- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
242

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hinzukunft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hinzukunft

— 242 —

hoch

krypa fram tm ngt. -kunft,/. tillkomst,
ankomst. -lassen, tr. släppa fram tm ngt. -legen,
tr. tillägga, bifoga, -rechnen, tr. medräkna,
tillägga, -schleichen, itr. s. smyga sig fram
tm ngt, smygande närma sig. -schreiben, tr.
skrifvande tillägga, -setzen, tr. ytterligare
framsätta; bifoga, -spannen, tr. Ein Pferd
~ spänna för en bäst till. -thun, tr.
tillägga, bifoga, -treten, itr. s. 1. träda fram tm
ngt. 2. ansluta sig, sälla sig, tillkomma, -tritt,
m. 1. framträdande tili ngt. 2. anslutning,
tillkomst, -werfen, tr. ytterligare kasta dit.
-zählen, tr. medräkna, -ziehen, tr. tillkalla.

Hiob, -Ä ei. -e, m. npr. Job. -sbote, m.
-sböt-schaft, -spost, fl. olycksbud, jobspost.

Hippodrom, -e, m. hippodrom, rännarbana.

Hirn, -e, n. hjärna, -brecher, m. F rusdryck,
-brütig, a. vansinnig, -entzündung, /.
hjärn-feber. -gebürt,/. -gespenst, -gespin[n]st,
-ge-webe, n. hjärnspöke, -haut, /. hjärnhinna.
-masse,/. hjärnsubstans, -schädel, m.
-schale, fl. hjärnskål. -spuk, m. hjärnspöke, -toll,
-verbrannt, -verrückt,«. Fsprittgalen. -wut[h],
fl. raseri, -wüt[h]ig, a. rasande, alldeles
utom sig.

Hirsch, -e, m. 1. hjort. 2. Fliegender m
ekoxe. -bock, m. hjorthanne, -fährte, fl.
hjortspår. -fänger, m. hirschfängare, jagtknif.
-farbe, /. hjortens färg, ljust brandgult.
-färben, -farbig, a. ljust brandgul, blekröd,
-feist[e], fl. tid då hjortarne äro fetast,
-gallerte,/. hjorthornsgelé. -garten, m.
hjortpark. -geweih, n. hjorthorn(spar). -hörnen,
a. af hjorthorn, hjorthorns-, -käfer, m.
ekoxe. -keule, /. hjortbog. -ledern, a.
hjort-skinns-. -park, m. hjortpark, -ruf, m. jäg.
horn medels hvilket hjortens läte härmas.
-Schröter = Hirschkäfer, -wildbret, n.
hjortstek, hjort.

Hirse, 0,/. -n, -s, 0, m. hirs.

Hirt, -en ei. t -s, -en, m. herde, -enbrief, m.
herdabref. -endichter, m. författare af
herdedikter. -enhund, m. vallhund, -enlos, a. som
är utan herde, -enmäfsig, a. herdelik.
-en-schaft, /. 1. herdestånd. 2. samtlige herdar,
skara herdar, -en[schau]spiel, n. herdaspel.
-enstand, m. herdestånd, -enstück =
Hirtenschauspiel. -entasche, /. 1. herdeväska. 2.
▼ani. -entäschchen, -entäschelkraut, n. taskört
(Capsella Bursa pastoris). -ent[h]üm,n.
herdestånd. -In, -ne», /. herdinna. -lich, a.
herdelik.

hissen, sv. tr. hissa.

hist, itj. (rop åt dragare) o. adv. åt vänster. Der
eine will der andere hott: den ene drar
hit, den andre dit.

Histor||ie, -», /. dim. Histörchen, historia,
berättelse. -iker, -, m. historiker, »iogråph,
-en, m. historieskrifvare, häfdatecknare.
-isch, a. historisk.

Hitsche, -n, /. pall.

Hitz||e, 0, f. 1. hetta, stark värme. Dieser
Wein hat viel ~ detta vin är mycket
hetsigt, verkar upphettande, fliegende ~ a)
hastigt påkommande o. hastigt försvinnande lokal
känsla af värme i förening med rodnad, b) lindrig
rosartad inflammation, c) uppbrusande
häftighet. 2. häftighet, hetta, vrede. In ~
geraten: brusa upp, jn in m bringen: häftigt
förtörna ngn. -bläschen, n. -blatter,/
hett-blemma. -en, sv. tr. upphetta, -ig, a. 1.
hetsig. 2. starkt drifvande, befordrande
växtligheten. 8. hetsig, häftig, hetlefrad,
uppbrusande. -igkeit, fl. hetsighet, -kopf, m.
brushufvud. -köpfig, a. hetsig, häftig,
uppbrusande. -pickel, m. hettblemma. -schlag,
rn. solstyng.

hm, itj. hm, hum.

ho, itj. hå, åhå.

Hobel, -, m. hyfvel. -n, sv. tr. o. itr. h. hyfla.

Hob||öe, -n, fl. oboe. -oenbläser, -oist, -en, m.
oboist.

höch, I. höher, höchst, a. hög, bild. äfv. stor m.
m., t. ex. a) adj. Das hohe Altertum: den gråa
forntiden, hohe Ehre: stor ära, die hohen
Feiertage ei. Feste: de stora högtiderna,
das hohe Gebirge: bärgsträckans högsta
delar, högfjäll, die höchste Glücksstufe:
lyckans högsta trappsteg, das Leben ist der
Güter höchstes nicht: lifvet är ej det högsta
goda, die hohen Herrschaften: kungliga,
furstliga familjen, de kungliga, de höga
resande m. m., in höchster Höhe: högst upp,
höchste Lust: största fröjd, in der höchsten
Not: i sin stora nöd, &fv. när nöden är som
störst, die Not ist auf’s höchste gestiegen:
nöden har nått sin höjd, sin spets, eine
hohe Nummer bei jm haben: stå högt i
gunst hos ngn, mit Erlaubnis der hohen
Obrigkeit ei. mit hoher obrigkeitlicher
Erlaubnis: med höga vederbörandes tillåtelse,
höheren Orts: på högre ort, in hoher
Person: i egen hög person, hohe Schule: a)
högre allmänt läroverk, b) högskola, biid.
er hat die hohe Schule durchgemacht: han
är mycket lärd, är hemmastadd i allt, eine
hohe Schulter haben: vara sned (ha den ena
axeln högre än den andra), die hohe See: Öppna
sjön, einen hohen Sinn tragen: vara
hög-sint, der hohe Sommer: högsommaren, hohe
Stelle: a) högt beläget ställe, b) högt
ämbete, an höchster Stelle: på högsta ort,
hoher Stil: högtidlig stil, hohe Strafe: svårt,
stort straff, es ist hoher Tag: det är ljusan
dag, das Kleid hat eine hohe Taille:
kläd-ningslifvet går högt upp, biid. einen hohen
Ton annehmen ei. anschlagen: tala ur en
hög, befallande ton, vara morsk, es ist die
höchste Zeit: det är i sista minuten; b) adv.

achten: högakta, bei jm m angeschrieben
sein: stå väl hos ngn, ~ erfreut sein: vara
mycket glad, «« erheben: upphöja till sky-

itr, intransitivt, rfi. r«-flei;i»t. St. »tarkt, SV. ivagt, tr. transitivt verb. h. har haben, s. har »«in. til] hjälpverb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:24:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free