Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. 15 April 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR
147
kåren är en stor andlig tillgång för hela
vårt land.
Sv. M b 1.
Brev från
missionssekreterare Fredberg.
»Jag vill tacka Dig av allt mitt
hjärta... När jag ropade,
svarade Du mig; Du gav mig
frimodighet, och min själ fick kraft.»
Ps. 138: 1, 3.
Vi ha alla stor orsak att tacka Gud
för all Hans nåd och alla Hans
välgärningar, som Han ständigt bevisar
oss. I synnerhet har jag
personligen ett stort tacksägelseämne, för
vilket jag vill genom dessa rader prisa
Herrens heliga namn. Mina
personliga vänner och många andra Trons
Segrars läsare torde ha givit akt på
den lilla notisen om min sjukdom och
uppmaning till bön, som var införd
i T. S. n :r 2. Det var en allvarsam
sjukdom, blödande magsår. Den 7
jan. måste jag bliva kvar i sängen,
och den 8 jan. på kvällen grep Gud
i sin stora nåd in, under det min kära
hustru och jag gemensamt bådo.
Ester kunde se, huru dödsfärgen vek
från mitt ansikte, sedan vi bedit. Vi
tro, att blödningen stillades just den
stunden, ty sedan var aldrig
avföringen svart. Jag trodde ej då, att det
skulle gå så långsamt med
tillfrisknandet. Jag vet, att mången menar,
att man i ett sådant fall skall stiga
upp genast, men Herren ledde mig
en annan väg, Han gav ej den
erforderliga kraften att göra det. Magen
fördrog de första veckorna ingen
mat, och jag hade ej heller någon
hunger. När jag efter en månad
kunde börja stiga upp, var jag så
svag, att jag måste stödja mig vid
en käpp eller vid min hustrus arm.
Tillfrisknandet har sedan gått fort,
och alla som se mig tycka att
krafterna kommit mycket fort tillbaka.
Den sista veckan har jag återigen
kunnat hålla möten här i närheten.
Herren vare pris för Hans stora under
med mig!
Då jag vid insjuknandet insåg, att
sjukdomen kunde leda till döden, var
jag så innerligen tacksam till Gud,
att jag var frälst genom Kristi blod.
Om det varit Guds vilja, hade jag
gärna brutit upp för att vara med
Kristus. Herren gav mig dock
förvissning om att det ej var hembudet, utan
att jag skulle få hälsan åter. Jag var
glad att få vara kvar hos min kära
maka och synnerligen glad att få vara
kvar på jorden för att taga del i Guds
stora verk under dessa sista
betydelsefulla tider, i vilka vi leva. Vilken nåd,
att vi svaga jordemaskar få tjäna den
Allsmäktige!
Till alla de vänner, som bedit för
oss under denna prövande
sjukdomstid, ber jag att härmed få uttrycka
vår stora tacksamhet. Gud vare tack
för nådesyskons gemenskap i bön
och tro!
Må vi alla giva Herren hela vår
varelse med allt vad vi äro och hava!
Må vi med hjärtats hela hängivenhet
tjäna Honom, som gav sitt liv för oss!
»Lev för Jesus, intet annat är dock
värt att kallas liv.»
Med hjärtliga hälsningar till alla
vänner i Sverige såväl som på
missionsfälten.
Eder i Herrens tjänst
Gustaf Fredberg.
Alingsås den 23 mars 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
