Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Abscheidung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
abschreien
_ ii _
abspenstig
skrifning m. m. ie abschreiben, -schreien, tr.
X, skrika ut. 2. F sich (dat.) die Kehle ^
skrika af full hals, -schreiten, I. tr. gå upp,
stega. II. itr. s. gå sin väg. -schrift, /.
af-skrift. -schriftlich, a. i «ht adv. i afekrift.
-schröpfen, tr. koppa, gnm koppning af
tappa. -Schrubbe[r]n, tr. af skura, af skrubb a.
-schultern, tr. taga ned från axeln,
-schuppen, tr. o. rfl. fjälla (sig), -schuppung, fl.
-schufs, m. X. ras, skred. 2. brant, sluttning,
-schüssig, a. brant, -schüssigkeät,/.
branthet, sluttning, -schütteln, tr. 1. skaka af,
ned. 2. rysta, skaka du g tigt. -schütten, tr.
skaka af, ned. -schützen, tr. af stänga gum en
damlucka, -schwächen, I. tr. försvaga, mildra.
II. rfl. försvagas, mattas. -Schwächung,/,
-schwären, itr. 1. s. bulna bort, 2. h.
upphöra att bulna. -schwärmen, itr. om t>m. 1.
svärma. 2. h. upphöra att svärma,
-schwatzen, t -schwätzen, tr. F 1. prata till slut
om. Jm etw. o, gnm prat narra till sig ngt af
ngn. -schweben, itr. s. sväfva bort.
-schwefeln, tr. 1. frigöra från svafvel. 2. svafla.
-Schwef[e]lung, fl. -schweifen, I. tr. utskära,
urringa. II. itr. s. aflägsna sig; bild. icke
hålla sig till ämnet -Schweifung,/. X.
urringning. 2. ex k urs. -schwemmen, tr.
af-skölja, bortspola, -schwemmung,/,
-schwenden, tr. svedja, bränna, -schwenken, I. tr. 1.
afskölja. 2. afskaka. II. itr. s. o. rfl. svänga,
göra en svängning. -Schwenkung,/,
-schwimmen, I. itr. s. simma, simma bort, sin kos.
II. rfl. simma sig trött, -schwindeln, tr. Jm
etw. ~ tillnarra sig ngt af ngn. -schwingen,
I. tr. slänga bort. II. rfl. Sich vom Pferde
~ svinga sig ur sadeln, -schwitzen, I. tr. 1,
kok. lätt bryna. 2. svettas ut, bort. II. rfl.
svettas starkt, -schwören, I. tr. 1. Einen
Kid ~ gå ed. 2. äfv. itr. h. afsvärja,
öfver-gifva, t. ex. seinen ei. seinem Glauben. 8.
svärjande förneka. 4. Ein abgeschworner
Feind: en af svuren fiende. II. rfl.. gå
värjemål sed. -schwörung, /. -segeln, I. itr. s.
af-segla. II. tr. segla af, t. ex. den Must. [–sSg[e]|||ng,-] {+-sSg[e]-
|||ng,+} /. -sehbär, a. möjlig att se, att
beräkna. -sehen, I. tr. 1. Jm etw. /v lära sig
ngt af ngn gnm att se honom göra det, t. ex. eine
Kunst. Jm etw. an den Augen ~ läsa ngt i
ngns ögon. 2. beräkna, förutse. 3. Auf etw.
abgesehen sein: afse, syfta till ngt, die
Gelegenheit ~ vänta på tillfälle/ II. itr. h.
Von jm oj a) skoi. skrifva af efter ngn, b) se
bort, vända sina ögon från ngn, c) ej fästa
afseende vid ngn. -seifen, tr. bestryka med
tvål ei. såpa, intvåla, -seihen, tr. sila,
filtrera. -seihung,/. -sein, itr. s, vara af,
frånskild, sönder, aflägsen. -seit, I. adv.
af-sides. II. prep. med gen. från, från ... sida.
-Seite,/. X. baksida, frånsida. 2. flygel,
sidoskepp. -séiten, -seits = ab seit.
absen||den, tr. af sänd a, nfskieka, -der(in), m.
— föregående uppslagsord. * äkta sras. 0
(/.) afsändare. -dung, fl. afsändande. -gen,
tr. af sveda, af bränna, -ken, I. tr. nedsänka,
nedlägga. II. rfl. slutta, -ker, m. tr&dg.
af-läggare. -kung, /. nedsänkning, sänkning,
sluttning.
absénllt, a. frånvarande, -z, -en, fl. frånvaro.
absetz||bar, a. afsättlig, som kan’af sättas. -en,
I. tr. X. flytta ifrån, t, ex. den Schrank von
der Wand. 2. aflenma. 3. af sätta, af söndra.
4. af sätt a från ett üuibete. 5. afbryta.
Schreiben ohne die Feder abzusetzen: skrifva i ett
enda drag, den Becher o, taga bägaren från
munnen, die Zeile oj göra en af sats. 6.
taga af, kasta af. 7. af vän ja djur. 8. hand.
omsätta. 9. sjö. sätta ut. XO. opers. vankas. Es
wird Schläge ~ det kommer att vankas
stryk. II. rfl. X. Sich von jm ~ sätta sig
på afständ, flytta sig från ngn. 2.
framträda, af sticka. III. itr. h. X. stanna, göra
uppehåll. Sprechen ohne abzusetzen: tala i
ett andedrag. 2. bärg. ein Gang setzt ab: ett
sidoschakt tar vid. -ung, fl. af sättning.
Einstweilige ~ suspension på viss tid.
Absicht, / aisigt, uppsåt, syfte. Die ~ haben
zu: ämna att -lich, a. afsigtlig, uppsåtlig;
adr. med afsigt, med flit. -iichkeit, fl.
uppsåt, öfverläggning, berådt mod. -slos, a.
oafsigtlig.
ab||sickern, itr. s. neclsippra, utsippra, -sieben,
tr. frånsikta, frånsålla. -sieden, tr. X.
sjuda, låta sjuda. 2. kok. koka af. -singen, I. tr.
afsjunga, sjunga till slut, II. rfl. sjunga sig
trött, «singung, fl. -sinken, itr. s. sjunka,
siunka ned. -sinth, -[e]s, 0, m. absint.
-sitzen, I. itr. s. X. sitta på af stånd. Von jm
weit ~ sitta långt ifrån ngn. 2. sitta af.
II. tr. X. sitta af, sönder. 2. sitta af, tjäna
af. -solden, tr. aflöna.
absolut, a. absolut, -iön, -en, fl. absolution,
förlåtelse, -ismus, -, 0, m. absolutism,
envälde, envåldsstyrelse. -ist, -en. m.
absolutist, anhängare af enväldet, -istisch, a.
absolutistisk, tillgifvrn enväldet.
ab||solvieren, sv. tr. i. frikänna. 2. absolvera,
afsluta, aflägga. -sonderbar, a.
frånskilje-lig, som kan frånskiljas, -sonderlich, a.
egendomlig, besynnerlig; adv. i
synnerhet, särdeles. -spnde*-lichkeit, fl.
besynnerlighet, egendomlighet, -sondern, I. tr.
I. frånskilja, isolera. 2. afsöndra, afsätta.
II. rfl. skilja, afsöndra sig. -sond[e]rung,/,
-sorbferen, sv. tr. absorbera, -sorption, -en,
f. absorption. -Spänen «e ab spenen,
-spannen, tr. X. spänna lös, minska spänningen
hos, förslappa, trötta. Mus. eine Saite ^
nedstämma en sträng. 2. frånspänna.
-Spannung, / förslappning, -speisen, I. tr.
af-spisa, affär da. II. itr. h. afsluta måltiden,
-spenen, tr. af vän ja. -spenstig, a.
motspänstig, gensträfvig. Einen Diener seinem
Herrn <%> machen: locka, tubba en tjänare
P l&gre spr&k. t mindre brukligt
• Plur. t bar omljnd. F 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
