Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bossen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Braſs
— 93
Brechwurz
Braſs, -es, 0, m. hop, skräphög.
Brasse, -ra, I. /. sjö. brass. II. äfv. -n, -, m.
braxen. -n, sv. tr. sjö. brassa.
Brät||aal, m. stekt ål. -apfel, m. stekäpple,
-en, a) st. o. sv. I. tr. steka. Ordspr. nach dem
Manne brät man die Wurst: don efter
person, Gebratenes: stekt mat, stek. II. itr. h.
stekas, b) -, m. dim. Brätchen, -lein, stek.
Biid. den o/ riechen: få nys om saken,
-en-fett, n. stekflott, -enschüssel, / stekfat,
-en-wender, m. stekvändare. -er, m. stekare.
-erin, -nen, /. stekerska. -hecht, m.
stekgädda. -kartoffei,/. stekt potatis.
Bratling, -e, m. bot. skifling (Agaricus).
Brätiiofen, m. stekugn. -pfanne, /.
stekpanna. -rost, m. halster. -sch, itj. kratsch.
-schaufel, /. stekspade, -sehe, -ra, /. altfiol,
-schmalz, n. stekflott, -spiefs, m. stekspett,
-wurst, /. bräckkorf.
Brau, Bräu, -e, m. o. n. brygd.
Brauch, -e f, m. bruk, sed. -bär, a. brukbar,
användbar, -barkeit, /. brukbarhet,
användbarhet. -en, SV. tr. el. % itr. h. med gen. I.
bruka, använda, begagna, göra bruk af.
Eine Kur ~ genomgå en kur. 2. behöfva.
Darauf braucht man nicht stolz zu sein:
det är ingenting att vara stolt öfver. Äfv.
opers., t. ex. was braucht es so viel Umständet
hvarför göra så mycket bråk, så många
omständigheter? das braucht es nicht: det
behöfs ej.
bräuchlich, % = gebräuchlich.
Brau||e, -n, f. ögonbryn, -eigner, m. bryggare,
-en, sv. I. tr. brygga; biid. koka ihop,
anstifta. II. % itr. h. 1. sjuda, koka. 2.
uppsända dunster. -er, -, m. bryggare,
-erbur-sche, m. bryggardräng, -eréi, -era, f.
bryggeri. -erin, -nen, f. bryggarfru. -haus, n.
bryggeri, -herr, m. bryggare, -hof, m.
bryggeri.
braun, a. brun. Von der Sonne ~ werden:
blifva solbränd, Butter: brynt smör, der
dim. Bräunchen: ofta om hästar: brunte,
äfv. om björnar: nalle, -bier, n. brunt öl.
Bräune, 0, f. 1. brun färg, brunhet. 2. med.
strupkatarr, strupinflammation, difteri.
Braunélle, -ra, f. 1. järnsparf. 2. se Prünelle.
bräunen, sv. I. tr. i sht kok. bryna. II. itr. h. o.
rfl. brynas, blifva brun.
Braunllfisch, m. tumiare. -gefleckt, a.
brunfläck i g.
bräunlich, a. brunaktig. -gelb, a. isabellfärgad.
braunrot[hj, a. rödbrun.
Bräunung, fl. brynande.
Braunwurz,/ flenört (Scrophularia).
Braus, -es, 0, m. brus. In Saus und ~ leben:
lefva i sus och dus. -che, -ra, fl. bula, kula
i hufvudet af slag el. stöt. -8, -n, fl. 1. jäsning.
2. Sprit pä vattenkanna, i dusch m. m.; s& äfv. det
heia: vattenkanna med sprit, spritdusch, -ebad,
m. spritdusch. -eSrde, f. jäslera, -ehahn, m.
cooi. brushane. -ekopf, m. brushufvud.
-eköp-fig, a. lättretlig, uppbrusande, yr, vild. -en,
sv. I. itr. 1. h. brusa, susa. 2. s. rusa,
spränga åstad. IL tr. 1. frusta ut. 2. sprita,
vattna med sprit, -epulver, ra. fräspulver. -ethon,
m. jäslera, -ewind, m. stormby; bild.
vildhjärna, brushufvud.
Braut, -e f, fl. 1. fästmö. 2. brud. -bitter, m.
böneman, -fackel, fl. bröllopsfackla, -führer,
m. brudsven, marskalk, -gelag, ra.
bröllopslag. -gemach, ra. brudkammare.
Bräutigam, -e, m. 1. fästman. 2. brudgum.
Braut||jungfer, fl. 1. (brud)tärna. 2.
jungfru-brud. -leute, pl. brudfolk.
bräutlich, a. som en brud, brudlik, brud-;
jungfrulig.
Brautllring, m. vigselring, -schaft,/. =
Brautstand. -schätz, m. utstyrsel, -schau,/,
första besöket hos den utkorade. Aufl die ~
gehen: söka sig en fästmö, -schmuck, -Staat,
in. brudsmycke, brudskrud. -Stand, m.
förlo f vad es ställning; förlofningstid. -tag, m.
förlofningsdag. -werber, m. böneman,
-wer-bung,/. frieri.
brav, a. 1. bra, hederlig, dugtig, rättskaffens,
snäll. 2. modig, tapper, -heit,/. dugtighet,
rättskaffenhet, hederlighet; dugtig,
hederlig handling, -o, -[s], -s ei. Bravi, 1. ra. bravo.
2. m. italiensk bandit, legd lönmördare,
bravo. -orufen, ra. bravorop.
Brech||arz[e]nei, fl. kräkmedel, -bank,/,
lin-bråka. -bär, a. brytbar, -barkeit,/.
brytbarhet. -durchfall, m. med kräkningar förenad
diarré, -e, -ra, fl. linbråka. -eisen, ra.
bräck-järn, kofot, -en, A) st. I. tr. 1. bryta, bryta
af. Biid. das Gesetz ~ öfverträda lagen, sich
(dat.) den Kopfl ~ göra sig hufvudbry, das
bricht ihm den Hals: det störtar honom,
blir hans undergång, ein Wort, einen Vers
~ afdela ett ord, en vers. 2. bryta upp,
röja, plöja upp; bild. die Bahn ~
varaban-brytare. 3. vika, t. ex. ein Blatt Papier,
einen Brief, den Rand: marginalen. 4.
Gebrochenes Deutsch: bruten tyska, er spricht
gebrochen deutsch: han talar bruten tyska,
rådbråkar tyskan, gebrochene Stimme:
bruten röst. 5. mat. gebrochene Zahl: bråk. 6.
kräkas, kasta upp, spotta. II. rfl. 1.
brytas. Seine Stimme bricht sich: han är i
målbrottet. 2. aftaga, gifva efter, slå om. 3.
kräkas, kasta upp. III. itr. a) s. 1. brista.
2. gå af, taga slut. 3. bryta, rusa, störta
fram. Diebe sind in das Haus gebrochen:
tjufvar hafva brutit sig in i huset, b) h. 4.
Mit jm /v bryta med ngn, 5. kräkas. Zu ~
einnehmen: taga kräkmedel. B) sv. tr. tekn.
bråka, t. ex. Flachs, Hanf, -mittel, ra.
kräkmedel. -nufs, fl. räfkaka. -punkt, m. opt.
brytningspunkt. -ruhr,/. europeisk kolera. -Stange,
/. bräckstång. -ung, /. brytande m. m. se
brechen. -würz, /. bot. nysrot (Yeratrum al-
t* » föregående uppslagsord. * akta sm*, ö aaknar plur. f har omljud. F familjärt, P lägre sprik $ mindr* brukligt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
