Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blutergiessung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bohrer
- 91 -
bosseln
möjligt. II. itr. h. In der Nase ^ peta
näsan. Bild, das bohrt mir schon lange im
Kopfe: jag har redan länge tänkt därpå, oroats
däraf; an jm ~ oupphörligt käxa på ngn.
-er, -,m. 1.borrare. 2. borr. -ung,/, borrning.
Boi, Boj, -s, m. 1. tygsorten boj. 2. =» Boje.
Bojar, -en, m. bojar.
Boje, -»,/. 1. sjö. boj. 2. pi. fotbojor.
Bökel- se Pökel-.
Bolle, -n, f. bot. 1. rundt fröhus, fröknopp. 2.
rotknöl. 3. rödlök, -ngewächs, n. lökväxt.
Böller, m. mindre mörsare, kanon, -n, sv.
itr. h. 1. skjuta med små kanoner ei.
mörsare. 2. väsnas, larma.
Bollwerk, n. 1. bålverk, bastion. 2. dam mot
hafvet.
Bolz, -e f, vani. -en, m. dim. f, 1. kolf, pil tni
armborst. Bild. alles zu *»en drehen: rida på
ord och uttyda dem till det v&rsta; Spitzen el.
federn, die ein anderer verschiefst: smida
ränker, som man låter en annan utföra. 2.
tekn. plugg, bult, Sprint. 3. lod till strykjärn.
4. kil. 5. lodrät bjälke. Gerade wie ein ~
rak som en gärdsgårdsstör. -engerade, a.
kapprak, snörrät.
Bombårdlle, -n, /. stenmörsare. -emént, -s, n.
bombardering. -i’er, -e, m.
(artilleri)kon-stapel. -i’eren, sv. tr. bombardera, -i’erer, -,
m. 1. bombarderare. 2. =» Bombardier,
-i’e-rung, /. bombardering.
Bombilasin, -s ei. -e, m. bombasin (tygsort), -ast
(äfv. - -), -[e]s, 0, m. bombast, svulst, -åstisch,
a. bombastisk, svulstig. -e, -n, /. bomb.
-enfest, a. bombfri. Büd. das steht ~ det är
alldeles tvärsäkert.
Bon, I. -s, m. hand. anvisning, växel. II. adv.
F godt, bra. -bon, -s, m. o. n. karamell,
konfekt. -d, -s, m. obligation.
Bönhase, -n, m. bönhas.
bonitierllen, sv. tr. taxera, värdera, -ung, f.
Bonne, -n, /. guvernant, bonne, barnflicka som
talar franska.
Boot, -e [t], n. dim. t, båt. -sbauer, -, m.
båtbyggare. -smann, m. 1. Pi. -er f,
högbåtsman. 2. pi. Bootsleute, båtsman, sjöman,
matros. -swächter, m. båtvakt.
Bord, -e, m. o. t n. dim. t, 1. strand. 2. kant,
brädd; infattning, garnering, bård. 3. sjö.
skeppsbord, bord. An ~ om bord, an ~
legen: lägga till. -e se Borte.
Borde, -n,f. fruktbar slätt.
Bordüéll, -e, n. bordell, -i’eren se bortieren.
-leiste,/, reling, -voll, a. brädd full.
borlleal[isch], a. nordisk, -eas, -, ö, m. poet.
nordanvind. -etsch se Borretsch.
Borg, -e, m. 1. kastrerad gris. 2. kredit,
räkning. Auf ~ geben: lemna på kredit, -en,sv.
tr. 1. låna, von ei. bei jm: af ngn. 2. taga på
kredit, på räkning. 3. lemna på kredit, -er,
to. -erin, -nen, f. en som tar på kredit;
låntagare, låntagerska. -eréi, -en, fl. lånan-
de; vana att taga på kredit, -kauf, m. köp
på kredit, -weise, adv. på kredit.
Bork||e, -n, f. 1. bark. 2. (sår)skorpa, [–[en]-dach,-] {+-[en]-
dach,+} n. barktak. -ig, a. 1. af bark, bark-.
2. täckt med (sår)skorpa.
Born, -e, m. dim. f, brunn, källa, -i’ert, a.
bornerad, inskränkt, dum. -i’ertheit,/.
inskränkthet, dumhet.
Borretsch, -es, 0, m. stofferblomma (Borago
officinalis).
Borsdorfer, m. äpple(sort) från byn
Horsdorf, äfv. adjektiviskt: ’v Äpfel.
Börse, -n, f. börs. -nblatt, n. börstidning,
-nhalle,/. börs, börssaL -nschwindel,w.
börssvindel, börsvingleri. -nwucher, m.
börsocker, börsvingleri.
Borst, -e, ra. spricka, remna. -0, -n, f. dim. f,
borst, -en, sv. itr. h. o. rfl. borsta sig (resa
borsten), -enbesen, m. damborste &r borst,
-en-kraut, n. bot. safflor (Carthamus tinctorius).
-ig, a. borstig; F bild. ond, ilsken.
Bort||e, -ra, fl. bård, kant, list, snöre, galon,
-enmacher, m. snörmakare. -enrock, m.
galonerad rock. -enweber, m. snörmakare.
-en-weberei, fl. 1. snörmakaryrke. 2.
snörma-keriverkstad.-enwirker(ei)=^oree«?^e6er(e’i).
-i’eren, sv. tr. sätta bårder på, kanta med
bårder, galonera.
bös se böse, -artig, a. 1. elakartad. 2. ond,
elak. -ärtigkeit, fl. 1. el ak artad t tillstånd,
utseende. 2. ilska, elakhet,
böschllen, sv. tr. tekn. göra sluttande, afsnedda.
-ung,/, afsneddande, lutning, sluttning,
böse, a. 1. moraliskt ond, elak, illvillig, dålig;
adv. illa. Der ~ [Feind]: den lede
(fienden), den onde, in Ruf bringen: illa
berykta, förtala. 2. ond, sjuk, värkande.
Das <v> Weh: fallandesot. 3. ond, ledsam,
svår att bära. Ein ~r Weg: en svår, tung
väg. 4. ond, uppbragt, vred. Jn
machen: reta ngn, sie sind sich (dat.) ei. sie
sind ~ mit einander: de äro osams,
bös||en, sv. I. tr. reta, förarga. II. rfl. blifva
ond, förargas.
Bös||ewicht, m. elak människa, bof, kanalje; F
der kleine ~ den lilla skälmen,
rustibus-. sen. -gelaunt, a. vid dåligt lynne,
bos||haft, a. elak, illvillig, illasinnad,
ondskefull. -haftigkeit, fl. - Bosheit 1. -heit, fl. 1.
ondska, elakhet. 2. dålig handling,
elakhet. 3. ilska, raseri, -heitssünde, fl.
uppsåtlig synd.
Boskétt, -e, n. dunge, trädplantering, liten
lustpark.
böslich, a. ond, illvillig, elak.
Bossel, Bolsel, -n, fl. kägelklot, -bahn, fl.
ka-gelbana. -éi, -en, fl. F petigt arbete,
små-plock, -i’eren, sv. tr. bosselera. -ig, a. kupig,
bucklig, -n, sv. I. itr. h. slå kägel. II. itr. ti.
o. tr. sysselsätta sig med småplock, pyssla,
gå och plocka (med).
** —• föregående uppslagsord. * äkta imi. 0 »aknar plur. f har o ra ljud. F familjärt, P lägre språk. % mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
