov. 1935.

Adress: China Inland Mission, (via
Pei-pinig), H u n y ii a n, Siha., N. China. (Via
Si b er i a.)

Brev från Edit Oqvist.

China Inland Mission, L i n g k i u,
Shansi, Ni China, den 28 nov. 1935.

Kära vänner och förebedjare!

Frid! »Trofast är vittnet t skyn».

Det är nu rätt längesedan jag sände Eder
en hälsning genom vår kära T. S.
Eftersom mötena för hösten redan börjat, blir
det icke så mycken tid för brevskrivning.
Och det är många av Eder, mina -vänner,
som jag icke hunnit skriva till.

Sommaren med dess hetta är nu över.
Vi fingo några veckors vila under den
hetaste tiden hos våra vänner Silfwerbrands
i Kwangling, och det var välbehövligt. Dock
var det något som tryckte sinnet, och vad?
Jo, vår kära kamrat David Franzén skulle
sedan hem till LIngkiu för att packa, ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:23:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1936/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free