Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Häuslichkeit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Häuslichkeit
— 222 —
hecheln
sysslor, b) hemlexor, ^er Unterricht:
undervisning i hemmet, sich <\* niederlassen:
bosätta sig. -keit,/. 1. huslighet, 2.hemlif,hem,
Hauslimacht, fl. regerande ſursteſanjüjs
privatförmögenhet. -mädchen, n, husjungfru,
tjänst-flicka. -magd, /. piga, tjänstflicka, -mann,
m. 1. pi. Hausleute, a) = Hausgenoſs, b)
hyresgäst, c) pi, = Hausgesinde. 2. pi. -er f,
portvakt, -mannskost,/. husmanskost.
-mar-der, m. zooi. stenmård. -mast, / gödning på
stall, -mcier, m. hofmästare, majordomus.
-meister, m. 1. portvakt. 2. liofmästare.
-ni i et [h]e, fl. hyra för bostad, -mittel, n.
huskur. -mutter, fl. husmoder, -mütterlich, a.
husmoderlig. -Ordnung,/ordningsregler for ett
hus, en anstalt, -orgel,/, kammarorgel, -plage,/
huskors, -platz, rn. hustomt, -prophet, m. F
tupp. -rat[h I, m. o. n. husgeråd. -recht, n. 1.
jur. familjerätt. 2. husbonderätt(ighet). -rock,
m. 1. hvardagsrock. 2. nattrock, -schlachten,
n. hemslagt. -schlächter, m. slagtare som
slagtar a) i sitt hem, b) i hemmen.
-Schlüsse|, m. portnyckel. -Schneider, m. 1.
skräddare som syr i hemmen. 2. lifskräddare.
-schuh, m. toifel. -schule, /. privatskola,
-schwein, n. tamt svin. -segen, m. 1. huslig
lycka. 2. barn. -stand, m. hushåll, Einen
eigenen gründen: sätta bo. -Süchung, /.
husundersökning, husvisitation. -thor, n.
port. -thür[e], /. förstugudörr, port. F biid.
mit dem kann man eine <s* einrennen: han
är dum som en stock. -Iraner, fl. sorg för
dödsfall inom famiijea. -trauung, /. vigsel i
hemmet. -truppen, pl. liftrupper. -ung,/. 1.
bostad, tak öfver hufvudet, 2. hysande;
vistelse; hushållande; huserande, jfr hausen
1. -väter, m. husfader, -väterlich, a.
hus-f ad erlig. -verstand, m. sundt bondförstånd,
-vertrag, m. familjefördrag. -Verwalter, m. 1.
föreståndare för ett hus. 2. portvakt, -vögt,
m. 1. » Hausverwalter 1. 2.
fängelsedirektör. -vogtei, fl. fängelse, -wasche, fl. 1.
hemtvätt. 2. linne för dagligt bruk. -wesen, n.
hushåll. -wirt[h], m. 1. husvärd, hyresvärd. 2.
husbonde. 3„ husfader. 4, hushållare, [–wir-t[h]in,-] {+-wir-
t[h]in,+} fl. 1. värdirma, 2. matmor. 3, husmor,
-wirt[h]schaff,/, hushållning, -zins, m. hyra
för bostad.
Haut, -e t, fl. 1. hud, skinn, Durchnäfst bis
auf die m våt in på bara kroppen; biid. mit
heiler m davonkommen: slippa undan
helskinnad, in keiner guten m stecken: befinna
sig i ett svårt läge, ich möchte nicht in
seiner rn stecken: jag skulle ej vilja vara i
hans kläder, i hans ställe, seine "w zu
Markte trägen: sätta sitt lif på spel, sich seiner
m wehren: försvara sig, jm die m über die
Ohren ziehen: präja, barskrapa ngn, mit *w
und Haar[en]: med hull och når, es gilt m
und Haar: det gäller lif vet, Jm die voll
schlagen: gifva ngn ett dugtigt kok stryk,
sich auf die faule legen: lägga sig på
latsidan. 2. F person, människa, t. ex. er
i*t eine alte, gute, ehrliche <\* han är en
riktig gammal hedersman. 3. hinna, skal.
4. tekn. beklädnad, sjö. bordläggning,
-ab–schilfcrung, fl. hudaffjällning.
Iläutjjeln, sv. tr. afdraga huden, hinnan, skalet
af; skala, -elung,/. -en, sv. I. tr. 1. afdraga
huden af, flå. 2- % förse med hud. II. rfl.
byta om skinn, -ig, a. försedd, öfverdragen
med hud, med hinna, hud artad, hinnat tad;
i sm,-5. -hudad.
Haut||pflege, fl. hudens vård. -rand, m. ~ einer
Wunde: sårkant.
Hautreliéf, -s, n. hautrelief.
Häutung, / hudbildning.
Havarie, -[e]il, fl, haveri.
Hazård so Hasard.
Hüf[r]zb. förkortn. för Halbfranzband.
hü, itj. 1. rop för att göra sig bemärkt, hör hit,
holla, olioj; 2. efter frågor för att framkalla svar.
hä? eller hur? 3. glädjerop, hurra. 4. rop tili
dragare. hoj, hopp, Smack.
Heb||amme, fl. barnmorska, -ammenkunst, fl.
förlossningskonst, -earm, m. lyftarm. -ebaum,
m. häfstång, -ekran, m. (lyft)kran. -el, -, m.
häfstång. Biid. alle m ansetzen: använda
alla medel, -elarm, m. häf arm. -ein, I. itr.
h. använda häfstång» II. tr. lyfta med
häfstång. -emuskel, m. lyftmuskel, -en, st. tr.
o. rfl. 1. lyfta (sig), höja (sig). Ein Kind
aus der Taufe m bära ett barn till dopet,
jn aus dem Sattel kasta ngn ur
sadeln, Mid. göra ngn svarslös, förbryllad. 2.
Sich von dannen aflägsna sig. 3, låta
framträda, förhöja. Sich o* framträda. 4.
uppbära, t. ex. Abgaben. §. aflägsna, t. ex.
Zweifel; bota, t. ex. eine Krankheit; bemöta,
t. ex. einen Einwurf. 6. mat. eliminera, t. ex.
eine unbekannte Gröflse aus einer Gleichung;
förkorta, t. ex. einen Bruch, Dies hebt sich
gegen das andere: detta går upp mot det
andra, tar ut det andra. 7. Gehoben:
upphöjd, högtidlig, -eopfer, n. bibi. häfofter.
-e-punkt, m. understödspunkt för en häfstång.
-er, -, m. 1. en som lyfter. 2. häfvert. 3.
lyftarm. 4. lyftmuskel. -eroHe, /. 1.
skattelängd. 2. block, tal ja. -estange,/. häfstång.
-estelie, fl. ställe, hus, där vissa af gifter («».
vägpengar, tun m. m.) erläggas. -e-und-Druckwerk,
n. sug- och tryckpump. -ewinde, fl. spel.
-ezeug, n. domkraft, kran, spel, hissverk.
Hebralier, -, m. hebré. «isch^ I. a. hebreisk.
II. n. hebreiska, jfr deutsch.
Hebung, fl. lyftande, höjande, upplyftande,
lyftning, höjning; metr. arsis. Er kommt mit
seiner Forderung nicht zur m han får ej
sin fordran gulden.
Hechel, -n. fl. häckla. Biid. etw. durch die <w
ziehen: häckla ngt. -éi, -en, fl. häcklande,
-n, sv. tr. o. itr. h. häckla.
itr. intransitirt, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. »ragt, tr. transitivt verb. k. har haben, S. har »ein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
