Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 18. 15 September 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR
3 i 9
II. Italien. — Italien med des?
huvudstad Rom, varifrån det romerska
väldet fick sitt namn, är ett land av
största intresse för alla som studera
profetian. Huru kunde det vara
annorlunda, då det fjärde världsriket har
en särskilt framträdande plats först i
Nebukadnessars syn om den stora
bildstoden (Dan. 2) och sedan i Daniels
syn i kap. 7, där detta välde
symboliseras av det fjärde djuret, som
»hade stora tänder av järn och
uppslukade och krossade och trampade
under fötterna vad som blev kvar»? I
Apokalypsen talas om »den stora
staden, som har konungavälde över
jordens konungar» (Upp. 17:18). Alla
dessa profetiska ord och bilder säga
oss, att Rom skall utöva ett stort
inflytande i jordiska förhållanden intill
tidsålderns själva slut.
Italien har nu föregivit sig vara djupt
med ord utan med den öppna Bibeln
framför sig. Ställe efter ställe, profetia efter
profetia lästes och diskuterades. Det
började redan skymina, då Beroo reste sig
och sade: ’Kära bröder! Sanningen har
vunnit seger i mitt hjärta. Sanningen är
icke på vår sida utan pä mr Flads. Moses
och våra egna profeter äro emot oss.
Kristus är Guds Sion, Israels Messias,
försoningen för våra synder. Jag ’kan icke
annat än se det, vår egen Bibel säger oss det’.
Följande lördag gjorde debtera Beroo en
öppen bekännelse av sin tro på Kristus
inför falascha-samfundet i synagogan.»
I en annan tidskrift, S< u n d a y Schooi
Times, läses följande: »Psaknistens
profetia: ’Etiopien skall skynda att utsträcka
sina händer till Gud’, nu tryckt på
Abessiniens kröningsfrimärken,
synes börja gå i uppfyllelse. Femton
missionärer hava av Bible Churchmen’s
Mis-sionary Society blivit avskilda för
Abessinien, av vilka några redan hava slagit sig
ned där. Skolor öppnas, tryckpressar äro
i gång, och Bibeln sprides på Etiopiens
moderna språk. Ras Kassa, kejsarens
betrodde rådgivare, har anmodat Sällskapet
att skaffa läkare och lärare för en central,
som bygges 70 mil norr om huvudstaden;
och guvernören : Chercher har öppnat väg
för verksamhet bland de islamiserade
abessinierna öster cm huvudstaden.»
Övers.
upprört över de gräsligheter, som
varit förbundna med den abessinska
slavhandeln, och proklamerat ett bistert
krig för att få slut på skandalen och
bringa ett nattomhöljt land den
europeiska civilisationens välsignelser!
Alldeles invid staden Rom
reside-rar en gammal herre, som bevakar
en oerhörd och ovärderlig skatt av
jordisk rikedom med bistånd av en
liren polisvakt, under det hans
drängar världen runt oupphörligt upplysa
oss om den stora kyrkliga
organisations fattigdom, för vilken han är
huvudet. Det ofelbara språkröret för
»den enda sanna kyrkan» iakttager en
obruten tystnad med avseende på sina
nära grannars förtjänstfulla
bemödanden att förminska människosläktets
orättfärdighet genom avskaffande av
slaveriet.
För denna tystnad gives det tre
vägande skäl. För det första kan
påven genom det italienska folkets
mildhet uppträda som en jordisk monark.
Han råder över en stat, en
miniatyrstat, som ej har några allierade. Han
vågar icke stöta Italien genom att
förklara det hava orätt.
För det andra: nästan hela världen
har dömt Italiens handling som ett
orättvist och hänsynslöst angrepp. Ty
alla veta, och det förnekas icke, att
Italien traktar efter kolonial
utvidgning, och dess föregivna rättfärdiga
förtrytelse över slaveriet är blott en
täckmantel för själviska och begärliga
syften. Ett påvligt uttalande till
Italiens försvar skulle hälsas med ett
hånlöje bland jordens alla folk.
För det tredje skulle framgång för
Italien medföra romerska kyrkans
välde i Abessinien. Erfarenheterna från
jesuiterna och inkvisitionen i sextonde
århundradet bragte folket att stå upp
och fördriva de romerska prästerna.
Och man skall ej heller nu lätt
underkasta sig ett tyranni över tanke och
själ, av vilket lekamligt slaveri är
blott en bild och symbol. Den verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
