Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - freudig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
freudig
174
Frohnau t[h}
hvar dag vore den sista, -ig, a. glad, glädtig.
-igkeit,/. glädje, glädtighet, gl ad t mod.
freuen, sv. tr. glädja, fröjda. Ich freue mich
deines Glückes ei. über dein Glück: din
lycka gläder mig; man freut sich über das
Geschehene, an dem Gegenwärtigen, auf
das Künftige.
Freund, I. -e, m. vän. Er ist ein ~ von mir:
han är min vän. II. a. Jm ~ sein: vara
vänligt stämd mot ngn, vara ngns vän.
-brüderlich, a. broderlig, intim, såt. -esbrust,
/. en väns ei. vännens bröst, -esdienst, m.
väntjänst, -esgrufs, m. vänlig hälsning,
-es-hand, /. en väns ei. vännens ei. vänner(na)s
hand. -in, -nen,f. väninna, -lich, a. 1.
vänlig, snäll. 2. om «&ker: angenäm, behaglig.
^e Gegend: leende trakt, -lichkeit,/.
vänlighet, Vänligt sätt, vänlig handling,
-nachbarlich, a. intim, såt.
Freundschaft, / 1. vänskap. 2. vänner,
vänkrets. 3. slägt(ingar). -eléi, -leréi, -en, f.
öfverdrifven ömhet, -lich, a. vänskaplig,
-lichkeit, /. uttryck af vänskap,
freundvetterlich, a. intim, såt.
Frevel, I. -, m. 1. straffvärd t lättsinne,
brottslighet. 2. uppsåtiigt brott, nidingsdåd. II. a.
brottslig, -frei, a. oförvitlig, obrottslig, -haft,
a. afsigtiigt brottslig, straffvärd, gudlös.
-haf-tigkeit, / brottslighet, gudlöshet, -mul[hj,
m.. brottsligt öfverdåd. -n, sv. itr. h. synda,
begå brott. Gegen das Gesetz bryta mot
lagen, an jm, gegen jn begå ett brott
mot ngn. -sinn, m. brottsligt sinne,
brottslighet. -that, / brottslig handling,
nidingsdåd. -voll, a. brottslig, full af brott,
freventlich « frevelhaft.
Frövler, m. brottsling, förbrytare, niding.
-In, -nen, f. kvinnlig brottsling, förbryterska.
-isch = frevelhaft.
Fried||e[n], -ens, -en, m. fred, frid. Jn zu ei.
in ei. mit lassen: lemna ngn i fred, dem
nicht trauen: ej hafva förtroende för
saken, -brüchig, a. som afser, som begår
fredsbrott, -ensabschlufs. m. fredsslut,
-ens-engel, m. fridbrlngande ängel, -ensfeier,/.
högtidlighet till firande af ett fredsslut,
-ensnachricht,/. underrättelse om fred.
-ens-richter, m. fredsdomare, -ensschlufs, m.
fredsslut. -erike, -ns, -n, f. Fredrika, -fertig, a.
fredlig, -fertigkeit,/. böjelse för fred,
fred-lighet. -hof, m. kyrkogård, -lich, a. fredlig,
-lichkeit, /. fredlighet. -liebend, a.
fredsälskande. -rich, -e, m. Fredrik, -richsdör,
-s ei. -e, m. fredriksdor. -säm, a. fredsam,
fridsam, -zäun, m. inhägnad,
frieren, st. I. tr. a) opers. 1. Es friert mich ei.
mich friert: jag fryser, an den Fingern: om
fingrarne. 2. Es hat die Nacht Eis
gefroren : det har frusit i natt så att is uppstått, es
friert Stein und Bein: ngf. det är så kallt,
att det smäller i knutarne. b) persoui. med an-
gifvande af verkan. 3. Ich habe mir die Finger
steif gefroren: mina fingrar äro stela af
köld. II. rß. Sich steif ~ blifva stel af
köld, sich zu Tode ~ frysa ihjäl. III. itr.
1. h. pers. o. opers. frysa. Er hat das ~ han
har frossan. 2. s. frysa tili is, stelna af köld.
Ber Fl/ufs ist gefroren: strömmen har lagt
sig, ich bin steif gefroren: jag är stelfrusen.
Fries, -e, m. 1. fris (tygsort). 2. äfv. -e, -n, f.
tekn. fris. -e, -n, m. invånare i Frisland,
friser. -el, -, n. o. m. -n,f. med. frisel. -elfieber,
n. friselfeber. -In, -nen, f. frisisk kvinna,
-isch, I. a. frisisk. II. n. frisiska, jfr deutsch.
-land, -s, 0, n. Frisland. -länder(in) =* Friese
{Friesin), -ländisch, a. frisisk.
Frikass||ee, -s, n. frikassé. -ieren, sv. tr. göra
frikassé af.
Friktion, -en, f. friktion, nötning, gnidning.
fräsch, a. 1. frisk. Om vinden: werden:
friska upp; Farben: lifiiga färger. 2.
färsk, ny. Jn auf el. über ~er That
ertappen: ertappa ngn på bar gärning, von *^em :
på nytt. 3. ren, nytvättad. ^ überzogenes
Bett: bädd med rena öfverdrag och lakan,
-auf, itj. välan, friskt mod. -backen, a.
ny-bakad, färsk, -e, -n, /. 1. friskhet, friskt
utseende, friskt lynne; svalka; kraft,
spänstighet. 2. ställe där man hämtar frisk luft,
sommarnöje, -en, sv. I. tr. 1. uppfriska;
färska upp. 2. tekn. friska. II. itr. h. l)ie
Brise frischt: brisen friskar upp, ©per«, es
frischt: det blåser upp. -ling, -e, m. jag.
vildsvinsunge. -melk[end],-milchend,a.
mjölkande rå mjölk, -weg, adv. raskt, utan
tvekan, käckt.
Frislléur, -.<?, -c, m. frisör, -éuse, -n, f.
hårfrisörska. -ieren, sv. tr. frisera.
Frist, -en, f 1. tid, tidpunkt. Zu jeder o,
ständigt, in kürzester ^ så fort sig göra
låter. 2. frist, anstånd, uppskof. -en, sv. I.
tr. 1. uppskjuta. 2. Jm das Leben ~
uppehålla ngns lif. II. rß. hålla sig vid lif.
-ge-süch, n. ansökan om anstånd, -gewährung,
/. beviljande af anstånd, -ung,/ 1.
uppskof, anstånd. 2. uppehälle.
Frisür, -en, f. frisyr.
Fritz, -ens, ’-e[n], m. Frits.
frivol, a. lättsinnig, lättfärdig, frivol. -Itåt,
-en, f. lättsinne, frivolitet,
froh, a. glad, eines Dinges ei. über ein Ding:
öfver en sak, eines Dinges ~ werden: a)
blifva glad öfver, b) komma i åtnjutande
af en sak. -blick, m. glad blick, -gefühl, n.
glad känsla, -gelaunt, a. gladlynt, -gemut[h],
a. med gladt mod, glädtig.
fröhlich, a. 1. glad, glädtig, väl till mods. 2.
glädjande, lofvande. -keit, / 1. glädje,
glädtighet. 2. lustbarhet, nöje, förlustelse,
froh||locken (äfv. - -), I. sv. itr. h. jubla, einer
(gen.) Sache ei. ▼rini. über eine Sache: öfver
ngt. II. -s, 0, n. jubel, -mut[li], m. gladt
itr. Intransitivt, rß. rrfW’xivt, st. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. bar hahen. $, bar *«m till hjWpverfc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
