Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 16. 15 Augusti 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319 TRONS SEGRAR
dom om Honom, som ger nåd och
rättfärdighet. De gamla grekerna hade
ordstävet: Känn dig själv! Vi kunna
säga: Känn Herren! Det är dock
mycket för mer. Och ju mer, man lär
känna Herren, ju mera lär man känna sig
själv, ju mera utrannsakad blir man
själv. Petrus måste inför Herren säga:
Gå ifrån mig, Herre, ty jag är en
syndig människa. Ungefär på samma
sätt kände profeten Jesaja det, när
han kallades av Herren: Ve mig! Jag
har orena läppar. Ja, så går det, när man
lär känna Herren. Vi möta i Skriften
många uppmaningar att lära känna
Herren.» Så i Hos. 6:3: »Faren efter att
lära känna Herren, och Paulus säger
i Fil. 3: »Ja, jag räknar i sanning
allt såsom förlust mot det som är
långt mer värt: kunskapen om
Kristus Jesus, min Herre....» Och
aposteln önskade att bliva funnen i
Kristus, icke med sin egen rättfärdighet
utan med rättfärdigheten från Gud.
Man kan ju undra, om en apostel icke
kände Herren. Jo, förvisso. Men ju
mer han lärde känna Herren, ju mera
ville Han lära känna Honom. Och
framför allt önskade han lära känna Kristi
uppståndelses kraft genom en död
sådan som Hans. De följas som sagt åt:
Kännedomen om Gud och kärleken
till Gud; uppståndelsekraften följer på
lidande och död från sig själv. Med
ett heligt hat bör man hata sig själv,
och den gamla naturen skall
tillintetgöras. Ju mera vi framskrida i
guds-kännedom, ju mera skola vi gå framåt
i självkännedom. Du, som känner, att
det går baklänges för dig, du är på
rätt väg. Där ljuset är, där uppenbaras
vad som hör mörkret och självet till.
När nya syndadjup uppenbaras
i ditt eget inre kanske såsom aldrig
förr, då betyder det, att ljuset från
o-van kommit in i ditt liv. Det betyder
icke, att du blivit en större syndare,
utan det innebär, att mera ljus kommit
från ovan över ditt liv. Här få vi
e-mellertid icke stanna i ett blickande
på oss själva, vilket endast föder
missmod. Den rätta syndasorgen tar
sikte på Frälsaren, vars blod renar
från alla synder. När det egna blottas,
gå vi genast till nådens tron och
söka hjälp i rätt tid. På den vägen går
man rätteligen framåt, uppåt och
hemåt.
När kännedomen om Gud växer och
likaså självkännedomen, då betyder
det också, att man lär akta andra
högre än sig själv. »Jag är själva
svagheten, aldrig tillägger man mig mer
ont, än jag är värd», har någon sagt.
Att känna Gud, det är att älska Gud
och hata sig själv, det är att älska
andra. Gud har först älskat oss,
därför älska också vi. »Kristi kärlek
tvingar oss att älska. Denna kärlek
måste så att säga bliva kött och blod
för oss i gärning och sanning. Den,
som hatar, kan icke älska Gud. Vi
älska Gud så litet, därför att vi älska oss
själva så mycket. Och
gudskännedomen kräver, att vi söka in i stillheten.
Icke ens andligt arbete och jäkt kan
skänka gudskännedom och stillhet.
Kunskapen uppblåser, men endast
kärleken uppbygger. Hur är det då med
den inbördes kärleken ibland oss? Det
heter: »Vi veta, att vi hava övergått
från döden till livet, ty vi älska
bröderna.» Vi veta. Det vill säga, att
vi älska alla, som äro födda av Gud
och icke blott sådana, som höra till
samma grupp eller ha samma
erfarenheter som jag själv. Allt sådant
är allt för mänskligt och är inget bevis
på att man är född ovanefter. Den,
som är född av Gud, söker icke sitt.
Här må vi pröva oss själva. Finner
du Gud och Hans kärlek, då finner du
vilan i Gud.
Skriv till missionärerna!
Bed för dem!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
