- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
132

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - einacktern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

einackern

Eindmok

ene ... den andre, einer nach dem andern:
den ene efter den andre, sie liehen einer
den anderen: de älska hvarandra. 3. en,
en och samme, samme, t. ex, wir wohnen
alle in einer Straf se ei. in ein[er] und
derselben Straf se: vi bo alla på samma gata,
das ist mir alles ein Ding ei.ein Thun ei. eins:
det gör mig alldeles detsamma. 4. Noch
eins : en sak till, mit eins ei. einem: med ens.
Se äfv. II, 2. 5. Eins sein, eins werden: vara,
blifva ense, eniga, eins werden, etw. zu thun:
komma öfverens om att göra ngt. Betr. sms.
jfr sms. med drei. II. obest. art. 1. en, ett.
Ein jeder: hvar och en, welch ein ei. was
für ein Unglück: hvilken olycka, stundom ntan
motsvarighet i svenskan, t. ex. einen grofsen Bart
haben: hafva långt skägg, einen Eid leisten:

gå ed. 2. ellipt. ntan subst., t. ex. einen (näml.
Trunk) nehmen el. eins trinken: dricka ett
tag, taga sig en sup, en klunk, jm einen
(näml. Schlag) ei. eins versetzen ei. auswischen
ei. geben: slå till ngn, jm eine (nämi.
Ohrfeige) stechen: gifva ngn en örfil. III.
sjäif-ständ. formen i mask. obest. pron. en, man,
någon. IV. ein, adv. en, ungefär, t. ex. — acht
Tage: en åtta dar. B. adv. in.
einüackern, tr. taga till åker, lägga under
plogen, plöja, odla. -ander, oböji. rpr. pron.
hvarannan, hvartannat, hvarandra. jfr
aus*» rn. fl. sms. med prep. -arbeiten, I. tr. 1.
Etw. in etw. (ack.) ~ arbeta, skära, drifva,
knåda m. m. ngt in i ngt. 2. Jn in etw. —
göra ngn förtrogen med ngt» II. rß. arbeta
sig in, in etw.: i ngt. -artig, a. likartad,
enahanda, -äschern, tr. lägga i aska,
bränna upp. -äscherung, f. -ät[hjmen, tr. andas
in. -ät[h]mung, f. -ätzen, etsa in.
-bak-ken, I. tr. baka in. II. rß. förlora i vigt vid
bak. -baiien, -ballieren, tr. emballera,
-balsamieren, tr. balsamera. -balsamierung,/, -band,
-e f, m. 1. inbindning af böcker. 2. band på en
bok. -banddecke, /. pärmar, -bau, m. 1. det
inre af en byggnad. 2. inåtgående del af
en byggnad, -bauen, I. itr. h. o. rß. bygga
åt sig, slå sig ned inuti ngt. II. tr. 1. bygga
ngt ini ngt. 2. gnm ngt slags bygge afstänga,
begränsa, indämma. -bauung, f. -bedingen, tr.
[Mit] ~ inbegripa i ett köp, i en
överenskommelse. -begreifen, tr. [Mit] — inbegripa,
medräkna. -behalten, tr. hålla inne, undanhålla,
-beilsen, I. itr. h. In etw. (ack.) ~ bita i ngt.
II. itr. h. o. rß. bita in sig. -beizen, tr.
betsa in. -bekennen, tr. erkänna, tillstå,
-bekommen, tr. 1. få in. 2. upphinna, ta fatt.
-berichten, tr. inlemna redogörelse för,
inrapportera. -berufen, tr. inkalla,
sammankalla. -berufung, f. -betteln, I. tr. tiggande
insamla. II. rß. ställa sig in. -betten, I. tr.
1. inbädda. 2. indämma. II. rß. Sich beijm
— lägga sig hos ngn. -biegen, I. tr. böja
inåt. II. itr. s. Wieder in den Weg - åter

beträda, komma in på vägen, -biegung, /.
krökning inåt, inböjning, vinkel, veck.
-bilden, tr. inbilla. Sich (dat.) viel <v hafva hög
tanke om sig själf, vara inbilsk, sich (dat.)
etw. auf etw. (ack.) — vara stolt, brösta sig
öfver ngt. Eingebildet: a) inbillad, b)
inbilsk. -bildung, /. 1. inbillning, fantasi. 2.
inbilskhet, -binden, tr. 1. binda, knyta in,
ihop. 2. inbinda, binda böcker, 3. Ein
Patengeschenk — gifva faddergåfva, egentl. knyta in
den. 4. Jm etw. — inprägla, inskärpa ngt
hos ngn, i ngns minne, -blasen, tr. 1. blåsa
in i; blåsa omkull. 2. Jm etw. — ingifva,
intala, tillhviska ngn ngt. -blauen, -bläuen,
tr. blåa. -bleuen, tr. Jm etw. — med käppen
inprägla ngt i ngns minne, -blick, m.
inblick. -bohren, tr. borra in. -brechen, I. tr.
1. Ein Loch in etw. (ack.) ~ bryta ett hål i
ngt. 2. genombryta, bryta sönder. II. itr. s.

1. sjunka ihop, störta samman, instörta. 2.
bryta sig in, göra inbrott; rycka in. 3.
Über jn ~ komma öfver, öfverfalla ngn. 4.
inbryta, inträda. Bei ~»der Nacht: vid
nattens inbrott, -brecher, m. en som gör ett
infall ei. inbrott, inbrottstjuf. -brennen, I.
tr. X. inbränna. 2. röka, svafla. II. itr. s.
brinna ned. -bringen, tr. X. föra in, köra in,
importera, föra med sig i boet; inspärra.

2. inbringa. 3. taga igen, godtgöra. Sich
wieder — lassen: betala igen sig. -bringung,
/. -bröckeln, -broeken, tr. bryta i, t. ex. Brot
in die Suppe ~ ei. die Suppe — bryta bröd
i soppan. Büdi. jm etw. ei. eine Suppe ~
bereda ngn förtret, obehag, -bruch, m.
inbrott. -bucht, / inböjning. -bürgern, I. tr.
X. Jn — upptaga ngn såsom borgare, gifva
ngn medborgarrätt, biid. Fremdwörter —
upptaga främmande ord i språket o. låta dem
vinna burskap. 2. göra hemmastadd. II. rß.
intränga, blifva hemmastadd, vinna burskap.
-bürgerung, /. -bufse, /. liden skada, förlust,
-bülsen, tr. förlora, blifva af med, sätta till.
-dämmen, tr. indämma. -dämmung,/.
«dampfen, I. itr. s. torka gnm afdunstning. II.
tr. uppfylla med ånga. -dämpfen, tr. 1. =»
eindampfen II. 2. kok. stufva. -decken, tr.
öfvertäcka. -deckung, /. -deichen, tr.
indämma. -dicken, tr. låta vätskor tjockna, koka
ihop. -dickung, /. -docken, tr. sjö. lägga i
docka, -dorren, itr. s. torka in. -drängen,
I. tr. trycka, skjuta in. II. rß. tränga sig
in. -drehen, tr. vrida, skrufva in. -drillen,
tr. F 1. inöfva. 2. plugga in. -dringen, itr. s.
intränga, falla in. Auf jn — gå ngn på
lif-vet, biid. in das Mark — gå gnm märg och
ben. -dringlich, a. inträngande; bevekande,
innerlig, eftertrycklig, -dringlichkeit, /.
innerlighet, värme, eftertryck, -dringiing, -e,
m. en som obehörigen trängt sig in,
efterhängsen människa, utbörding. -dringung,/
inträngande, -druck, -e f, m. 1. intryckning.

itr, intransitivt, rfl. reflexivt, St. starkt, SV, svagt, tr. transiti vt verb. h. har haben, S. har »ein till hjälpverb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:24:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free