Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - durchwittern ... - E
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ji – .....-.....* -A -____
auronwittern
— 128 —
eben
II. itr. s. F smyga sig igenom, undan,
lyckas undkomma, -wittern, tr. 1. Etw. durch
etw. «-v vädra ngt gnm ngt. 2. (–-*) komma
ngt att vittra. Durchwittert: helt och hållet
förvittrad, -wollen, itr. h. vilja (komma)
igenom, fram. -wühlen, I. (afv. –-*) tr.
ge-nomooKa, -gräfva, -snoka, -leta. II. rfi.
böka, gräfva sig igenom, fram. -wühlung (o.
-’->, /. -wurf, m. 1. kast, kastning gam ngt,
2. såll, rissel. -würgen, rfi. med största
svårighet draga sig fram. -würzen (o, tr.
aiitignm krydda; med doft genomtränga,
fylla; biid. förijufva. -wüt[h]en (afv. -<-*), tr.
med vrede, med raseri genomfara, -zählen
(&ſy. –-*), tr. räkna igenom, öfver. -zechen
(o. tr. i sus och dus, i dryckeslag
tillbringa. -zeichnen, tr. 1. rita alltsammans,
det ena efter det andra. 2. kalkera,
afteck-na. -Zeichnung,/, -ziehen, I. tr. 1. draga gnm
ngt. 2. F jn häckla, förtala ngn. 3. ~(–-*)
draga, tåga, stryka fram gnm,
genomvandra, -skära, -korsa, uppfylla. 4. (–-*)
genomfläta, uppfylla, fläta, väfva in. II. rfi.
I. draga sig fram, gå igenom. 2. (–’-*) Das
Papier durchzieht sich mit Feuchtigkeit:
papperet drar fukt till sig, blir fuktigt.
III. itr. s. draga, tåga, färdas igenom,
-zischen, I. itr. s. II. (–’-*) tr. h väsande fara
igenom, -zittern,* tr. genombäfva. -zoll, m.
trän si to tull, -zücken,* tr. blixtsnabbt
genomfara; büd genomila, -fara,, -bäfva.
zuk-kern,* tr. sockra väl, uppblanda med
socker. -zug, m. genomtåg, -zwängen, -zwingen,
1. tr. med vàid drifva, slå, skjuta ngt gnm ngt.
II. rfi. med v&id tränga sig igenom.
i ü rf en, or eg. sv. itr. h. 1. töras, djärfvas.
2. få, ha rättighet, tillåtelse, lof till.
Eiiipt. es darf niemand herein: ingen får
komma in, der Deckel darf nicht ab:
locket får ej tagas af. 3. med negation el. adverbet
nur vid inflnitiver: behöfva, t. ox. Sie es ihm
nicht oft sagen, so weifs er es: Iii behöfver
ej säga honom det många gånger, för att
han skall veta, skall komma ihåg det, ich
darf nicht el. kaum el nur daran denken,
so gerate ich in Wut: bara jag tänker
därpå, så blir jag rasande, es darf mir einer
schnell die Thüre aufmachen, so liegen Sie
an der Erde: bara ngn hastigt öppnar dör-
ren, så ligger ni där, faller ni omkull. 4.
hafva orsak till, böra, kunna. Darüber ~
Sie sich nicht wundern: det bör ej
förvåna er, Sie ~ es immerhin glauben: ni
kan i alla fall tro det, lita därpå. 5.
Dürfte : torde.
Urftig, a. 1. torftig, otillräcklig, ringa. 2.
fattig, behöfvande. -keit, /. 1. torftighet,
otillräcklighet. 2. fattigdom, armod.
dürr, a. torr; förtorkad; mager. Biid. mit *\*en
Worten: helt torrt, ^er Buchstabe: död
bokstaf. -e, 0, f. torrhet, torka: magerhet.
Durst, -[e]s, 0, m. törst. ~ haben: vara
törstig, törsta, -en, dürsten, sv. 1. itr. h. törsta.
Ifv. oper»., t. ex. ich dürste el dürstet mich
el. mich dürstet: jag törstar. II. tr. törsta,
längta efter. -ig, t dürstig, a. 1. törstig. 2.
som framkallar törst, t. ex. <^es Weiter,
-löschend, -stillend, a. läskande.
Dusche, -ra, f. dusch.
Dusel, -s, 0, m. F yrsel, bedöfning, rus,
dröm-meri, halfdvala. -él, -en, / F sömnighet,
dåsighet, söl, tanklöshet, -hans, -en, -e [t],
m. F drönare, sömnig, dåsig, tanklös
person. -ig, a. F sömnig, dåsig, sölande,
tanklös. -n, sv. itr. F 1. h. vara dåsig, halfsofva,
dröna, söla. 2. s. gå och drifva.
Dust, -[e]s, 0, m. stoft.
düster, I. a. dunkel, skum, dyster, «v werden :
skymma, mörkna. Biid. dyster, tungsint,
svårmodig. II. ~s, 0, n. mörker, skymning,
dysterhet, -farbig, a. mörk tm färgen, -helt,
-keit, /. dysterhet, mörker; biid. dysterhet,
tungsinthet, svårmod, -n, sv. 1. itr. h. o.
rfi. mörkna, blifva ei. vara dyster;
fördystras. II. tr. förmörka; fördystra, -nheit,
-ni[f]s - Düsterheit.
Düte, dliten se Tüte, tuten.
Dutzend, -e »s. måttenhet vid räkneord TI. dussill.
Der Doktor vom dussindoktor, -gesicht,
n. hvardagligt ansigte. -weise, adi\
dussinvis.
Düzllbruder, m. dubroder, bror. -en, sv. tr.
dua, kalla för du. -fufs, m. Auf dem ~ mit
jm, stehen: vara du, bror med ngn.
-schwes-ter, f. dusyster.
dwatsch, a. P vriden, oredig, tokig, på tok.
Dynäst, -«n, m. herskare, furste. -i’e, -[ejn, f.
dynasti, furstehus. -Isch, a. dynastisk.
Ebbe, -n, /. äbb. -n, sv. itr. h. blifva ei. vara
äbb; biid. förminskas, aftaga. Das Meer el.
opers. es ebbt: äbben inträder ei. det är äbb.
eben, I. a. 1. slät, jämn. Zw ^er Erde: i
jämnhöjd med marken; i bottenvåningen. 2.
jämn, jämntjock, jämnstark. Seinen ~»en
Schritt gehen: gå sin jämna, sin vanliga
E.
gång. 3. lämplig, passande, behaglig. II.
endast adv. 1. * lika, t. ex. e* gilt alles ^
viel. 2. just. Das wäre mir ~ recht: det
skulle jag just tveka om, der ei. dieser
ei. derselbe Mann: just samme man. För 6fr.
jfr nedanstående sm. 3. så där, nätt och jämt.
Nur so * så nätt och jämt. 4. tid. just,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
