Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - haspelig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hauptlos
— 221 —
häuslich
haupt||los, a. saknande hufvud; biid. saknande
öfverhufvud, anförare, -lust,/, stor glädje,
hjärtans glädje, -macht, /. hufvudstyrka.
-mann, m. 1. pi. -er f, hufvudman,
höfvids-man, öfverhufvud, anförare. 2. pi.
Haupt-leute, kapten, -mannschaft, /. 1. (med biton på
sista stafv.) kaptensgrad, a) kaptensvärdighet, b)
samtlige kaptener. 2. (med biton på nästsista stafv.)
hufvudtrupp, hufvudstyrka. -mast, m.
stormast. -merkmal, n. hufvudsakligt
kännetecken. -messe, / högmässa, -musterung,
/ generalmönstring, -narr, m. ärkenarr,
-nenner, m. mat. gemensam nämnare,
-nieder-lage, /. 1. afgörande nederlag. 2.
general-depot. -post, /. 1. stor post. 2. — foij.
-post-amt, n. c en t r al p o 8 tk o n t o r. -preis, rn. stort
pris, första pris. -rechnung,/.
hufvudräk-ning, -konto, -regel, / 1. hufvud regel. 2,
allmän regel, -sache, / hufvudsak.
-sächlich, a. hufvudsaklig. -schlacht,/.
hufvud-slag; afgörande slag. -schuld, /. 1. största,
betydligaste skuld. 2. största skuld, största
fel. -Schuldner, m. största gäl den är.
-Schwierigkeit, /. stor, största svårighet. -Seite, /.
hufvud-, framsida, -späls, m. F präktigt
skämt, härligt nöje. -Stadt, f. hufvudstad.
•städter(ln),OT.(/.) hufvudstadsbo. -städtisch,
a. h u f vu d s tad s ak tig. -stärke, /.
hufvudstyrka, stark sida, -stock, m. 1. hand.
huf-vudfond; rörelsekapital. 2. en bärgsträck&s
hufvud massa, -streich, m. stordåd,
mästerstycke, iyckadt puts. -Stück, n. vigtig del,
hufvudstycke; kapitel. -Sünde,/, svår synd,
dödssynd, -treffen, n. 1. hufvuddrabbning,
hetaste drabbning. 2. — Hauptschlacht.
-treffer, m. stor vinst i lotteri, -trumpf, m.
högtrumf. Bild, seinen *%> ausspielen: spela
ut sin högsta trumf, -vergnügen, n. stort
nöje, sant nöje. -wache,./, högvakt.
-Wahrheit, /. grundsanning, -weg, m. hufvudväg.
-WOrt, n. gram. substantiv, -zug, m. 1.
hufvud-drag. 2. mü. hufvudstyrka,
Haus, -er f, n. 1. hus. ~ an ~ mit jm
wohnen : bo hus om hus med ngn, nicht aus
dem kommen: ej komma utom dörren.
Teat. dieses Stück macht volles ~ denna pjes
ger fullt hus. Biid. Häuser auf jn bauen:
oinskränkt förlita sig på ngn,a«s dem
Häuschen gehen, sein: blifva, vara alldeles
bortkollrad, utom sig. 2. hem, t. ex. das
väterliche ~ föräldrahemmet. Zu hemma,
thun Sie, als wenn Sie zu >v.e wären: var
hemmastadd, du bist mit deinen Gedanken
nicht zu : du är tankspridd, är
frånvarande, damit bleib mir zu ue: förskona mig
därifrån, in einem Fache zu <^e sein: vara
hemmastadd i ett ämne; nach ^e: hem;
von «v« aus: hemifrån, från början, af
naturen, medfödt, er ist von aus reich:
han är från ett rikt hem, har ärfd
förmögenhet. 3. hus, (furste)familj, (furste)slägt.
4. stud. altes gammal student (student under
gitt tredje universitetsår); fldeles *>* glad gOSSe,
broder lustig, 5. fodral, huf, -anzug, m.
hvardagsdrägt, -kläder, -arbeit, /,
hemarbete, hemsysslor, -arme(r), m. fattig som
ej går och tigger, pauvre honteux.
-bak-ken, a. hembakad ; bild. vanlig, dugtig, grof,
grofkornig, platt, prosaisk, -beamte(r), m.
tjänsteman i privat hus. -bettel, m.
tiggeri i husen, bewohner, m. Die ^ husets
invånare, husfolket, -bibliothek, /. privat
bibliotek, -bier, n. hembrygdt öl. -brief, m.
köpebref på ett hus. -büch, n. 1. jordebok.
2. hushållsbok, -burschfej, m. 1. passpojke,
betjänt. 2. ogift hyresgäst, -diele,/förstuga,
•diener, m. tjänare, betjänt, -dienerschaft,/
tjänstefolk, -drache, m. huskors, -ehre,/
husets ära; husfru, -en,a)sv. I. tr. Jn ^hysa
ngn, II. itr. h. 1. bo, vistas. Mit jm ~ bo
tillsammans med ngn. 2. hushålla, mit etw.:
med ngt. 3. husera, b) -, m. zooi. stor stör.
-enblase, /. husbiås. -enrogen, m. störrom,
kaviar, -ente, /. anka. -erziehung, /.
uppfostran i hemmet, -flur, /. ©. m. förstuga,
-freund, m. vän till familjen, -friede[n], m.
1. husfred. 2. hemfrid, -gebrauch, m. bruk
inom hemmet, -geflügel, n. tamt fjäderfä,
-geist, m. tomte, rå. -gemacht, a.
hemmagjord, hemmalagad. -genols, m. som bebor
samma hus. Die ^en: husfolket,
-genossen-schaft, /. husfolk, -gerät[h], n. husgeråd,
-gesessen, a. som är husägare, -gesinde, n.
tjänstefolk, husfolk, -glück, n. huslig lycka,
-gottesdienst, ra. husandakt, gudstjänst i
hemmet, -hahn, m. (gårds)tupp. -halt, m.
hushåll, -halten, itr. h. vid böjn. vani. akrifvet i
två ord, t. ex. wenn du haus hältst, haus
ge-halten, hushålla, t. ex. jm ~ hushålla för
ngn; mit jm ~ hafva gemensamt hushåll
med ngn, mit etw. hushålla, förfara
hus-hållsaktigt med ngt. -halter, -hälter, m.
föreståndare för ett hushåll; hushållare,
-häl-terin, /. hushållerska, -hälterisch, a.
hus-hållsaktig. -haltung,/. hushållande, hushåll,
•herr, m. 1. husbonde. 2. husvärd, -herrin,
/. 1. matmor. 2. värdinna, -höch, a. mycket
hög, kolossal, -hund, m. 1. zooi tam hund.
2. gårdvar, -ieren, sv. itr. h. idka
gårdfari-handel. -ierer, -, m. gårdfarihandlare.
-ier-handel, m. gårdfarihandel. -kaninchen, n.
sooi. tam kanin, -kleid, n. -kleidung, / =
Hausanzug. -knecht, m. 1. dräng, betjänt
som förr&ttar till huset, till hushållet hörande sysslor.
2. F =» Hausschlüssel, -lehrer, m. informator,
-lehrerin,/. guvernant, lärarinna,
-lehrerstel-le, /. informatorsplats, -leinwand, /.
hem-maväfdt linne.
Häusler, m. 1. bonde som äger ett hus utan
jord; torpare. 2. hyresman.
Hausleute se Hausmann 1.
häuslich, a. huslig. Arbeiten: a) husliga
~ rar«*å*Drtft upp«lagsord. * åkta sms. 0 saknar piur. f har omljud. F familjärt, P !»tr# sprftk. % nin4r» bruküfft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
