Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 16. 15 Augusti 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
i TRONS SEGRAR
hoppa såsom en hjort, den blindes öga skall
se, den döves öra skall höra. Inga tårar,
ingen värk varder mer, ty det första har
gått till ända. Vid graven sjöngs sången:
»Hemland, där sol ej dalar.»
Vid graven fick hon även många
blommor och kransar. Bland annat en från
evangelisterna. Tal höllos av evgl. Evert
Nylén, skogsmästare Jacobsson in. fl. Fru
Edith Jacobsson uppläste av henne
författade verser. Det blir så tomt, när de gamla
trogna gå borf. Vem träder i deras ställe?
Vem?
»Vi skola i sinom tid få skörda, om vi
icke tröttna.» Lönen väntar varje trogen
själ.
Anna Dahl.
EN OMFLYTTAD
PELARE.
. »O, sä tomt i Kristdala», skriver en
kamrat, »nu, dä farbror Löfgrens plats står
tom! En olyckshändelse blev ’vagnen’, som
fick hämta honom hem.»
- Är det möjligt? Är inte vår käre
broder Löfgren mer ibland oss? Det är
omöjligt att hålla tårarna tillbaka. Jag böjer
mina knän och tackar Gud för den
välsignelse, som han har fått vara till för mig.
Han hörde till dem, som inte säga så
mycket, stilla och tillbakadragen var han;
men när han öppnade sin mun, då blev
det något sagt. O, det var en upplevelse
att höra honom bedja. Han kunde konsten
som få att i få ord säga mycket,
hjärt-innerligt, rakt på sak. Det var en hjälp
i mötena bara att se honom sitta där och
taga emot. Man visste, att där satt en
förebedjare. Huru fröjdades han icke åt
de »nyfödda barnen», och vilken taderlig
omsorg hade han icke om deras andliga
tillväxt! Ofta pä tu man hand kunde han
delgiva något ord, som blivit levandegjort
för" honom; det förnams, att han hade
verklig glädje i »Ordet». Ett bibelord, som
han ofta citerade, var följande: »Den som
har Sonen, han har livet». Få har jag lärt
känna, som så ha fröjdats i »Ordet» i
ensamhet som han. Inte anade jag söndagen
den 3 maj, att det var sista gången jag
räckte broder Löfgren handen till farväl och
hörde hans hjärtliga: »Välkommen åter!»
Du saknas, då nu din plats står tom i
hemmet, i församlingen.
»Den rättfärdiges åminnelse lever i
välsignelse.» Ordspr. 10: 7.
Anna Karlsson.
HEMFÖRLOVAD.
Måndagen den 20 juli fick vår käre
broder och vän, hemmansägaren Albert
Moberg i Orrbyn, hembud efter att över ett
års tid ha varit avsidestagen i en svår och
tärande bröstsjukdom.
Med br. Albert har en sann och god
kristen lämnat jordens låga dalar. Sant
sades också om honom vid graven: »han
var en rätt israelit, i vilken intet svek
fanns». Någon offentlig människa var han
icke; hans gärning utfördes i tysthet.
Försynt och tillbakadragen var han till sin
läggning, och såsom sådan behövde han
aldrig falla för frestelsen att föra högre
bekännelse än gärningarna och livet
motsvarade.
Br. Albert var ett föredöme, som
lämnat spår efter sig. Frälst vid en väckelse,
som för ett tiotal år sedan gick i bygden,
förblev vår br. sedan sin Frälsare trogen.
Och efter att hava följt sin ’Mästare i
dopets grav anslöt han sig till den i byn
befintliga brödraförsaml., där han med nit och
trohet tagit verksam del. Ehuru inånga
sakna vår broder, både nära och kära, torde
nog tomrummet kännas störst ibland den
lilla skaran i nämnda församling.
Söndagen den 26 juli fördes br. Alberts
stoft till den sista vilan på Råneä
kyrkogård. Vid graven talade undert. och
frambar brödraförs. tack til! den hemgångne
samt nedlade en krans. Tal höllos vidare
av nämndeman Axel Moberg, som är en
släkting till den avlidne, samt av fru
Blenda Nilsson m. fl.
Ehuru vår br. i likhet med oss alla var
behäftad med svagheter, överdriva dock icke
de vittnesbörd, som lämnats om vilken
värderad och god broder Albert Moberg varit.
Vår br. hade även i sitt testamente
ihåg-kommit missionen och verksamheten på
platsen med en god gåva.
Ja, så samlas de hem, en efter en, och
skaran ökas där hemma. Skall jag fä vara
med, när den stora frälsta skaran inför
tronen uppstämmer sitt lov ti B Herren Gud?
Dyre Jesus, håll oss redo till Ditt möte
varje stund!
V. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
