Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 22. 15 November 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430 TRONS
frukt är Kristus. För att finna Kristus
är det jag läser, och det är detta,
som gör ordet värt att läsa. Jag har
hungrat efter att bliva älskad av
Kristus. Vi veta alla i någon mån, vad
det vill säga att hungra efter kärlek.
Våra hjärtan äro icke nöjda, förrän
vi liksom draga till oss något ur dem,
som vi mest älska. Det har varit
tider, då jag känt en outsäglig
hjärte-hunger efter Kristi kärlek. Min känsla
av synden är aldrig stark, när jag
tänker på lagen; men den är stark,
när jag tänker på kärleken. Det är
när jag närmar mig Herren Jesus
Kristus och längtar efter Hans kärlek,
som jag livligt erfar känslan av det
disharmoniska och ofullkomliga inom
mig, av min ovärdighet och djupa
syndfullhet. Såväl min karaktär som
mitt uppförande stå aldrig så levande
för mig, som när jag i stillhet böjer
mig inför Kristus, uppenbarad icke i
vrede utan i kärlek för mig. Jag
längtar aldrig så mycket efter att
kunna älska för att bliva älskad, som när
Kristi bild står levande för min själ.
När jag blickar tillbaka på min
erfarenhet, är vad som framstår för mig
allra livligast just de stunder, då jag
stått i medveten gemenskap med
Kristus. Allt det övriga är blekt, fattigt,
ligger som moln vid horisonten.
Läror, system, regler, metoder — allt,
med ett ord, som kallas för den
nödvändiga, mekaniska och yttre delen
av vår gudstjänst, det som för de
yttre sinnena är uppfattligt — har
liksom vissnat och fallit’ av såsom löv
från en gången sommar. Men den
del av mitt liv, som har omfattat
Kristus, förbliver.»
Kan någon höra dessa levande
toner, som åter och åter blott andas
Kristus, utan att gripas av en
innerlig längtan efter en liknande
erfarenhet? Förrän vi hava vunnit en
sådan, hava vi i själva verket icke alls
levat.
SEGRAR 438
OFFER.
Vilket litet ord! tndast 5
bokstäver, men ändå så innehållsrikt, så
betydelsefullt, att ingen av oss
förmår fullt fatta dess innebörd.
Vem av oss förstår betydelsen av
alla de många offren i gamla
testamentet och vad Gud ytterst avsåg
med dem? Mycket har skrivits om
dessa offren och deras betydelse, och
jag skall därför icke försöka att ens
nämna alla deras namn. Det är
endast en sak, som står för mig såsom
synnerligen viktig och allvarlig. Offret
måste vara felfritt och utan vank, det
värdefullaste, det bästa man kunde
åstadkomma, något som var en
verklig försakelse att giva. En tjur, en
bock, ett lamm fick ej hava minsta
lyte, utan vara felfritt. Det skulle
kosta något att giva detta offer, ty
det hade stort värde för givaren. Det
flöt strömmar av blod vid offrandet,
och Gud kände en söt, välbehaglig
lukt därvid. Men var offrandet så
dyrbart och för den offrande det
värdefullaste av vad han ägde, så torde
vi något, om ej ens närmelsevis,
kunna fatta, vad det dyrbaraste av alla
offren kostade Givaren, Gud, som
offrade det käraste Han hade, sin
en-födde Son, Jesus. Ah, min Jesus!
Du göt Ditt heliga blod för mina
synder. Min käre Fader, Du offrade det
käraste Du hade. »O det dyrbara
blodet, o det dyrbara blodet, som
renar från ALL synd».’
Och nu, kära vän. Jag frågar dig,
ja, jag frågar mig själv: Giver du,
giver jag offer eller kollekt? Det är
en mycket allvarlig fråga denna.
Herren sitter ännu vid offerkistan och ser,
vad som lägges däri. Kan Han säga
om någon av oss, såsom Han sade
en gång: »Denna kvinna gav mer
än alla de andra, som giva av sitt
överflöd; hon gav ALLT vad hon
ägde»? Nog har jag någon gång sett
verkliga prov på offer, och jag kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
