Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. 15 Januari 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.13
TRONS SEGRAR
tober 1864 sin minnesvärda marsch
mot havet. Medan hans här
bivacke-rade i närheten av Atlanta, kringgick
den fientliga hären högra flanken av
Shermans här, föll den i ryggen och
började förstöra de järnvägar, som
förde norr ut, bränna ned blockhusen
och tillfångataga de utmed hela
vägen stationerade smärre
häravdelningarna. Sherman ilade med sina
trupper till förrådens räddning och till att
täcka Altosnapasset*, som ledde in
till Altaanas berglandskap, enär det
var av allra största vikt, att icke de
ifrågavarande posterna föllo i
fiendens händer. Trots det allra
tappraste försvar blevo hans män till slut
tillbakadrivna upp till det på fjällets
topp belägna fästet. Många av dem
hade redan fallit, och det syntes
utsiktslöst att utsträcka kampen vidare.
Då observerade plötsligt en av
officerarna på det cirka 20 engelska mil
avlägsna berget Keucsav på andra
sidan dalen en vit flagga. Signalen
besvarades, och snart vajade från den
ena bergstoppen till den andra
budskapet till de trängda soldaterna:
»Hållen fästet! Jag kommer. W. T.
Sherman.»
Ett högt hurra skallade.
Soldaterna blevo som aldrig tillförne
medvetna om huru mycket som berodde på
att de behöllo sin ställning. Och hur
svårt än leden glesnade, höllo de
fästet, tills äntligen efter tre timmars
förlopp förposterna till den
Sherman-ska huvudavdelningen kommo inom
synhåll och fienden såg sig nödsakad
att avtåga.
Faller icke genom denna historiska
tilldragelse ett klart ljus över en
kris-tens ställning gentemot den mot Gud
fientligt sinnade världen? Och kunna
vi icke förstå, att han vid åsynen av
den otro, som tränger sig ända in i
*Då vi ej haft tillgång till "det engelska
originalet, utan använt en tysk övers.,
kunna vi’ ej garantera för att de här anförda
namnen äro korrekt stavade. Red.
helegdomarna, och de många
namn-kristna, som skyggt draga sig undan
korset, med allt klarare uppfattning
av läget sjunger med P. P. Bliss:
»Upp, kamrater, se, baneret
Fladdrande framgår!
Nya trupper man oss skickar;
Segern snart är vår.
Hållen fästet, tills jag kommeri
Jesus manar än.
Herre, med Din nåd vi vilja!
Svarom Frälsaren!
Se, där rycker satan mot oss
Med en väldig här!
Starka hjältar kring oss falla,
Modet sjunket är.
Hårt och länge striden rasar,
Men vår hjälp är när.
Mod, kamrater, segerfursten,
Hjälten, är nu här!
Härligt vajar segerfanan,
Hör trumpetens skall!
I vår Herres namn vi bringa
Fienden på fall.»
Om en människa åt Gud helgat en
särskild henne förlänad gåva, och i
synnerhet om denna gåva tjänar
henne som förvärvskälla, så kommer
säkert förr eller senare ett ögonblick,
när hon måste avgöra sig för
huruvida hon med delad kraft skall
arbeta för själars frälsning, eller om
hon skall giva sig helt åt detta
arbete. Här vore mycket att säga om
de offer, som Herrens tjänare givit
i fråga om jordisk utkomst, i det
att de utan alla förbehåll gåvo sig åt
Herrens tjänst; men ett sant Jesu
Kristi vittne kallar icke detta för
offer och talar över huvud icke mycket
om vad han måst uppgiva för sin
Mästares och evangelii skull. En sådan
var P. P. Bliss. Såsom musiklärare
blev han mer och mer eftersökt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
