Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Geldwesen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geldwesen
— 190 —
Gelübde
växlare, -wesen, ra. penningväsen, finanser,
-wucher, m. ocker. -Wucherer, ra. ockrare.
-zeichen, re. mynttecken, sedel, -zins, ra.
ränta, räntefot.
Gelée, -s, ra. o. ra.,-[e]ra,/. gelé.
gelegen, a. 1. liggande, belägen. 2. läglig,
lämplig. 3. Mir ist daran da/s: det är
af vigt för mig, jag skulle gärna se, att,
daran ist mir nichts ~ det bryr jag mig ej
om. -heit, /. 1. tillfälle. macht Diebe:
tillfället gör tjufven. 2. beskaffenhet. Nach
fKf der Umstände: efter omständigheterna.
3. (transport)lägenhet. 4. lägenhet (lokalitet).
Alle eines Hauses wissen: känna till
alla vinklar och vrår i ett hus. 5. afträde.
-heitlich = gelegentlich, -heitsdichter, m.
tillfällighetspoet. -heitserfolg, m. framgång på
grund af gynnsamma omständigheter,
-heits-gedicht, n. tillfällighetsdikt,
-heitsmacher-(in), m. (fl.) kopplare (-erska). -tlich, I. a.
tillfällig. II. adv. vid (lämpligt) tillfälle,
tillfälligtvis. III. prep. med gen. med
anledning af.
gelehr||ig, a. läraktig, -igkeit,/. läraktighet,
-säm, a. läraktig, -samkeit, /. 1. lärdom,
kunskaper, insigter. 2. vetenskap.
gelehrt, a. lärd. Ein ^er: en lärd, en
vetenskapsman, es ist noch kein «wer vom
Himmel ge/allen: ingen är född mästare,
-en-bildung,/. lärd, vetenskaplig bildning,
-en-dünkel, ra. lärdomshögfärd, -enschaft, /. 1.
samtliga vetenskapsmän. 2. egenskap att vara
lärd, lärdom, -enschule, fl. lärdomsskola,
-anstand, ra. lärdt stånd, vetenskapsmän,
-ent[h]üm, n. = G el ehrten sch a/t. -enwesen,
n. lärd bildning, vetenskaper,
vetenskapsmän. -enzunft,/". vetenskapsmän, lärdt skrå.
-heit, f. lärdom.
Geléiller, -s, 0, n. 1. positivspel; biid. entonigt
rabblande. Immer das alte ~ ständigt
samma låt, samma gamla trall. 2. söl. -s[e], -e,
n. (hjul)spår, järnvägsspår. Im alten ~e
bleiben: förblifva vid det gamla, etw.
wieder ins <%/ bringen: åter bringa ngt i
ordning, hjälpa ngt in i dess gamla hjulspår,
aus dem ~ kommen: urspåra; biid. komma
ifrån den gamla ordningen.
Geléit, -e, n. 1. ledsagande, eskort, konvoj.
Jm das ~ geben: ledsaga, följa ngn. 2.
föl je,betäckning. Freies <>» läjd, fri
passage. -en,* tr. ledsaga, följa, eskortera, -er,
ra. ledsagare, pi. följe, eskort, -erin, -nen,
fl. ledsagerska. -sbrief, ra. 1. läjdebref. 2.
fraktsedel, könnossement. -sfrei, a. fri från
skyldigheten att ledsaga resande, -smann
= Geleit er. -sschein, -szettel = Geleitsbriefl.
Gelénk, I. -e, n. led. Aus dem ^e sein: vara
ur led; biid. keine ~e haben: vara orörlig,
klumpig, stel. II. a. = gelenkig 2. -band,
-er f, n. gångjärn, med. ledligament. -bruch,
ra. ledbrott, -ig, a, 1. försedd med. leder,
ledad. 2. böjlig, smidig, vig; biid.
medgör-lig. -igkeit, fl. böjlighet, smidighet; biid.
medgörlighet.
Ge||lérn[e], -[e]s, 0, ra. pluggande, -lése, -s, 0,
n. fö rak ti. oupphörligt läsande, -leucht[e],
-[e]s, 0, n. upplysning, ljus. -lichter, ra.
förakti. sällskap, patrask, pack, slödder.
-Iieb-te(r), (adj. böjn.) m. o. /. älskade, fästman,
fästmö, -lind[e], a. mild, sakta, lindrig,
len. *K>ere Saiten au/ziehen: taga skeden i
vackra handen. -Iindheit, -Imdigkeit,/.
mildhet, lindrighet, lenhet, saktmod. -lingen,*
I. st. itr. s. lyckas. II. -s, 0, ra. lycka,
framgång, lycklig utgång, jfr gelungen. -Ii’ppt, a.
försedd med läppar. -Iispel, -S, 0, ra. ihållande
h viskning; läspande.
gell, a. gäll. -en, sv. itr. h. ljuda galt, skalla.
gäll.
ge||loben/ tr. högtidligt lofva. Sich (dat.) ~ zu:
föresätta sig att, das gelobte Land: det
förlofvade landet, -löbni[f]s (äfv. med kort ö),
-se, ra. högtidligt löfte. -lock[e], -[e]s, 0, n. 1.
npprepadt lockande, lock. 2. lockpipa. 3. hårets
läggande i lockar, -löder, -s, 0, ra. lågande,
låga. -lot[h]e, -s, 0, ra. lödning.
gelt, I. itj. i början af en sats ugf. månne ej,
tycker du ej el. dyi.; i slutet af en sats: eller hur ?
II. a. gall, icke drägtig, icke mjölkande,
-e, -ra, y. bytta, -en, a) st. I. itr. h. 1. gälla,
a) vara erkänd. Für ei. als etw. ~ gälla,
anses för ei. som ngt, gå för ngt, von jm ~
gälla om ngn; b) hafva anseende, t. ex. er
gilt etw.: han är en ansedd person, viel bei
jm stå högt i anseende, i gunst hos ngn,
der Prophet gilt nicht in seinem Vaterlande:
ingen är profet i sitt eget land; c) kosta,
t. ex. die Ware gilt eine Mark. Etw. gilt
hoch: ngt är dyrt, står högt i pris; d) afse,
t. ex. diese Bemerkung gilt dir. 2. särskilda
fall. Was gilt die Wette ? hvad skall vi slå
vad om att så är? das lass’ ich ~ det låter
höra sig; i spel ei. lek: das gilt nicht: det
gillas ej; das gilt mir gleich: det gör mig
detsamma; etw. gilt vor jm: ngt vinner
ngns bifall. II. opers. Es gilt: a) det gäller,
t. ex. es gilt dein Leben ei. dir das Leben;
b) es gilt einen Versuch: det kommer an
på ett försök; c) hier gilt es Mut: här
fordras mod; d) nu gäller det; e) nå ja, låt
gå; f) välan! topp! b) sv. tr. kastrera. -ung,
/. betydelse, t. ex. eines Wortes, värde, t. ex.
einer Münze, mus. einer Note, kvantitet, t.
ex. einer Silbe. In ei. zur ~ bringen: göra
gällande, sich (dat.) ~ verschaffen:
förskaffa sig anseende, dem Gesetze ~
verschaf-/en: göra lagen åtlydd, au/ser ~ sein: ej
gälla längre, -ungsbereich, ra. o. ra.
-ungsge-biet, ra. einer Verordnung: område inom
hvilket en förordning har gällande kraft,
-ungslos, a. värdelös.
Ge||lübde, ra, bögti.iiigt löfte. Ein ~ ablegen
itr. intransitivt, rfi. reflexivt, j&t. j»tarKt, SV. svagt, tr. transiti vt verb. h. h»r haben, S. har »ein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
