- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtioåttonde årgången. 1937 /
461

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23. 1 December 1937 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRONS

het efter en två månaders sjukdom.
Foten, som varit bruten och länge varit i
gipsförband, var nu fri men svullnade av
överansträngning. Viljan är nog större än
krafterna. Vi hade ett par sköna dagar
med de troende, som samlats från
utsta-tionerna. Verksamheten har, trots motstånd,
gått framåt, om jag jämför ställningen nu
och vid mitt besök för 5 år sedan. Särskilt
märktes framgång bland de troende i
deras in,re liv, vilket borgar för framgång
även i det yttre, så att flera må vinnas.

Syskonen Monson uppoffrade en och en
halv dag av mitt besök, så jag skulle få
den tiden att besöka syskonen Hoyland i
Barberton. De höra ju till Sv.
All.-Missionen men ha alltid öppet hjärta och hem
för våra missionärer i östra Transvaal.
(Lilla Linnea Fridolv bor hos Hoylands
under sin skoltid.) Jag blev hjärtligt
mottagen, och fastän tiden för
tillkännagivandet varit helt kort, hade tolv infödda
medarbetare samlats. Vi hade flera
bibelstunder och tillfällen, att svara på frågor, som
oroa dem. Br. O. Wikström har lagt ned
ett grundligt arbete här. Vi voro
samlade i kapellet, som han omnämner i sitt tal
vid Holsby brunn (Se T. S. 15 sept., sid.
363!). Gud välsigne sitt verk i Barberton!
Jag hade också tillfälle att besöka br.
Rein-holdz, som under tiden hade blivit förd till
Barbertons lasarett. Han var då bättre,
och det var uppmuntrande.

Därifrån reste jag vidare för att möta
br. Monson och tillsammans med honom
besöka Witbank, där vi hade tre dagar för
möten och bibelstudium. Det var
intressant, i det att verksamheten från början
lagts på deras skuldror. Missionären reser
dit en gång i kvartalet och stannar en
vecka för att hjälpa dem. De voro mycket
intresserade för bibelstudier, och frågor
fattades icke. Särskilt en, tillhörande
ba-sutostammen, var en riktig »frågelåda».

Det var intressant för mig att jämföra
de olika stammarna och deras ej så olika
karaktärer. I östra Transvaal finns en
blandning av Shangane-, Swazi-, Ndebele- och
Sesutostammarna. Då jag i juli månad var
nere vid Imbizana, var jag vid södra grän-

SEGRAR ’ 461

sen, där en blandning av Pondo och Xosa
finnes. Nu är det en stor välsignelse, att
så många millioner läsa zuluspråket, så
att vi kunna bruka samma bibel och
sångbok och samma litteratur. Och vi vilja
begagna denna öppna dörr; ty det är ett
både billigt och effektivt sätt att sprida
evangelium genom litteratur. Bären denna
vår verksamhet fram inför Gud i bön!

Kära hälsningar till alla missionsvänner.

K. J. Johanson.

P. S.

Vi längta efter att få höra något om
huru våra kära medarbetare i Kina hava
det under kriget. Bönens väg är öppen
— Gud ske lov! D. S.

"Nytt"!

Så hjärieglad jag blev över Ida
Främlings S>Nytt»!

En missionär för Lappland! Finnes ett
behov mera skriande i Nordanland?! Ingen
överdrift i det nödropet, efter gjorda
erfarenheter från ungdomliga turistfärder i
öde fjällvidder utan vägar på vidsträckta
arealer och med månaders isolering från
andra än gårdens folk. Med
självanklagan-de sorg har jag läst med. cl:r Einar
Wall-qvists böcker: »Kan doktorn komma?» och
»Lappdoktorn».

Att välja Lappland som operationsbasis
för missionsresor med evangelii budskap
— därtill fordras män; och kvinnor med
»ryggrad» och orubblig tro på Gud. All
mission kräver offer — ett obestridligt
faktum. Om offrets halt eller dess
djupgående beskärning dömer sedan Gud nu som
i fordomtima genom prof. Malaki 1: 6—8 ...
med sitt egendomsfolk Israel och inför
deras förmenta offergärd. Och
jämförelsen i »Nytt» mellan missionen i Lappland
och Afrika t. ex. kan icke förnekas. Bara
en liten korrigering! Pioniärernas oxvagn
och dessas farofyllda strapatser har givit rum
för surrande bilar, för vilket vi tacka Gud.
Därigenom möjliggöres en snar hemkomst,
och vi behöva ej krypa in genom den låga
zuluhyddans dörr, dela rum med allt otänk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1937/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free