Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - holdselig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0
holdselig
— 246 —
Holzscheit
■selig, a. huld, ljuf, älsklig. -Seligkeit, /.
ljufhet, älsklighet.
holen, sv. tr. 1. hämta. Atem ei. Luft m hämta
andan, sich bei jm 72a £ [s] inhämta ngns
råd, bei ihm ist nichts zu m hos honom fins
ingenting att få, sich einen Schnupfen,
Schläge, einen Rausch m få snufva, stryk,
sig ett rus, diese Waren m gute Preise:
dessa varor betinga höga pris. 2. »je. hala.
Holfter se Halfter 3.
Holk, -[e]s el. -en, -en, m. sjö. holk.
hollä (äfv.–’), itj. bolla, hör hit.
Holiüand, -s, 0, n. npr. Holland. Ordspr. nun ist
m in Not: nu är fara å färde. -änder, I. -,
m. 1. holländare. Laufen wie ein m springa
för brinnande lif vet. 2.
ladugårdsarrenda-tor. 3. väderkvarn med rörlig öfverdel. II.
a. holländsk, -änderéi, -en, f. màjeri,
hol-länderi. -änderin, -nen, f. 1. holländska. 2.
mäjeriförestånderska, mäjerska.
-ändermlih-ie, f. =» Holländer I, 3. -ändisch, I. a.
holländsk. II. n. holländska, jfr deutsch, -e, 0,
f, npr. ursprgl. gudinnan Hulda, sedan pà
mångahanda sätt omgestaltad af folktron. Fl’ÜU m
schüttelt ihre Betten aus: det snöar.
Hölle, -n,f. helvete. Biid. Himmel und m
aufbieten: uppbjuda alla krafter; jfr heifs.
-n-ab, adv. till helvetet, -nangst,/. F grufiig,
helvetisk ångest, -nbang[e], a. F Mir ist m
jag är gr u fl igt rädd. -nbrand, m. 1.
helvetets eld. 2. helvetesbrand, illasinnad
människa. -nbraten, m. F galgfågel, åt djäfvulen
hemfallen person, -nbrut, /. djäfvulsafföda,
förbannadt yngel. -ndrache, m. 1. djäfvul.
2. F biid. elak människa, djäfvul. -nfahrt, f.
helvetesfärd, nedstigande till helvetet,
-n-geist, m. afgrundsande, djäfvul. -nheifs, a.
grufligt het. -nhund, m. 1. helveteshund. 2.
satan. 3. P fähund, kanalje. -nkunst, f.
satanisk konst, sataniskt knep. -nlärm, m.
förfärligt oväsen, -nmaschine, /
helvetesmaskin. -nmäfsig, a. F helvetisk, -npein, f.
afgrundskval, helvetesplåga, -npfuhl, m.
helvete, svafvelpöl. -nrachen, m. 1.
helvetesgap, helvetessvalg. 2. F förfärligt stor
mun, rysligt svalg, -nschmerz, m.
helvetes-plåga; ryslig smärta, -nstein, m.
helvetessten.
höllisch, a. helvetisk.
Ho|lunder = Holunder.
Holper, -[n], m. 1. knaggla, ojämnhet. 2. stöt
förorsakad af knagglor. -icht, -ig, a. knagglig,
ojämn, gropig, -igkeit,/. ojämnhet,
knagglighet. -n, sv. itr. h. o. s. 1. vara knagglig,
ojämn. 2. gå ojämnt, snafva, stappla; stöta,
skaka, skakande rulla.
Holst||e, -n, -einer, -, m. holsteinare. -einerin,
-nen, f. holsteinska. -einer, -einisch, a.
hol-steinsk. -in, -nen,f. holsteinska.
holter[die]polter, adv. hals öfver hufvud,
huller om buller, bullrande.
Holunder, m. 1. fläder, hyll. 2. syrén.
Holz, -er t ei. -e, n. dim. f, 1. trä, träslag,
virke, timmer, ved. Biid. Männer von anderem
me: män af annat slag; F ~ sägen: dra
timmerstockar, snarka. 2. ved, bränsle. 3.
grenar på träd. 4. träbit, trä. F bild. me
besehen: få smaka käppen. 5. träd, trädslag.
6. skog. -abfall, m. spånor. -apfel, m.
vildäpple, suräpple. -apfelbaum, m. vildapel,
•arm, a. skogfattig. -ärt, f. träslag, -artig,
a. träartad. -aufseher, m. skogvaktare,
-be-hälter, m. vedlår, -biene,/, trädbi. -biidner,
m. träsnidare. -birne,/. 1. vildt päron. 2.
vildt päronträd, -bock, m. 1. träbock,
sågbock. 2. spiselgaller. 3. F biid. a) envis
person, tjurhufviid, b) klumpig, ohyfsad
person, klots. 4. looi. timmerman. 5. fästing,
-boden, m. 1. för skog lämplig mark. 2.
vedbod. 3. trägolf. -bohrer, m. 1. träborr. 2.
åtskilliga skalbaggar, t. ex. Xylopliaga. -blindel,
n. vedknippa, -druck, m. 1. tryck på trä. 2.
träsnitt, -en, sv. I. itr. h. 1. jäg. taga träd,
träa. 2. hugga ved; plocka ved, ris. II. tr.
1. lägga in ved i, elda. 2. brädfordra;
förtimra. 3. stud. slå, prygla, klå. III. rß. F
slåss. -eréi. -en, f. F slagsmål.
hölzern, a. af trä, trä-; biid. stel, bondaktig.
Holz||fäller, m. arbetare som fäller träd,
vedhuggare i skog. -faser, /. träfiber, -feuerung,
/. eldning med ved. -flöfs, n. -flöfse,/.
timmerflotte. -flöfsen, n. timmerflottning.
-flö-fser, m. timmerflottare. -frevel, m.
skogsåverkan. -frevler, m. skogsåverkare. -frohne,
/. dagsverke i skogen, -gelafs, n. vedlår,
vedkontor, -gerechtigkeit, /. rättighet till
hygge, till (fritt) bränsle; vedbrand,
-ge-richt, n. domstol, rätt som dömer i
skogsangelägenheter. -hacker, m. vedhuggare,
-häher, m. nötskrika, -hau, m. hygge, -hauer,
m. vedhuggare, -hof, m. vedgård. -huhn, n.
1. skogsfågel af hönssiägtet ss. tjäder, orre, hjärpe,
i sht röda rapphönan. 2. spillkråka, -icht,
-ig, a. träaktig, träig, trä-, -käfer, m. i trä
sig uppehållande skalbagge, i sht
timmerman (Cerambyx). -kammer, /. vedkontor.
F sie ist ein Engel aus der m hon är just
ej ngn skönhet (är ganska fui). -kirsche, /.
fågelbär. -klotz, m. 1. träklots. 2. = Holzbock
3 b. -knecht, m. i skogen sysselsatt dräng,
•krähe, /. kråka, -lack, m. "l. stocklack. 2.
lackfernissa tili lackering af trävaror, -lager, n.
1. upplag af ved, vedförråd, vedtrafve. 2.
trälager, -leite, /. skogbevuxen
bärgslutt-ning. -lese, /. vedplockning, -malerei, /
trämålning, -mark,/ skogsallmänning.-mäfs,
n. 1. mått af trä. 2. ved mått. -mast,/,
skogsbete. -meise, /. svartmes. -messen, n.
vedmätning, afdelning i famnar. •messer, m.
person som uppmäter, famnvis upplägger
ved. >platz, m. vedupplag, vedgård. -reich,
a, skogrik. -reifser, m. spånkuggare. -scheit,
itr. intransitivt, rß. refiexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
