Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15. 1 Augusti 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
TRONS SEGRAR
Frän Brnddeba. [liorra Kalmar län].
Sond. den 20 juni avhöll härvarande lilla
missionsförsamling sitt sommarmöte eller,
som1 det se’n gammalt kallas, missionsmöte.
Inledningsmötet började på lördagskvällen
i missionshuset. På sönd. f. m. fortsatte
mötena på den vanliga stormötesplatsen
i den tillfälligt iordningställda »kyrkan».
Även i år mötte en skara människor upp
för att lyssna till de eviga livssanningarna.
På sönd.-morgonen hotade det med regn,
men under mötets gång lät Herren i sin
godhet sin nådessol på ett tvåfaldigt sätt
lysa och värma våra hjärtan. Gud vare
tack! Bröderna Kaminsky, Olovsson och
Svensson, som framburo Guds-ordets
märgstarka rätter, fingo nåd att göra det
under den Helige Andes mäktiga inspiration
och ledning. Det tveeggade svärdet skar
igenom, och det märktes tydligt på den
uppmärksamma skaran av människor. Även
genom sångens och musikens toner, tro vi,
att hjärtan nåddes. Bröderna Olovsson och
Svensson jämte platsens egna sångare
medverkade i alla mötena med sång och
musik.
Mellan e. m :s båda möten serverades
kaffe, varefter vi samlades till det sista
mötet i denna högtid, som blev
vittnesbördsmöte. Flera av mötesdeltagarna, både
äldre och yngre, vittnade om vad de
funnit i frälsningen i Jesus. En stund för bön
och lovprisning avskildes.
Avslutningssången tonade. — Uppbrottet var inne. —
Missionsmötet 1937 är lagt till de många
föregående, vars resultat och verkningar
till fullo bli kända på evighetens stora
mötesdag. — Det är underbart att få räkna
med Gud och Hans ingripande för denna
plats och trakt. Vi ha bedit om stora
ting. och om vi ej fått se så mycket, som
vi önskat, tacka vi likväl Gud för vad
Han gjort och gör och för vad Han i
fortsättningen vill verka till sitt eget namns
förhärligande.
Herre, vår Herre, hur härligt är icke
ditt namn över hela jorden. Ps. 8: 1.
Fridens hälsningar, särskilt till var och
en som deltagit med oss i kampen på
denna plats.
N. P.
Föreningen Hedningarnas Uänner
höll sitt årsmöte i Kaggemåla
missionshus söndagen den 23 maj med offentliga
möten kl. 11 f. m. o. 3 e. m. Flera
vänner från när och fjärran hade mött upp
till högtiden, och Gud "var oss nära och
välsignade våra hjärtan genom Ordet och
Anden. Vittnen som tjänade voro missio-
när Albert Eklund, Harald och Birger
Ringberg. Mellan de offentliga mötena bjödo
vännerna i Kaggemåla på kaffe, varefter
det enskilda mötet vidtog. Även detta
präglades av en god och ljuvlig ande. Den
förutvarande styrelsen omvaldes, varjämte
även fattades beslut, att föreningen skulle
återgå till sina gamla principer, dä det
gäller redovisning av missionsmedlen.
Ordföranden, H. Ringberg, framhöll i sitt
vittnesbörd, att mottot för vårt nya arbetsår
må bliva: »Förökad tro och förökad bön».
Må så ske i Jesu namn och nya segrar
skola vinnas i hem- och hednaland! Vi
sända härmed en hälsning till våra
representanter i Kina och Afrika och alla
missionens vänner. Tröttnen ej utan
fat-ten nytt mod. En liten tid till, och
Jesus är här. Som avslutning på högtiden
fingo vi följa en ung man till korsets
fot. Äran tillhör Jesus.
Enl. uppdrag
Mötesdeltagare.
Från Horrbaiten.
Det var en glad och lycklig skara, som
tisd. d. 28 juni reste från Götabro med
Bodenbussen. Många voro frågorna som
Uiipstego i nedtecknarens sinne. Hur skall
det gä? Åka buss 120 mil — vad kan inte
hända under en sådan färd. Men
norrbottningarna, som ju hade rest vägen förut,
sjöngo glatt, allt under det att den ena
milen efter den andra låg bakom oss. Till
kvällen hade vi hunnit till Leksand, där
vi övernattade. Efter att dagen därefter
ha rastat och sett pä de vackra utsikterna
vid Siljan fortsattes färden genom
Hälsingland och det storslagna Ångermanland
till överhörnäs, där sköna bäddar samt
god gröt och mjölk väntade de trötta
resenärerna. Det var allas vår välkända
fröken Thea Lindström, som mecl sin glada
medhjälparinna väntade oss här. Innan vi
fortsatte dagen efter, bjödos vi även på
morgonkaffe. Sä gick färden vidare över
Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå, Luleå och
Boden. Då vi kommo dit, var det ej så
många kvar. En lämnades av här, en annan
där under den senare delen av resan. På
fredagen voro vi framme vid resans mål,
Råneå, trötta, men tacksamma och glada.
Efter några dagars ljuvlig vila i syster
Lucia Lidmans hem startade vi, syster
Ottilia Strandberg och undertecknad med
Fårhusnäset som närmaste mål. Det var
väl ungefär ett 40-tal samlade där till
lägervecka. I sanning en idealisk plats för
ett ungdomsläger. Härlig barrskog, med
den vackra Luleälven nedanför, där det
var en utmärkt badstrand. Men tiden var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
