Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 22. 15 November 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
TRONS SEGRAR 450
lande under ett mimosaträd. Nu skulle väl
den stackars Sixpence, som ensam följt
djuren allt sedan tidig morgon, få en stund
att förnöja sig själv. Men vad trevligt
skulle han då kunna hitta på i sin
ensamhet? Hans skarpa öra lystrade åt olika
håll efter ljud av andra vallpojkar, och
ögat spanade ivrigt genom de efter
vinter-torkan glesnade snåren. I ett nu lyste det
klara ögat till, och Sixpence satte i väg
med ilande fart. Hans med grova
skinnremmar ’fastbundna sandaler klampade i
jämn takt utefter den hårda marken, och
den genomtrasiga vallar-rocken, som
tidigare gjort mångårig tjänst åt en vuxen
person, slog honom om de nakna benen,
under det de besvärliga ärmarna hängde
långt nedanför händerna. Dylika små
obehag hade han dock ej tid att bry sig
om. Han hade hört några toner av andra
pojkars sång, och nu gällde det att
fortast möjligt hinna fram till dem.
»Men vilken konstig ’ingoina’ (visa)
Mgodis pojkar sjunga i dag? ’Tryggare
kan ingen vara än Guds lilla barnaskara.’
Det låter skojigt. Den måste jag lära mig.»
»Eh, madodal» (hallå, karlar!) »Vad är
det för en ny ’ingoma’ ni nu fått tag i?»
»Du är allt bra dum, du barn av
Ngorna-ne! Detta är alls ingen ’ingoma’, det är
en ’igculu’ (sång), och den ha vi lärt
i skolan hos ’umfundisi’ (missionären).»
»Umfundisi, säger ni? Är det den där
’umlungu’ (vite man), som byggt
plåthuset och hyddan nere vid floden och bor
där med sin ’inkosikazi’ (fru)?»
»Ja, det är det, och du må tro, det är
rätt så trevligt där. Vi gå dit att läsa på
kvällarna, sedan vi stängt in koma.»
»Men sjung då den där ’igculu’ en gång
till! ’Tryggare kan ingen vara än Ouds
lilla barnaskara.’ Det låter inte så dumt.
Men hur skall man egentligen kunna bliva
trygg, när det finns så mycket hemskt i
världen, både spöken, andar, demoner och
amajapane (människoätare) förutom allt
annat farligt? Det skulle allt vara skönt
att få veta sig vara utan fara. Till
skolan skall jag gå, om den kan hjälpa mig
därtill.»
Det gick hastigt nog att få hem korna
den kvällen och att stänga in dem i sin
»isibaya» (fålla), och om en stund satt
Sixpence tillsammans med en grupp andra
trashankar och strävade vid det knappa
ljuset av ett par stormlyktor att sätta sig
in i läskonstens hemligheter, och han kom
åter igen och igen. Flera sånger fick han
lära sig sjunga, och »umfundisi» läste
underbara ord ur en liten svart bok. Ännu
bättre blev det på söndagskvällen, då de
dessutom fingo se på en stor, vacker
plansch och även fingo veta, vad den
betydde. Det var något nytt och mäktigt,
som grep både honom och de andra. Om
några månader hade Sixpence fattat sitt
beslut, och helt resolut reste han sig mot
slutet av söndagsskolan och sade med
stadig röst: »Nu älskar jag Jesus och vill
följa och tjäna Honom». Han hade
funnit Guds barns trygghet.
I dag är Sixpence helt annorlunda. Det
gamla namnet namnes ej mera, ty han är
känd under ett nytt. Det var sin avhållne
lärares namn han ville välja och fick löfte
därtill. Nu är han en välklädd ung man
och äger både bibel och sångbok och
ägnar sin tid åt att undervisa och för andra
förkunna det glada budskapet om Jesus
och den underbara frälsning och
trygghet, Han berett åt stackars olyckliga och
bävande människobarn. Det var ock från
predikstolen jag för en liten tid sedan
själv hörde honom berätta, hur han blev
lockad inom hörhåll för evangelium.
Ester Monson.
Goda tecken f)å frälsning.
I ett barnmöte hade ’fyra gossar blivit
frälsta. En av dem utropade, när han kom
hem:
»Mamma, nu är jag frälst, och nu skall
jag bli så snäll, och mina läxor skall jag
lära så ordentligt.»
Ett gott tecken på frälsning, eller hur?
Först bön, så bekännelse och slutligen ett
förändrat liv. Så vill Gud ha det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
