Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gehörn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geizdrache
— 189 —
Geldwechsler
lystnad, -drache — Geizhals, -en, sv. itr. h.
vara girig, vara snål, snålas, gnida. Mit
etw. vara snål på, ytterligt rädd om ngt,
nach etw. n girigt eftersträfva ngt. -hals,
F -hammel, -hund, ra. girigbuk, snålvarg,
gnidare. -ig, a. girig, snål.
^eiljåge, -s, O, ra. oupphöri. jagande, jägtande.
jämmer, -s, O, ra. ihållande jämmer, -jauchze,
•s, 6, ra. jublande, jubel, lif, gamman, -jödel,
-s, O, ra. jodlande. -jubel, -jüchze =
Gejauch-ze. -kéife, -s, O, ra. upprepadt trätande, gräl,
käx. -kélcht, a. bot. försedd med (blom)kalk.
Richer, -s, 0, ra. ihållande återhållet skratt,
-kitzel, -s, O, ra. oupphörligt kittlande, -klaff[e],
-[ejs, 0, ra. gläfs, -klage, -s, 0, ra. oupphörligt
klagomål, jeremiader. -klapper, -s, 0, ra.
klapprande, slammer, skallrande, oväsen,
•klatsch[e], -es, 0, n. 1. klappande, ihärdig
handklappning. 2. skvaller, käringprat.
-klimper, -s, 0, ra. klinkande. -klinge, -s, 0,
ti. oupphörligt klingande, pinglande, ringande,
-klingel, -s, 0, ra. ringning, bjällerklang,
bingelibång. -klirr[e], -[e]s, 0, ra. klirrande,
rassel, skrammel, slammer, -klopfe, -s, 0, ra.
fortsatt bultande, hamrande, klappande,
-kluf-t[ej, -[e]s, 0, ra. mänga klyftor, -knårr, -[e]s,
0, ra. knarrande, -knatter, -s, 0, ra.
knattrande, smattrande, -knirsch[e], -es, 0, ra.
knarkande, knarrande, knastrande,
gnisslande; tandagnisslan, -kmster, -s,0,ra.
knastrande, sprakande, prassel, frasande. -koch,
-[e]s, 0, n. kokande, kok. -koller, -s, 0, ra.
1. kalkoners kacklande. 2. kurrande i magen.
3. rasande, raseri, gräl, vrede, -körnt, a.
kornig. -kose, -s, 0, ra. smekande,
smekningar. -kråch, -[e]s, 0, ra. brak, skräll,
-krächz[e], -es, 0, ra. kraxande, -kratz, -e,
ra. affall af metall i sht af guld o. siifver. [–kratz[e],-] {+-krat-
z[e],+} -es, 0, ra. krafsande, raspande,
skrapande. -krause!, -s, 0, ra. krusande,
krus-ning. -kreisch[e], -es, 0, ra. gält skrik, gält
rop, gallskrik, oljud, -kritzel, -s, 0, ra.
klottrande, kråkfötter, -kros[e], -e, ra. 1. krås
(veckad remsa). 2. krös, tarmkäx. 3. krås,
in-nanmäte. -küsse, -s, 0, ra. oupphörligt
kyssande. -lach[e], -[e]s, 0, ra. skrattande, skratt,
-|achter, -, ra. 1. skrattsalva, skratt. 2.
åt-löje. -läg[e], -e, ra. festligt lag, kalas,
dryckeslag, orgie. Ins n hinein: obetänksamt,
blindvis, utan urskillning. -låhrt m. m. se
gelehrt m. m. -lall[e], -[e]s, 0, n. lallande.
-lände, ra. 1. landskap, näjd; terräng. 2.==
följ. -länder, -, ra. 1. balustrad, ledstång,
bröstvärn, skrank, staket. 2. spalier,
gallerverk för slingerväxter, -lången,* itr. S.
kom-ma, nå. Etw. an jn n lassen : låta ngt
komma ngn tillhanda, zu Ansehen n vinna
anseende. -långung, /. -lärm, -[e]s, 0, ra. larm,
väsen, -låls, -e, ra. o. t ra. plats att ställa ngt,
rum, utrymme, gömsle, vrå. -lassen, a. lugn,
utan lidelse, -låssenheit, /. lugn, måtta, -la-
tine, 0,/. gelatin, -lauf[e], -[e]s, 0, ra.
beständigt springande, spring, -läufig, a. Etw. ist
jm n ngn är hemmastadd i, van vid,
förtrogen med ngt, er spricht n deutsch ei das
Deutsche ist ihm n han talar tyska
flytande, eine ne Zunge el. F ein nes Mundwerk
haben: vara talför, munvig, •läufigkeit,/’,
färdighet; talförhet. Die n einer Sache:
den omständigheten att man är hemmastadd i
en sak. -låunt, a. Gut, schlecht n sein:
vara vid godt, dåligt lynne, wunderlich n
sein: vara besynnerlig, -läut[e], -e, ra. 1. 0,
(klock)ringning, (bjäller)klang. 2. samtliga
klockor i ett torn, klockspel; bjällerring.
gelb, a. gul. Das ne [vom Ei]: gulan, -e, 0,
/. 1. gul färg. 2. gulsot. 3. gulockra, -en,
sv. tr. gulfärga, gul måla. -6rde, /.
gulockra. -giefser, m. gelbgjutare. -heit, / gul
färg. -holz, ra. gulholts. -lich, a. gulaktig,
-reif, a. fullmogen, gul (om säd), -reife, /.
fullständig mognad, -rot[h], a. rödgul,
brandgul, -scheckfe], m. hvit häst med
gula fläckar. -Schnabel, m. 1. fågelunge. 2.
biid. gröngöling, ungtupp, -schnäb[e]lig,
-schnäb[e]lig, a. 1. försedd med gul näbb. 2.
utmärkande för en Gelbschnabel 2,
ungdomlig. -sucht, /. gulsot. -süchtig, a. lidande
af gulsot. -würz[e!],/, gurkmeja.
Geld, -er men i koii. bem. 0, ra. pengar, mynt.
Bei ne sein: vara stadd vid kassa, kleines
n småpengar, wo n ist, will n hin: mer
vill mer ha, öffentliche ner: offentliga
medel. -adel, m. 1. adel som köpt sitt
adelskap. 2. penningadel. -anlage, /. pengars
placerande, -armüt[h], / brist på pengar,
-ausgabe, /. (penning)utgift. -begierig, a.
sniken, -beute|, m. penningpung, börs.
-bu-fse, / (penning)böter. -einnähme, /.
uppbörd. -einnehmer, m. uppbördsman.
-ent-schädigung, / skadestånd i pengar, [–es-wert[h],-] {+-es-
wert[h],+} m. pengars värde, -geschäft, ra.
bankaffär, -gier, /. snikenhet, vinstbegär,
-gierig, a. sniken, -heirat[h], /. giftermål
för pengars skull, -institut, ra.
bankinrättning. -jude, m. penningjude, ockrare.
-kasten, ra. kassaskrin, -katze, /. penningpung
af kattskinn, -kiste, /. kassakista, -klemme,
/. (penning)klämma, knipa, -mäkler, ra.
växelmäklare, -mann, -mensch, ra.
penningkarl. -posten, ra. (penning)post. -sache, /
penningfråga. -Schneider, ra. präjare,
bedragare. -Schneiderei,/, präjeri, bedrägeri,
-schrank, ra. kassaskåp, -sendung, /.
penningsändning, värdeförsändelse. -Sorte, /
myntsort, -spende,/, penninggåfva. -spind,
ra. o. ra. kassaskåp, -stolz, I. a.
penning-dryg. II. ra. penningdryghet. -stück, ra.
mynt, penning, -sucht, /. snikenhet,
»süchtig, a. sniken, -tasche, /. plånbok, -umlauf,
-verkehr, ra. penningomsättning. -Wechsel,
ra. växelkontor, växelbank. -Wechsler, ra.
n «■ rereg&end« uppslagsord. * *kt» *ai». 0 saknar plor. f har omljud. F familjärt, P lägre språk. Jfc mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
