Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - herzählen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herzählen
— 234 —
Heuchelei
diesem Menschen Icein m fassen: jag kan ej
fatta ngt förtroende till denna människa,
sich ein ~ fassen: fatta mod, sich das m aus
dem Leibe ärgern: blifva utom sig af
förargelse, etw, nicht übers m bringen können: ej
kunna förmå sig, ej hafva hjärta till ngt,
wie ist dir ums mt hur är du tili mods? es
wird mir leichter ums m jag känner mig
lugnare, sie ist ihm ans m gewachsen: han
har fästat sig mycket vid henne, das
schneidet einem durchs m det är hjärtskärande,
das ist ihm ein Stich durchs m det gör
honom mycket ondt, ich spreche mit dem men
in der Hand ei. wie ’s mir ums m ist: jag
talar uppriktigt, er liefs es sich zu men
gehen ei. er nahm es zu men: det gick honom
till sinnes. 2. kort. hjärter. 3. bet. kärna,
kärnved,
hirzählen, tr. räkna upp.
herz||allerliebst, a. 1. aldrakärast. Mein mer:
min hjärtanskär. 2. högeligen förtjusande,
-be-klemmung,,/, med. hjärtklämning; biid.
hjärt-ängslan, beklämning. -beutel, m. hjärtsäck.
-bewegend, a. hjärtskakande, rörande, -blått,
». bot. hjärtblad; F bild. hjärtegryn, -blut,
n. med. arterielt blod; Mid. hjärteblod,
-brechend, a. förkrossande, -bruder, m.
hjärte-bror. -dame, f. hjärter dam. -e = Herz.
-einig, a. en själ och ett hjärta, liktänkande.
-einzige(r), m. hjärtevän, -eleid, n.
hjärte-sorg. Jm ein m anthun: tillfoga, bereda ngn
en hjärtesorg. -en, sv. tr. smeka,
-enbändi-ger(in), wi.(/.) hjärtekufvare, hjärteklämma.
-enkönig, m. hjärter kung. -enkönigin,/.
hjärter dam. -ensangelegenheit, /. hj
ärteangelägenhet, hj ärtesak. -ensangst,/. hj ärtångest,
•ensbeichte, f. hjärtats bikt. -ensbruder, m.
hj ärtebror. -ensfreude, f. hj ärtefröjd,
-ens-freund(in), m. (fl.) hjärtevän, -ensfroh, a.
hjärteglad. -ensjunge, m. -enskind, n. hj
ärtebarn. -enskönigin,/ hjärtats drottning,
-ens-kummer, m. hjärtesorg. -enskundige(r),
-ens-kündige(r), m. hjärtats ransakare. -enslust,
f. hjärtans lust. -ensmeinung, f. Ich sagte
ihm meine m jag sade honom mitt hjärtas
mening, -ensnot[h], f. hjärtats nöd, stor
nöd beträffande ngt, som ligger en om hjärtat. -6nS"
spräche, /. hjärtats språk. -enstrOst, m. 1.
tröst för hjärtat, själatröst. 2. bot. grå
mynta, -enswunsch, m. hjärtlig önskan,
-erfreuend, -erfreulich, a. glädjande,
upplif-vande. -ergreifend, a. gripande, -erhebend,
a. upplyftande, -erquickend, a.
vederkvickande. -erschütternd, a. hjärtskakande.
-er-Weiterung, f. med. för stort hjärta, -feil, n.
med. hjärtsäck. -förmig, a. hjärtformig.
-ge-ltabtetr), m. o. f. hjärtanskär, -gewinnend, a.
hjärtevinnande, intagande, -grube, f med.
hjärtgrop, maggrop, -haft,«, modig, manlig,
oförskräckt, rask. -häftigkeit,/.
oförskräckt-hct, raskhet.
herziehen, I. tr. draga hit. II. itr. 1. s. tåga
hit, komma tågande; flytta hit. 2. h. oper».
Es zieht von jener Seite her: det drar från
det där hållet.
herz||ig, a. hjärtlig, hjärtevinnande,
tilldragande, förtjusande, söt.
-innig,a.hjärtinner-lig. -Jesu-Andacht,/. Jesu heliga hjärtas
tillbedjan. -klappe, f. med. hjärtvalvel. -klopfen,
n. hjärtklappning, -kränkend, a. i hög grad
kränkande, sårande. -lich, a. 1. hjärtlig. 2.
ss. adr. uttrycker m ofta blott en hög grad, t. ex. m
gern: hjärtans gärna, F sie ist m häfslich:
hon är grufligt ful. -Iichkeit, f. hjärtlighet,
-lieb, a. hjärtligt kär. -Ifebchen, n. -lfebste(r),
m. o. f. hjärtanskär, hjärtevän, -los, a. 1.
hjärtlös, grym. 2. modfäld, feg. -iosigkeit,/.
1. hjärtlöshet. 2. feghet, -nagend, a. om
bekymmer: gnagande.
Herzog, -e ei. vani. -e f, m. hertig, -in, -nen, f.
hertiginna, -lich, a. hertiglig. -t[h]üm, n.
hertigdöme.
Herzllpochen = Herzklopfen, -schlag, m.
l.hjärt-stöt, hjärtats slag. Bis zu meinem letzten
me: intill mitt sista andedrag. 2. med.
hjärtslag. -stärkend, a. hj ärtstärkande, styrkande,
-stöfs, m. 1. med. hjärtstöt. 2. bild. nådestöt.
herzu = herbei, heran.
Herz||verfettung,/, med. fettbildning kring ei. i
hjärtat.-vergröfserung,/.med.för stort hjärta,
•wasser, n. med. yattenutgjutning i hj
ärtsäcken. -weh, n. ondt i hjärtat; biid. hjärtesorg.
-zerreifsend, -zerschneidend, a. hj ärtslitande.
Hespe se Haspe.
Hess||e, -n, m. hessare. F blinder m en som ej
ser, ej har ögon att se med. -in, -nen, f.
hessisk kvinna, hessiska. -isch, I. a.
hes-sisk. II. n. hessiska, hessiska dialekten, jfr
deutsch.
Het||äre, -«,/. hetär, -erodox, a. olika troende,
heterodox. -erogén, a. olikartad, heterogen,
-man, -e ei. -s, m. hetman. -manschaft,/.
het-mansvärdighet.
hetz, itj. buss på. -e, -n, /. 1. hetsjagt; biid.
förföljelse, springande, brådska. 2. trakt
där hetsjagt anställes. 3. koppel hundar
till hetsjagt. -en, sv. I. tr. 1. hetsa; wid. äfv.
uppreta, uppegga. 2. p& hetsjagt jaga, förfölja,
eftersätta. Biid. ein Gleichnis zu Tode m allt
för ofta upprepa en liknelse o. d&rignm gör»
den trivial, mit allen Hunden gehetzt sein:
vara slipad, vara en inpiskad skälm. II. rß.
Sich [matt] m trötta ut sig. III. itr. h. rusa,
störta, jaga mot ngt mil. -er, -, m. person som
deltar i hetsjagt, som hetsar, uppeggar,
-eréi, -en, f. hetsande, uppretande.
Heu, -[e]s, 0, n. hö. F biid. Geld wie m haben:
hafva pengar som gräs. -boden, m. höskulle.
-bund, -bündel, n. höbinge.
Heuchelllbulse, fl. låtsad botgöring, hycklad
bättring. -Christ, m. skenhelig person,
skrym-tare. -éi, -en, f. hyckleri, skrymteri, sken-
itr. tntrmusltivt, rfl. nsttexivt, St. »tturkt, CV. «mag*, tr. tranaitivt verb. h. har httb-m, S. har »«fe» till bjtlpv«rt>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
