Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. 15 Oktober 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS
ma indianer, som dödade fadern och den
äldste sonen samt togo med sig den
nioåriga dottern Regina i fångenskap. Modern
och den andre sonen voro icke hemma,
när olyckan skedde.
I fångenskapen hade flickan svårigheter
på många sätt. Men när hon ibland var
ensam i vilda skogen för att söka örter
och rötter, föll hon ned på sina knän
och bad de böner och sjöng de sånger,
som hon lärt i hemmet. I synnerhet sjöng
hon denna psalm, som var hennes
älsklingssång :
»Allena, dock ej helt allena
Jag är uti mini ensamhet,
Ty fast man mig kan ensam mena.
Jag alltid Jesus hos mig vet.
Hos Honom jag, hos mig Han är;
Så är jag aldrig ensam här.»
Så förflöt© nio år och1 hon hade nästan
alldeles glömt bort sitt modersmål;
endast bibelverserna, bönerna och psalmerna
hade hon ännu i minnet. Då blevo
vil-darna besegrade och måste utlämna alla
sina fångar. 400 unga människor, i
utblot-tat tillstånd, nästan lika vildanna, samlades
tillhopa. I tidningarna kungjordes, att de
som förlorat barn skulle komma och söka
upp dem. Dä kom också Reginas moder
och sökte men fann icke sin dotter.
Gråtande gick hon omkring, till dess
generalen, som befriat fångarna, frågade henne,
om hon icke hade det minsta kännetecken
på sitt barn.
»Intet, min herre», sade hon, »annat än
det, att min dotter hade en älsklingspsalm».
»Så sjung den då!» svarade generalen.
Och modern begynte sjunga:
»Allena, dock ej helt allena
Jag är uti min ensamhet —»
Med klar röst inföll en flicka bland de
befriades skara:
»Ty fast man mig kan ensam mena,
Jag alltid Jesus hos mig vet.»
Då föl lo moder och dotter med
glädjetårar i varandras armar, och snart var
Regina åter hos sin moder. Hennes
minne klarnade allt mer och mer, och det
dröjde icke länge, förrän hon frågade
efter den bok, i v i 1 k e n Gud talar med
SEGRAR ’ 405
m ä n n i s k o r n a. Regina fick en bibel,
och hennes glädje var stor, då hon ännu
kunde läsa något i den.
Må vi också med glädje läsa vår bibel
och — såsom vi sjunga i sången — älska
söndagsskolan och flitigt besöka
densamma. Genom de texter vi där läsa och
behandla få vi den bästa vägledning för
livet. Ty Jesus, som vi där få höra om,
Han har sagt: »Jag är vägen,
sanningen och livet».
Med varm1 hälsning från eder
tant B.
Kassarapport.
Under jan.—sept. 1936 inkom i
gåvomedel sammanlagt kr. 131,983:75.
Under jan.—sept. 1937 inkom i
gåvomedel sammanlagt kr. 124,225:63.
Gåvomedlen ha alltså minskat med
kr. 7,758:12 i år vid en jämförelse med
fjolåret.
För den s. k. jubileumsgåvan har t.
o. m. den 30 sept. 1937 inkommit kr.
27,202:64.
SÅNGAREN K. G. SJÖLIN.
Såsom vi i förra numret i
korthet meddelade, hämtade Herren hem
till sig sin trötte tjänare Karl Gustaf
Sjölin den 18 sept.
Vi ha i dag några biografiska
uppgifter att tillfoga, delvis skrivna av
honom själv på anmodan under hans
livstid. De första uppgifterna äro
hämtade ur Sv. Mbl., de senare ur
Skara Tidning.
Med Sjölin bortgick en av
förgrundsgestalterna inom den religiösa sångens
värld i Småland. Han var född i
Bringetofta socken, Jönköpings län,
den 18 augusti 1857 och tog i unga
år värvning samt senare anställning
som polisman först i Sävsjö och
senare i Nässjö. Redan tidigt blev han
gripen av de religiösa
väckelserörelserna. Vid 35-årsåldern tog han av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
