Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 24. 15 December 1937 (Julnummer) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS
sitt herradöme på sina axlar. Han
har ingått i det allraheligaste, och
vi äro redan representerade där. Vi
äro där med Honom i det
allraheligaste, i själva himmelen, där Han står
och tjänstgör som överstepräst. Med
våra kroppar äro vi ännu på jorden,
men i anden äro vi redan i det
himmelska. Att vara buren på axlarna
innebär, att man blivit befriad från
att trampa en smutsig väg. Det
innebär också vila. Huru härligt att
få sitta på Hans axlar! Där är det icke
långt till örat. Jag får viska mina
önskningar i Hans öra och lyssna till
Hans ljuva, trösterika svar.
Drag ut, Du Ärans Konung! Du,
som en gång låg på stråbädden i
Betlehem, vi tacka Dig och bringa Dig
vår hyllning därför; men vi bedja Dig:
Drag ut! Gå mäktigt fram genom
världen! Bär Ditt herradöme högt
inför alla, tills Dina motståndare
krossats och varje växt, varje blomma,
varje träd, alla markens djur och
människan stämma in med i den
himmelska orkestern, så att änglarnas sång:
»Ära vare Gud i höjden, och frid på
jorden, till människorna ett gott
behag!» — denna sång, som ljöd så
härligt en gång i den stilla natten över
betlehemsängden, må brusa ut över
hela universum till Din ära, vår
älskade Fridsfurste! Drag ut, o Herre, vi
bedja Dig, och stäm våra hjärtan till
heligt lov! Bryt ned synden, krossa
våldet, och bered Dig lov från
barnens mun och från åldringens
darrande läppar, från konungen på sin
tron och dagakarlen i sin koja, från
fångarna i sina celler och ädlingarna
i sina palats, från dem som gunga
på de oroliga haven och från dem
v som sitta i lugna bostäder. Låt
Afrikas svarta söner komma, lösta från
sina band och sin hedendom, och
bringa Dig lov för Ditt människoblivande
och Din återlösning. Låt Indiens
furstar än en gång bringa Dig tillbedjan
samt skänker av guld, rökelse och myr-
IS E G R A R 477
ra. Lossa Indiens arma kvinnor, som
slava under förtryck; stäm de många
små barnens röster i Kina till att
sjunga ditt lov! Ja, Herre, förbarma
Dig över vår mörka värld, tillräkna
oss icke vår synd, men förlåt oss och
hjälp oss att se vårt elände och vår
otacksamhet mot Dig. Bered och stäm
så många som möjligt till en verklig
julefröjd. Låt Ditt lov brusa mäktigt
som havets dån. Ja, burna på
vågorna i Ditt oändligt stora löfteshav,
spänna vi trons och hoppets segel,
som fyllas av Din nådesvind, och glida
så framåt mot evighetens strand, där
D u, Din Fader, änglarna och alla
heliga hälsa oss välkomna; men
lär oss att under vägen dit prisa och
upphöja Ditt namn. Låt, o Herre,
ur våra hyddor här lovets och bönens
ljud uppstiga, skingrande sorg, otro,
svnd och elände från våra hjärtan och
hem!
Om jag icke hade
kommit...
Joh. 15:22.
Julbetraktelse av pastor D. H.
Dolman.
Det är den tjugutredje december.
Efter kvällsmaten blir jag skickad upp
i studerkammaren. Jag blir
förbjuden att komma ner igen. Min
hustru har så mycket att syssla med.
Hon har en hel massa hemligheter.
Mig har hon inget bruk för... Så
ha vi haft det i mer än trettio år,
och så komma vi nog att ha det
alltfort ...
Jag sitter där ensam i
studerkammaren. Det senaste året har ilat så
fort förbi, fortare än det föregående.
Mycken nåd, oförtjänt nåd, godhet och
barmhärtighet ha följt mig i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
