Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kameradschaft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kameradschaft
— 264 —
Kandidatenrede
kamratlig, -schaft,/. 1. kamratskap. 2.
kamratkrets, skara kamrater, -schaftlich, a.
kamratlig.
Kamerälllamt, n. kameralbyrå, kammarkontor,
-ien, pl. kameralvetenskap, -ist, -en, m.
kameralist. -istik,/. kameralvetenskap.
Kamille, -n, f. bot. 1. kamomillblomster. Bild.
alte mn: gamla historier. 2. kulla
(Anthelms). 3. adonis (Adonis).
Kamin, -e, ra. e. n. 1. skorsten. 2.
kakelugnsöppning gnm hvilken en kakelugn eldas utifrån. 3.
spis, spiselhärd, kamin. 4. en klyftas
mynning i Aiperna, -feger, m. sötare, -gerät[h], n.
= Kaminzuhehör. -gitter, n.
kakelugnsgaller, spiselgaller. -klappe,/, kakelugnslucka,
•ofen, m. kakelugn, a) som eldas utifrån, b) hvars
nedre del består af järn, c) vanlig svensk kakelugn.
-schirm, m. eldskärm. -Zubehör, n.
kakelugnstillbehör ss. eldgaffel, kolhink m. m.
Kamisöl, -e ei. -e[r] f, n. (nnder)tröja.
Kamlott se Kamelott.
Kamm, -e f, m. 1. kam. 2. bärgskam, ås. 3.
öfversta delen af a) en vall, b) ett
bröstvärn, c) en hjälm där fjäderbusken fästes. 4.
nacke, manfäste på hästar o. nötkreatur. 5. (tupp-)
kam. Biid. ihm wächst ei. schwillt der m han
blir (öfver)modig, uppretad, vred. 6. (våg-)
kam. 7. a) väfkam, väfsked, b) solf,
väf-skaft. 8. fiolstall. 9. kam, karda, häckla.
10. fog, fogning, hophuggning.
kämm||e|n, sv. tr. (fin)kamma uii. -en, sv. tr. o.
itr. h. 1. kamma. 2. karda, häckla. F biid.
jn m häckla ngn. 3. hopfoga, hophugga. 4.
om vågor: bilda kammar.
Kammer, -n, / dim. f, 1. kammare, kabinett,
rum. Lek: Kämmerchen vermieten: låna eld.
2. räfvars, gräfsvins m. Ii. djurs bo, håla. 3. zooi.
o. bot. af delning, cell. 4. kammare,
parlament, vissa ämbetsverk.
Kämmer, m. en som kammar.
Kammerllaffe, m. förakti. kammartjänare,
passopp. -amt, n. 1. räntkammare. 2.
kammarkontor. -dame,/. kammarfru, -fröken,
hof-dam. -degen, m. salongsvärja.
Kämmerlléi, -en,/, a) 1. (ull)kamning. 2. ställe
där ullen kammas, b) 1. kommuns
inkomster, kommunalskatt. 2. ställe där
kommunalskatt erlägges. 3. uppbördsmän för
kommunalskatt. -éigut, n. en kommun tillhörigt
gods, allmänning, -éikasse, /.
kommunalkassa. -éiverwaltung, /. förvaltning af en
kommuns finanser, -er, -, m. 1.
(öfver)kam-marherre. 2. kamrer, person som har en
kommuns finanser om händer.
KammerOgericht, n. kammarrätt, -gut, n.
kammargods, domän, -herr, ra. kammarherre,
-herrin, /. kammarherres fru. -ig, a. i sms..
t. ex. zweim som har två kamrar, celler,
af-delningar.
Kämmerin, -nen, f. en Kämmerer’a fru.
Kammer||jäger, m. 1. hofjägare, lifjägare. 2.
kammar jägare, råttfängare. -Junker,»»
kam-marjunkare. -katze,/. F förakti. kammat
jungfru. -lehen, n. kronogods, kronolän.
Kämmerling, -e, m. Kämmerer 1.
Kammer||mädchen, n.kammarjungfru,
husjungfru. -pächter, m. arrendator af kronogods.
-rat[h], m. kammarråd. -Sitzung,/,
(parla-ments)kammares session. -Stück, n. 1.
musikstycke för kammarmusik. 2. mil,
kammarstycke. -stuhl, m. nattstol. -tach, w.
kammarduk. -wesen, n. finansväsen, -zofe, /.
kam m ar jungfru.
Kammhaar, n. 1. man. 2. afkammadt hår.
Kämmling, -e, m. affall af kammad ull ei. silke,
fiocknll, flocksilke. -sseide, /. flocksilke.
-swolle,/. flockull.
Kammllmacher, m. kammakare. -macherei, /.
kammakeri. -rad, n. kamhjul, kugghjul,
-wollen, a. af kamull ei. kamgarn, kamgarns-.
Kamp, -e f, m. inhägnadt stycke land.
Kämpe, -ra, m. kämpe.
Kampéscheholz, n. kampeschträ.
Kampf, -e f, m. kamp, strid, -begier[de],/.
kampbegär, stridslust, -begierig, a.
stridslysten. -bereit, a. stridsfärdig. -bereitschaft,
/. stridsfärdighet.
kämpfen, sv. 1. itr. h. kämpa, strida. II. tr.
Einen Kampf m strida en strid, jn zu
Boden m slå ngn till marken, jn tot m döda
ngn.
Kampfer, -, m. kamfer.
Kämpfer, -, ra, 1. kämpe. 2. gesime.
kampfilerieren, sv. tr. försätta med kamfer.
-fähig, a. stridbar, -fertig, a. stridsfärdig.
-freudig, -froh, a. glad att tå strida,
-gefähr-te, ra. stridskamrat, vapenbroder, -gefeit, a.
osårbar gnm trolldomsmedel, -gefiide, n.
stridsplats, valplats, -genösse = Kampfgefährte.
-gerüstet, a. rustad till strid, -hahn, ra. 1.
för tuppfäktning dresserad tupp. 2. zooi.
brushane. 3. F stridstupp (stridslysten person),
-lust, / stridslystnad, -lustig, a.
stridslysten. -mut[h]ig, a. modig, krigisk, -platz,
m. stridsplats, -preis, ra. kampens lön,
segerpris. -recht, n. rätt att gripa till vapen,
-richter, m. stridsdomare, -spiel, n.
kämpa-lek, tornérspel, strid, djurfäktning.
Kampher se Kampfer.
kampieren, sv. itr. h. kampera.
Kamråd se Kamerad.
Kanal, -e fj m- kanal, -isferbår, a. som kan
kanaliseras, -isieren, sv. tr. kanalisera,
-isfe-rung,/. kanalisering.
Kanapee (korta a, äfv.–-), -s, n. o. % m. kanapé.
Kanärienl|same[n], m. kanariefrö. -vogel, ra.
kanariefågel.
Kanåster se Knaster.
Kand||are, -ra, /. stångbetsel. -åren, sv. tr.
sätta stångbetsel på. -elaber, -, m. kandelaber,
-elzucker se Kandis, -idåt, -en ei. -s, -en, m.
kandidat, -idåtenrede,/. en kandidats tal
itr. intransitive, rß.. reflexivt, st. »tarkt, SV. »vagt, tr. transitivt verb. k. har haben, S. har »ein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
