Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Häuslichkeit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heohler
— 223 —
Heiderauch
Hechler, m. -in, -nen, fl. häcklare, -erska.
Hechse, -n, fl. knäveck.
Hecht, -e, m. gädda. Biia. der im
Karpfenteiche: ulfven bland fåren, das ist ein feiner
"w iron. han är just en fin gosse, -blau, a.
gråblå. -qrau, a. blågrä.
Heck, -e, n. 1. staket, gärdsgård. 2. inhägnad.
3. grind, led. 4. sjö. bakstam, akter, -bauer,
m. o. n. häckbur. -e, f. 1. häck. 2. «
Heck 1-3. Biid. bei der ~ sein: vara
tillhands (egentl. för att öppna grind?*), 8tå på päSS-
opp. 3. busksnår. 4. häckande, häckning,
parning, varpning, liggning. 5. ragiars
liggtid. 6. häckbur. 7. fågelkull. -en, sv. tr. o.
itr. h. 1. para sig, lägga o. ligga ut ägg,
rufva, utkläcka; F oru kvinnor: få många små)
-tingar, vara fruktsam. 2. biid i stor mängd
frambringa. 3. biid. liksom rufsande uttänka,
hafva i sinnet, -enade!, m. F knapadel.
-en-dickicht, n. snår. -enfeuer, n. uüi. häckeneld.
-enhopfen, m. vild humle, -enrennen, n.
hinderlöpning. -enrose, f. vild tornros.
-en-schere, fl. trädgårdssax till hackklippning.
-enzaun, m. häck ss. stängsel, -erling se
Hük-Icerling. -geld, n. 1. lockslant, lyckoslant.
2. falskt mynt. -tjroschen, m. X. = Iteckgeld
* i. 2. falsk groschen. -herberge,/. hemligt
härbärge, tillhåll, -icht, -ig, a. buskig,
-jä-ger, m. krypskytt -männchen, n. tomte, rå
som enligt folktron ligger ut pengar, -münze,
f. 1. = Heckgeld. 2. falskmynteri. -pfennig,
-thaler, m. 1. - Heckgeld 1. 2. falsk pfennig,
thaler. -zeit, f. fåglar, liggtid.
hedä, itj. holla, hör hit!
Hede, 0, / blånor. -Seinen, n. blaggarn,
blag-garnslärft. -n, a. blån-, blaggarns-. -rieh,
-e, m. bot. 1. gyllen (E’-ysimum). 2.
jordref-va (Glechoma hederacoa).
Heer, -e, n. här; mängd, skara, tåg. Das
wilde ei. wütende ei. wütige w den vilda jagten,
-bann, m. här bann, uppbåd, esergänzung,
/ rekrytering, -esfolge,/. uppbåd (tili
krigstjänst uppbådadt foik). -eskraft -esmacht, f. här,
härsmakt, krigsmakt, -fahte,/. fana. banér
som bäres framför hela haren. fahrt,/, härnad.
-flucht, /. desertering, -fühm, m. härförare,
-gerät[hj, n. krigsmateriel, -häufe[n], m.
trupp, armékår, soldathop, -rauch se 11
e-rauch. -säule, f. mii. koh nn -schau, f. mii.
revy. -strafse, f. 1. mil i tä .väg 2. stor
landsväg. -Verpflegung, fl. burens förplägning,
proviantering. -weg, m. = Heerstraf se.
-we-sen, n. krigsväsen, -wurm, m. myrorm; bii.i.
lång rad af människor, folkhop, -zug, m. 1.
fälttåg. 2. armé på marsch.
Hef||e, -n,fl. -en, -, m. jäst; bottensats, drägg.
-enbrot, n. med jäst syra dt bröd. -enküchen,
m. med jäst bakad kaka. -icht, -Ig, a.
jäst-blandad, grumlig.
Heft, -e, n. o. * m. 1. fäste, handtag, skaft.
2. vidhäftande, fästande; häftraedel. 3.
häfte, -ausgabe, fl. edition i häften, -ei,
m. o. ». 1. häkta och hyska, häkta; spänne,
bröstnål. 2. hake, krampa. -ein, sv. tr.
häkta. -en, sv. I. tr. häfta, fästa; fasttråckla,
an etw. (ack.).* på ngt. Biid. jm etw. auf den
Ärmel ei. auf die Nase ~ inbilla ngn ngt.
II. rß. taga fast, fastna, klibba vid. -er, -,
m. en som häftar, fastar, -faden, m. 1.
tråc-k el tråd. 2. häftsnöre, segelgarn, -ig, a.
häftig, -igkeit, f. häftighet, -los, a. utan
handtag, utan skaft, -nadel,/. häft.nål. -naht,
fl. tråckling. -pflaster, n. häftplåster;
muschplåster. -stich, m. tråckling. -weise, adv.
häftesvis. -zwirn, m. - Heftfaden.
Sieg||e, 0, fl. 1. skydd, hägnad. 2. inhägnad
skog, ungskog, som ej får huggas, -jbji^ sv.
tr. 1. inhägna. 2. utfärda förbud mot
skadandet af. 3. skydda, hafva under sin ömma
vård, i sht ~ und pflegen: skydda och
vårda. 4. härbärgera, hysa, gömma, innesluta,
innehålla; biid. hysa, t. ex. Zweifel, -er, -, m.
-erin, -nen, fl. en som inhägnar, hyser,
skyddar; vårdare, vårdarinna, vakt. -ezeit, fl.
förbjuden tid. -ung,/, inhägnande m. m. »e
hegen.
Heher «e Häher.
Hühl, -[e]s, 0, n. o. * m. döljande,
hemlighållande, hemlighet. Ich habe ei. mache der
(i-en.) Sache ei. aus der Sache kein[en] o- jag
gör ingen hemlighet däraf. -bär, a. möjlig
a C t dölja, -en, sv. tr. dölja, hemlighålla,
gdmma (undan), förtiga, -er, -, m. en som
döljer m. ra. se föreg.; i sht tjufgodsgömmare.
-et éi, -en,fl. undandöljande, hemlighållande,
förtigande, -erin, -nen, fl. se Hehler.
hehr, a. hög, majestätisk, upphöjd, sublim,
-heil, fl. höghet, majestät.
hel, itj. häj. -då, itj. häj, häjsan, holla.
Heide, -n, I. fl. 1. hed, ljunghed. 2. t skog.
3. ljung. IL m. hedning, -bereiter, m.
beriden skogvaktare, hejderidare. -biene, fl.
hedbi som hämtar näring ur ljungblommor, -griefs,
m. -grütze,/. bohvetegryn. -honig, m. honing
af hedbin. -korn, n. bohvete. -kraut, n.
ljung, -|beere,/ blåbär, -nangst,/. gruflig
ångest, -napostel, m. hedningarnes apostel;
missionär, -nbekehrer, m. missionär,
-nbe-kehrung, fl. 1. hedning(ar)s omvändelse. 2.
hednamission, -nbild, n. afgudabild. -nchrist,
m. hedningekristen, omvänd hedning,
-n-geld, n. F ofantlig summa penningar, [–nglau-bo[n],-] {+-nglau-
bo[n],+} m. hednisk tro. -nhaar, n.
hedningahår på nyfödda, -nlärm, to. F förfärligt,
helvetiskt väsen, -nleben, n. 1. hedningars lif.
2. F vildt lif. -nlehrer, m. missionär,
-nmä-Isig, a. F förfärlig, gruflig, helvetisk, -n
schaft, fl. = Heidentum, -nspàfs, m. F
ofantligt roligt skämt, -ntempel, m. hedniskt
tempel, -nt[hlüm, n. 1. hedendom. 2.
hed-navärld. -nwelt, fl. hednavärld. -nwetter, n.
förfärligt väder, Herrans väder, -rauch =
«V — ffiregLerd« uppslagsord. * kkta sms. 0 saknar piur. f har omljud, F familjärt, P lÄfre språk. $ mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
