- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtioåttonde årgången. 1937 /
476

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 24. 15 December 1937 (Julnummer) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430 TRONS

lig därutinnan att Han antog syndigt
kötts liknelse och blev lik en av oss.
Han är underlig i sin lära, i sina
kraftgärningar, i sin ödmjukhet, i sitt
försakande, i sin kärlek till de arma,
i sina lidanden och marter för
mänskligheten och sin slutliga död på korset,
oskyldig för den skyldige. I allt detta
se vi Honom som ett under; tron ser
det och jublar.

2. Råd. Mänskligheten hade
syndat och kunde icke mer förskaffa sig
en vit och fläckfri skrud, i vilken
hon kunde stå inför Gud. Men Han
visste råd. Han blev människa och
utstod den dömda människans straff
för att försätta den dödsdömde i
fri-net. O, du eviga kärlekens råd! Ja,
Han vet råd för allt. Din synd, din
otro, din nöd, dina tårar, din
sjukdom — allt som skymmer din
lekamliga och andliga utsikt vet Han råd
för; låt Honom då nu bliva din
konung.

3. Stark Gud. Det är underligt:
detta lilla barn kallas för »Stark Gud»!
»I Honom bor hela gudomens fullhet
lekamligen.» Det behövdes en stark
frälsare för att bryta mörkrets fjättrar.
Han har mött vår fiende, avväpnat
och krossat hans makt. Han steg ned
i dödsriket och ropade, så att det
skalv genom dödens kamrar: »O död,
jag skall vara dig en plåga! O grav,
jag skall vara dig en förskräckelse!»
Och vid detta rop lämnade många
heliga dödens boningar. Fjättrarna,
som omslöto dem, gingo sönder, och
de voro fria. Han är en stark Gud;
i vår svaghet uppenbaras Hans makt.
Tag emot denne starke Gud; du
behöver Honom så väl. Och lita på att
Han kan hjälpa dig i allt.

4. Evig Fader. Vi frukta för
den store, starke och mäktige, ty Han
kan ju krossa oss, men om den starke
är vår fader, så glädjas vi åt hans
styrka och makt, ty vi veta, att han
skall använda den till vår fördel. Så
även här. Vår Starke Gud är också

SEGRAR 476

vår Evige Fader. O, att få vila i dessa
eviga fadersarmar! Han vilade i
Marias sköte, på det att vi nu må vila i
Hans. Du rädda och försagda barn,
lägg dig nu med all din rädsla och
allt, som oroar dig, i denne evige
Faderns sköte. En naturlig fader har
alltid i sina tankar att göra sina barn
gott, mycket mera då Han, den Evige
Fadern, som är en fader över allt vad
fader heter. Lägg dig i Hans sköte,
ty Han är en fader även för dig.

5. Fridsfurste. Änglarna
sjön-go: »Frid på jorden», då Han, den
store Fridsfursten, kom. Hans uppgift
var att stifta frid. Men Han stiftar
frid på sanningens grundval, och
därför uppstår ofta strid, emedan
människan icke vill underkasta sig
sanningen.

Han vill än i dag hälsa frid in i
de fridlösa hjärtana och hemmen. Det
gör en ont in i hjärtats djup, då man
vet, huru mången det är, som firar
julen med ofrid i hjärta och hem,
ändock Fridsfursten är kommen. Lä*
sare, må Han bliva din Fridsfurste!
Och om Han är din frid, så ila åstad
till de fridlösa och båda julefrid
genom Jesus. Han skall icke upphöra,
förrän Han har grundat frid på jorden.
Den nu av synd och blodsutgjutelse
så söndersargade och fridlösa
skapelsen skall en gång jubla under
Fridsfurstens spira. Det kommer en dag,
då människan, djuren och växterna
skola stämma in och ropa: »Frid på
jorden!» Allt skall då jubla under
Fridsfurstens spira i den ljuvligaste
harmoni. Herre, komme snart den dag
då Din skapelse, förlossad från
förgängelsen, får se Din salighet, och
då Dina heliga få jubla inför Ditt
ansikte!

»Hans herradöme är på
Hans axlar.» Översteprästen bar
på sina axlar namnen på Israels tolv
stammar, inristade i två onyxstenar,
då han trädde inför Herren i det
allraheligaste. Så bär Jesus Kristus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1937/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free