Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Eleve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eleve
- 142 -
emphatisch
Eléve, -n, m. Elévin, -nen, f. lärjunge, elev.
elf, utan följ. subst. äfv. ^ elfe, a. (oböjl. grundtal) elfva.
Elf[e], -en, m. alf. -e, -n, / älfva.
Elfenbein, n. elfenben, -arbeit, /.
elfenbensvara. -e[r]n, a. af elfenben, elfenbens-,
elfenllhaft, a. älflik, luftig, -könig, m.
älfko-nung. -königin,/. älfdrottning, -reigen, -tanz,
m. älfdans.
Elf||er, -, m. elfva m. m. se Fünf er. -erlei, oböji.
a. elfvahanda. -in se Elfe. -te, a. (ordningstal)
elfte, -tehalb, a. tio och en half, -tel, n.
elftedel. -tens, adv. för det elfte,
e||lidieren, sv. tr. elidera, utstöta, -ite, 0,f.
elit, utvaldt manskap, -ixir, -e, n. elixir,
-k = Elch.
E||llbogen, m. armbåge, -e, -n, f. aln.
-enbo-gen = Ellbogen, -enbreit, a. alnsbred.
-en-mafs, n. alnmått, -enreiter, -enritter, m. F
riddare af alnen (skämts. om lärftskramhandlare,
bodbetjänter), -enwa[a]re, f. alngods. -enweise,
adv. alnvis, alntals. -enzahl, f. antal alnar,
-er = Erle, -ern =» erlen. -i’pse, -n,f. ellips,
-iptisch, a. elliptisk.
E||lmsfeuer, n. elmseld. -oquénz, 0,f.
vältalighet. -ritze, -n, f. elritsa. -sasser,
-säs-ser, I. -, m. elsassare. II. äfv. -sässisch, a.
elsassisk. -se, -n, f. l. = Erle. 2. stamsill.
3. Elsa.
Elster, -n, f skata, -[n]auge, n. liktorn.
elter||lich, a. föräldra-, t. ex. Liebe:
föräldrakärlek. -mutter se Åltermutter. -n, pl.
föräldrar, -väter se Åltervater.
Emåil, -s, n. -le, -n, f. emalj. -Iieren, sv. tr.
emaljera. -lierung,/. emaljering.
Emancipllatiön, -en, f. emancipation,
frigörelse. -i’eren, sv. tr. emancipera, frigöra,
-ierung, f. emancipation, frigörelse.
Em||ballage, -n, /. 1. inpackning. 2. omslag,
-ballieren, sv. tr. packa in, slå in. -bårgo, -s,
m. o. n. kvarstad & fartyg, -blém, -e, n.
sinnebild. -blemåtisch, a. sinnebildlig. -bryo, -os
ei. -önen, n. embryo.
Emendllatiön, -en, f. emendation, förbättring,
-ieren, sv. tr. förbättra, rätta, återställa i
sitt ursprungliga skick,
emeritier||en, sv. tr. pensionera. Emeritiert:
pensionerad, emeritus, -ung,/.
Eméute, -n, f. myteri, uppror.
Emigr||ant,-en,m. emigrant, utvandrare, -ation,
-en, f. emigration, utvandring, -i’eren, sv.
itr. s. emigrera, utvandra,
eminénllt, a. eminent, framstående, utmärkt.
-z, -en. f. eminens.
Em||ir, -e, m. emir. -issår, -e, m. emissarie,
utskickad, hemlig kunskapare. -ittieren, sv.
tr. utsläppa i rörelsen, sätta i omlopp,
-it-tierung, /
Emmer|ing, -e, m. — Ammer.
Emolumént, -e, n. sportler,
empfähen,* föråidr. o. poet. = empfangen.
Empfang, -[e]s,0,m. emottagande, erhållande.
In fsj nehmen: mottaga, -en," I. tr.
mottaga, erhålla. II. itr. h. befruktas, blifva
haf-vande.
Empfangüer(in), m. (/.) emottagare, adressat,
-lich, a. mottaglig, -lichkeit, /
mottaglighet. -ni[l]s, -se, f. befruktning, aflelse.
Empfang[s]llanzeige, / underrättelse om en
saks emottagande, mottagningsbevis,
-be-scheinigung, /. kvitto, -bestätigung,/. =
Empfangsanzeige. -nähme, f. mottagande,
erhållande. -schein, m. kvitto, -station, /.
ankomststation, bestämmelseort, -zimmer, n.
mottagningsrum.
Empféhl, -e, m. — Empfehlung, -bär, a. som
kan rekommenderas, -en, st.* I. tr.
anbefalla, förorda, rekommendera. Ein r^dcs
Auf ser e: ett tilltalande yttre, sich (dat.) etw.
empfohlen sein lassen: a) göra för ngt hvad
man kan, b) taga ngt till hjärtat, — Sie
mich Ihrem Herrn Vater: framför min
vördnad, min vördnadsfulla hälsning till er far.
II. rß. 1. Es empfiehlt sich, dafs: det är
bäst, är att förorda att. 2. säga adjö, taga
farväl, gå sin väg; F taga till harvärjan,
draga sig ur spelet, försvinna. Ich empfehle
mich [Ihnen] : adjö, farväl, -enswert[h],
-ens-würdig, a. värd att förordas, -ung, f. 1.
förord, rekommendation. 2.
vördnadsbetygel-se, vördsam hälsning. Jm seine ~ machen:
betyga ngn sin vördnad.
empfind||bar, a. 1. förnimbar. 2. känslig,
känslosam. -barkeit, /. 1. förnimbarhet. 2.
känslighet, känslosamhet, -eléi, -en, f. F
öfver-drifven känslighet, pjunk, sentimentalitet,
-ein," sv. itr. h. vara öfverdrifvet känslig,
pjunka. *s*d: sentimental, pjunkig. -en,* I.
tr. känna, märka, förnimma. Etw. sehr übel
~ upptaga ngt mycket illa, såras af ngt.
II. rfi. 1. Sich selbst — vara vid sans. 2.
Sich so und so ~ känna sig så eller så till
mods, sich als etw. — känna sig vara ngt,
vara medveten om att man är ngt. III. itr.
h. känna, vara begåfvad med känslor, -ler,
-, m. -lerin, -nen, f. pjunkig, sentimental
person, -lich, a. 1. känslig, gegen die Kälte:
för kölden. 2. snarsticken, lättretlig, stött.
3. kännbar, betydande. Kälte: stark,
bitande köld, ~er Schmerz: djup smärta,
•lichkeit, / 1. känslighet. 2. snarstickenhet,
lättretlighet, -ni[l]s, -se, f. o. n. =»
Empfindung. -säm, a. känslig, känslosam;
sentimental. -samkeit,/. känslighet,
känslosamhet; sentimentalitet, -ung,/. förnimmelse,
känsla.
Empfindungslldrang, m. känslosvall, -eigenheit,
/. idiosynkrasi. -fähig, a. i stånd att
känna, begåfvad med känslor, -fähigkeit, -kraft,
/. känslo-, förnimmelseförmåga, -los, a.
känslolös, okänslig.
Emphällse, -ro, /. emfas, eftertryck, -tisch, a.
emfatisk, eftertrycklig, uttrycksfull.
itr. intransitivt, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. har »«t» till hj&lpv«rfe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
