Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Frack ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Freiball
— 173 —
Freude
len: öfverlemna ngt åt ngns godtycke, jn ^
halten: betala för, bjuda ngn, unter ^em
Himmel: under bar himmel, «w sprechen: tala
utan förberedelse, extemporera, ich werde
so *\> sein: jag skall taga mig friheten,
hafva äran. II. -era, m. friherre, -ball, m.
bal utan inträdesafgift. -beuter, m.
friby-tare. -bler, ra. gratisöl. -bürger, m. 1. fri
borgare. 2. borgare i en fr| riksstad, -corps,
ra. frikår. -couvert, ra. frankokuvert, -denker,
m. fritänkare, -e, 0,f. det fria, fria fältet, fria
naturen, -eigen, a. fri, odal-. -en, sv. I. itr.
h. o. $ tr. Um ein el. nach einem ei. ein
Mädchen ~ anhålla om en flickas hand för sig ei.
en annan. II. tr. 1. gifta sig med, äkta. 2.
gifta bort. -er, -, m. 1. friare. 2. %
böneman. -eréi, -era, /. frieri, -ersfüſs, to. Auf
Freiersfüſsen gehen ei. stehen: vara stadd i
friareärenden. -ersmann, m. 1. % friare. 2.
böneman, -frau, /. adlig fru, friherrinna,
•fräulein, n. adlig fröken, -gänger, m.
parti-gängare. -geben, tr. frigifva. -gebig, a.
frikostig. -gebigkeit, /. frikostighet. -geboren,
a. friboren, -gebung, /. frigifvande. -geist,
m. fritänkare, -geisterei, /. fritänkeri. [–geis-t[er]isch,-] {+-geis-
t[er]isch,+} a. fri tänkande, -gelassene(r), m.
frigifven (slaf). -gepäck, ra. (afgifts)fritt
resgods. -gericht, ra. = Feme, -gesinnt, a.
frisinnad. -giebig, a. frikostig, -graf, m. fri-
grefve (president i en femdomstol, se Feme). -0111,
n. 1. tullfri vara. 2. odalgods. 3. arrendefri
bondgård »om af brukaren äges med full äganderätt.
4. frälsegård, säteri, -halten, tr. Jn betala
för, bjuda ngn. -händig, a. utförd på fri hand.
-händler, m. frihandlare, -handzeichnen, ra.
teckning på fri hand. -heit, /. frihet,
-heit-lich, a. frihets-, -heitsstrafe,/. frihets-,
fängelsestraff. -herr, m. friherre, -herrin, /.
friherrinna, -herrlich, a. friherrlig.
-herr-schaft, / 1. friherrevärdighet, friherretitel.
2. friherrligt herrskap, -herzig, a. frimodig,
-hof, m. -hufe, / => Freigut 3. -in, -raera, /.
friherrinna, -karte, /. fribiljett, -lassen, tr.
lössläppa, frigifva. -lassung,/, frigifvande.
-lich, adv. 1. visserligen, nog. 2. helt visst,
förvisso, -machen, tr. 1. frigifva, befria,
frigöra. 2. frankera tref m. m. -machung, /,
-mann, m. 1. fri man. 2. odalman. 3.
skarp-rättare. -marke, /. frimärke, -maurer, m.
frimurare, -maurerei, / frimureri.
-maurerisch, a. frimurar-, -messe,/, frimarknad,
-mut[h], m. frimodighet. -müt[hjig, a.
frimodig. -müt[h]igkeit, /, frimodighet. -ort,
m. fristad, -pafs, m. pass, respass, -safs, m.
1. fri invånare. 2. från utskylder fri borgare.
-Scha[a]r, /. friskara, frikår. -schärler, m.
1. medlem af en frikår. 2. upprorisk,
rebell. -schein, m. frisedel, -schüler, m.
frielev. -schütz[e], m. friskytt, -sinn, m. 1.
frisinthet. 2. frihetsälskande sinne,
-sin-nlg, a. frisinnad, fri sinnig, -sinnigkeit, /.
frisinthet. -sprechen, tr. frikänna,
-spre-chung, /. -Staat, m. fri stat, republik,
-staatlich, a. republikansk, -stadf, / 1. fri
riksstad. 2. stad som erbjuder fristad, -statt,
-Stätte, /. fristad, -stehend, a. fristående,
-stelle,/, friplats, -stunde,/, fritimme, rast.
-tag, m. I. fridag. 2. fredag. Stiller ^
långfredag. -tisch, m. fritt vivre, matdagar,
-treppe,/, trappa utanför ett hus. -Übungen,
pl. fristående gymnastiska öfningar. -willig, a.
frivillig, -willigenexamen, ra. examen som
berättigar till beväringstidens förkortande
till ett år, jfr einjährig, -zettel, m. frisedel,
-zügig, a. som har rätt att flytta efter behag.
fremd, a. 1. främmande. Unter -vem Namen:
under antaget namn, inkognito, das ist mir
ganz ~ det känner jag ej alls till. 2.
förvånande, underlig, sällsam, -artig, a.
ovanlig, främmande, sällsam, -ärfigkeit, /. det
främmande i, hos ngt, ovanlighet, -e, /.
främmande land, utlandet. -e(r), (adj. böjn.)
vi. o. /. främling, utlänning, resande,
-en-bett, ra. gästsäng. -enbüch, ra. bok, jurnal
för resande, -enführer, m. vägvisare för
resande, a) person, b) bok. -enlegion, /.
främlingslegion. -eniisie, /. förteckning öfver
anlände resande, -enstube,/. gästrum, -heit,
/ 1. främmande karaktär. 2. ngt
främmande, i sht språkvidrigt uttryck, -herrschaft,
/. främmande herravälde, främlingsvälde,
-herrscher, m. främmande, ej infödd
her-skare. -ländisch, a. främmande, utrikes, -ling,
-e, m. främling, -sucht, /. åtrå efter det
främmande, -wort, ra. främmande ord.
-Wörterbüch, ra. ordbok öfver främmande ord.
frequénlit, a. besökt, frekventerad, -tieren, sv.
tr. ofta besöka. -z,0,/. antal besökare, tillopp.
Fresk||e, -ra, /. -o, -o[*], -era ei. -os, ra.
freskomålning. -ogemälde, ra. freskomålning,
-o-maier, m. freskomålare.
Fresse, -ra, /. P mun, käft. -n, st. tr. o. itr.
h. 1. äta om djur o. P om människor. Bild. Seinen
Kummer in sich <x> dölja sin sorg, an jm
den Narren ~ förgapa sig i ngn, fri/s,
Vogel, oder stirb: här Ans intet val. 2. om
människor: äta omåttligt, fråssa. Das war
ihm ein gefundenes ~ det var en godbit för
honom. 3. fräta, -r, -, to. storätare,
frås-sare. -réi, -era,/. 1. fråsseri. 2. P kalas.
Frefsllfieber, n. varghunger, -gier,/,
glupskhet. -gierig, a. glupsk, -lieb, a. F Jn ~
haben: hafva ngn så kär att man skulle vilja
äta upp honom, -napf, m. fågelkopp. -sack,
m. 1. tornister. 2. P storätare. -sucht,/
ätsjuka. -trog, rn. ho. -Werkzeuge, pl.
tugg-verktyg.
Frett, -e, yani. dim. -chen, -, n. ett slags till
kaninjagt använd vessla (Mustela furo).
Freud||e, -ra,/, fröjd, glädje. Seine ~ am
Studieren: det nöje han finner i studierna,
herrlich und in leben: lefva som om
** —• föregående uppslagsord. * äkta imi. 0 »aknar plur. f har o ra ljud. F familjärt, P lägre språk. % mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
