Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. 1 Maj 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR
• 173
H. F:s evangelist. Giv då Herren ett
tack-sägelseoffer — Herren välsignar. Och1 vad
är bättre än Hans välsignelse?
I s s e.
Uwämcnmm
En skrift i sanden.
Jer. 17:13.
Ett liv i gudsförgätenhet är som
en skrift i sanden. Skriften i
sanden kan vara mycket prydlig. Där
fattas varken stil eller god form, och
€n fåkunnig människa kan tro, att
den har bestående värde. Men en
mörk natt drar stormen fram över
sanden, och nästa dag vet ingen, var
skriften fanns. Allt är utplånat och
förstört. Skriften i sanden hade icke
så stort värde.
Profeten hade sett mången sådan
skrift. Han hade sett människor, som
i övermod och gudsförakt trampat
Herrens bud under sina fötter. De
funnos även på hans tid och bland
hans folk, Guds egendomsfolk. Man
log åt profeten och hans allvarsord.
»Juda synd är uppskriven med
järnskrift», sade han. Det var en skrift,
som icke skulle plånas ut. Men
folket föraktade sådana ord, och slutet
blev därför så mycket fasansfullare,
Se vi ut över ungdomsskarorna av
i dag, se vi icke då mycket av denna
skrift i sanden? Man är mån om den
yttre bildningen och förfiningen.
Snirk-larna och krumelurerna göras efter
bästa förmåga. Men hur är det med
andelivet och själen?
Vi leva i kroppskulturens och
män-niskoförgudningens tidevarv. Till
och med mången troende ung
människa och mången kristlig ungdoms-
sammanslutning dragés med i
dansen och hyllningen kring en
människokropp. Man intresserar sig mer
för kroppslivet än för själens
frälsning. Man har gjort om Gud och
kristendomen efter tidens smak och
stil och tror sig därmed ha gjort
människorna en tjänst. Det är ofta nog
inte längre det viktigaste, om
för-kunnaren har en hel bibel och en
tro, förankrad vid Jesu kors och en
öppnad grav, bara man talar vackert
och uppträder gentlemannamässigt.
Man godtager hellre den snälle och
intettroende talaren än den kärve
sanningssägaren.
Vi lida ingen brist på vacker skrift
i sanden. Vi ha verksamhetsformer
av alla slag. Den ena föreningen
överbjuder den andra. De unga ha
mycket som lockar och tjusar. Den
moderna tiden tränger in överallt. Men
mitt i allt det för ögonen sköna och
tilltalande kanske Guds profeter i
tiden se bara en skrift i sanden..
En dag eller en natt, då man minst
väntat det^ går stormen fram över
jorden. Vad blir det månne kvar av
det som då skrivits i tidens
ökensand? Jag fruktar, att det inte blir
så mycket.
Ja, vad blir det kvar av en
människas högmod och högfärd, när
livsstormarna farit fram och ödelagt den
välsminkade figuren och den
välfor-made gestalten? Vad har hon kvar
av all sin grannlåt, hon som nu
ligger blek och avtärd och grånad på
sin bädd utan hopp att vidare få
vistas uppe och vara bland människor?
Vad har han kvar, han som ägnat
så mycken tid och så mycket intresse
åt tidens skönhetsgudinna och livets
bildningsintressen, vad har han kvar,
när kroppskrafterna svikta och
nerverna krångla och mörkret ruvar tungt
över levnadsvägen?
Blir det inte allt en skrift i sanden,
som första stormil skall plåna ut och
göra till intet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
