Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Halteplatz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Halteplatz
— 216 —
Hand
auf jn ei. von jm sätta stort värde på
ngn, viel auf sich ^ hafva höga tankar om
sig, nichts auf etw. (ack.) ~ hafva låga
tankar om ngt, halt den Dieb! ta fast tjufven!
Frieden und Ruhe lefva i godt förstånd,
etw. im Gedächtnisse komma ihåg ngt,
Gericht über jn «w sitta till doms öfver ngn,
jn hoch, wert sätta ngn högt, sätta värde
på ngn, den Kopf hoch bära hufvudet,
nacken högt, Kostgänger hafva
inackorderingar, jn kurz vara sträng mot ngn,
Mahlzeil spisa, sitta till bords, sein
Mittagsschläfchen taga sin middagslur,
Probe "w bestå profvet, Ruhe hålla sig lugn,
was ~ Sie von ihm t hvad har ni för tanke
om honom? jn heim Worte taga ngn på
ordet. II. rfi. 1. hålla sig. Sich an jn
wegen etw. ~ hålla sig till ngn för ngt. 2.
Etw. läfst sich leicht, schwer ~ ngt är lätt,
svårt att hålla. 3. uppföra sig, skicka sig.
4. särskilda fall. Sich für sich hållas för sig,
sich kaum ~ können: hafva svårt att låta
bli. Das Wetter hält sich: det vackra
vädret fortfar, det fortfar att hålla uppe. III.
itr. h. 1. hålla (ej gà sönder). Das Eis hält:
isen bär, die Farbe hält: färgen sitter i, 2.
Auf etw. tack.) los sigta på ngt. 3. hålla,
göra halt, rasta. 4. Auf etw. (ack.) <x. gifva
akt på ngt. S. Dafür vara af den
åsig-ten. 6. Etw. hält schwer: ngt sitter hårdt,
sitter åt, bereder svårigheter. 7. An sich ~
beherska sig. lägga band på sig. -epiatz, m.
anhaltstation. -epunkt, m. 1. stödjepunkt.
2. håll(ställe), station, anhaltstation. -er,
m. 1. i «ma. en som håller ngt. 2. hållare,
skaft, pennskaft, handtag, tag, grepe.
Hälter, m. förvaringskärl, reservoar.
Halt||estelle,/. » Haltepunkt 2. -ig, * häftig, a.
i sm», -haltig, innehållande, -blandad, -kette.
/ hämkedja. -los, a. haltlos, -losigkeit, /
haltlöshet. -machen, n. halt. -statt, -stätte,
/. rastställe, hviloplats. -ung,/. 1. hållande.
2. hållning. 3. stöd, fäste. 4. totalintryck,
-ungslos, a. hållningslös, utan hållning,
-ungslosigkeit, / brist på hållning.
HalunkÜe, -n, m. spetsbof, kanalje, skurk,
-en-haft, a. bofaktig, skurkaktig, -eréi, -en, fi
kanaljeri, bofstreck. -isch = halunkenhaft.
Hambutte, -n,f. nypon.
Hamen, m. dim. Hänichen, -lein, 1. metkrok.
2. (fisk)båf, kasse; rapphönsnät.
hämisch, a. ond, ondskefull, bakslug,
skadeglad.
Hämllng, -e, m. kastrat, evnuck.
Hamme!, -[f], m. 1. kastrerad bagge. F um
wieder auf besagten zurückzukommen : för
att återvända till ämnet. 2. fårstek. 3. biid.
beskedlig stackare, kräk. -braten, m.
får-stek. -fett, n. fårtalg. -fleisch, n. fårkött.
-keule, /. fårbog. -lamm, n. bagglam. -n, tr.
kastrera baggar ei. människor. -sprurig, m. om-
röstning som gir så till, att alla röstande lemna rum-
Hammer, - *i. ram. -f, m. 1. hammare. Unter
den kommen el. dem ~ verfallen: gå
under klubban. 2. Hämmerchen, -lein: a)
bullrande tomte, rå, b) ond ande, djäfvnl, c)
Meister Hämmerlein: bödeln, skarp rättarn,
-axt, /. yxhammare.
hämmerbar, a. smidbar. -keit, / smidbarhefc.
Hammer||beil, n. yxhammare, -heim, m.
hammarskaft. -herr, m. brukspatron, -hütte,/. bruk.
Hämmer|jling, -e, m. = Hammer 2. -n, sv. tr. ».
itr. h. hamra, slå.
Hämmling *e Hämling.
hämorrhiioidal[isch], a. hemorroidal(isk). -oU
den, pl. hemorroider.
Hampe||lmann, -er f, m. leddocka, ryckgubbe;
biid. narr, pajas, -männisch, a. beskaffad som
en leddocka, en ryckgubbe; mm. narraktig,
-n, sv. Ur. h. sprattla med armar och ben.
Hamster, m. 1. hamster. 2. hamsterskinn.
3. biid. a) enstöring, b) girigbuk. -In, -nen,
f. hamsterhona. -n, sv. itr. h. 1. hopsamla,
hopsamka förråd. 2. F plugga, träla.
Hand, -e f,/. 1. hand, t. es. a) die umgekehrte
ei. verkehrte ^ handens afvigsida, eine ~
breit: en hands bredd; biid. kurzer utan
omsvep, rakt på sak, gesamter
allasammans; b) med verb: die ~ bei etw. im Spiele
haben: hafva sin hand med i spelet, alle
Hände voll zu t kun haben: hafva fullt upp
att göra, hafva många järn i elden, freie
«•w haben: hafva fria händer, biid. die in
den Schafs legen: lägga armarne i kors,
die ~ auf etw. legen: lägga beslag på ngt,
jm hülfreiche ^ leisten: bispringa ngn,
hohle Hände machen: gnm sätt, åtbörder anhålla
om drickspengar, auf eigner o* sitzen: stå
på egna fötter, wie man eine ^ umdreht: i
en handvändning, die ~ nicht umdrehen oi.
umkehren um etw.: ej det ringaste bry sig
om ngt; c) med prep. an die ~ geben: gifva
vid handen, jm an die ~ gehen mit etw.:
gå ngn tillhanda med ngt, jn an der
haben, halten, führen: hålla ngn i handen;
auf eigene på eget bevåg, jm etw. auf
die ’v. geben: gifva ngn ngt på hand.
handpengar, &fv. gifva ngn ett slag på fingrarna,
das liegt auf der [fiachen] det ligger i
öppen dag, jm auf die o* sehen: noga
öfver-vaka ngn; etw. aus der ~ ei. den Handen
geben: lemna ngt från sig, etw. ans der
legen: lägga ngt från sig; jn bei der o,
fassen: taga ngn i hand, mit der Antwort
bei der ~ sein : hafva ett svar tillhands;
hinter der <-w sein ei. sitzen: sitta i
efterhand ;>» in die Hände arbeiten: underlätta,
främja ngns arbete, jn in der ~ ei. in
Handen haben: hafva ngn i sitt våld, die Beine
in die Hände nehmen: lägga benen påryggen;
itr. imtransitirt, rfi. reflexiv t, St. starkt, SV »vag v, tr. transitivt
h. bar haben, t. har sein tia hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
