- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
271

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Keimkorn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kerzenzieher

— 271 —

Kinderfrau

ljusens invigning. 2. kyndelsmässa. -nzie-

her = Kerzengiefser.

Kerzler, m. 1. ljustillverkare, ljusfabrikant.
2. ljushandlare.

Kescher, m. håf, näthåf.

Kessel, m. 1. kittel, panna. 2. kitteldal;
bassäng, krater, -asche, /. pottaska,
-brunnen, m. kittelformig källa, -flicker, m.
kit-telflickare. -jagd, /., -jagen. n. jäg. rundskall,
-n, sv. I. rß. sänka sig kittelformigt. II.
itr. h. 1. göra ei. laga kittlar, vara
kopparslagare. 2. jäg. (om vildsvin) bryta sig ett
läger. 3. om vinden: vara ostadig, kasta, -rufs,
m. kittelsot, grytsot. -schmied, m.
kittel-slagare, kopparslagare, -treiben =»
Kessel-jagen.

Kesser se Kescher.

Keſsler, -, m. 1. kopparslagare. 2.
kittelflic-kare. -éi, 0, f. kopparslagaryrke.

Kette, -n, f. 1. kedja, ketting. Den Hund an
die ^ legen; binda hunden. 2. varp. 3.
de-kameter. 4. (fågel)kull. -I, m., -n, / 1.
kedjestump. 2. fönster- ei. dörrhake. -In,
sv. tr. 1. fastkedja. 2. sy med kedjesöm. -n,
sv. tr. o. rß. fastkedja(s), sammankedja(s),
förknippa (sig), -nhemd, n. pansarskjorta,
-nhund, m. bandhund, -nring, m. kedjelänk.
-nschleppschiffahrt, f. sjö. varpning,
-nstraf-ling, m.fastkedjad, med bojor belagd
brottsling, galérslaf. -ntoll, a. bindgalen. -nwerk,
n. 1. kedjor. 2. på kedjor hvilande byggnad.

Ketzer, -, m. kättare. -bQch, n. kättersk bok.
-éi, -en, f. kätteri. -eifer, m. 1. kättersk
ifver. 2. nit mot kättare, -gericht, n.
kättar-domstol, inkvisitionsdomstol, -haft, a.
kättersk. -haupt, n. kätteriets hufvud,
kättar-anförare. -heit,/. 1. kätteri. 2. samtiige
kättare, kättarskara. -in, -nen,/, kättare, -isch,
-lich, a. kättersk. -macher, m. förkättrare.
-n, sv. I. itr. h. vara kättersk, kättare. II.
tr. förkättra, -richter, m. inkvisitor. -riecher,
m. person som anar, ser kättare öfverallt,
-schaft = Ketzerheit. -t[h]üm, n. kätteri.

keuchiien, sv. itr. h. 1. andas fort och tungt,
flåsa, flämta. 2. kikna, hafva kikhosta. 3.

när ortförändringen framhålles äfv. S. flåsande,
flämtande komma, gå. -er, -, m., -erin, -nen,/.
flåsande, flämtande person, -hüsten, m.
kikhosta.

Keule, -n,fl 1. klubba. 2. (djur)bog, lår.

Keuler se Keiler 2.

keusch, a. kysk. -heit, /. kyskhet.

Kg., kg., förkortn. == Kilogramm.

Khan, -e, rn. kan, a) furste, b) orientaliskt härbärge.

Khedfve, -[n], -[n], m. kediv.

Kibitka, -s, Kibitke, -n, /. kibitka,

Kibitz se Kiebitz.

Kicherilerbse, /. bot. kikärt (Cicer). -n, sv. itr.
h. fnittra, fnissa.

Kicks, -e, m. felstöt i biljard o. biid. -en, sv. itr.
h. göra en felstöt.

Kiebitz, -e, m. vipa.

Kiefer, a) -, m. 1. käk. 2. äfv. -n, /. gräl. b)
-n, /. 1. tall. 2. * gran. -icht, I. -e, n. =

Kie/erngehölz. II. a. kådig, -ig, a. försedd
med käkar. vani. i sms., t. ax. gro/s~ som har
stora käkar, -n, a. af tall, tall-; t af gran,
gran-, -ngehölz, n. mindre barrskog, tallskog.

Kieke, -n, /. fotvärmare. -n, -r se gucken,
Guk-ker.

Kiel, -e, m. 1. fjäderspole, fjäderpenna. 2.
(halm)strå; fint rör. 3. skaft. 4. köl. -en,
sv. I. itr. 1. s. om fjädrar: växa ut. 2. h. få
fjädrar. 3. h. o. s. segla. II. tr. 1. förse,
bekläda med fjädrar. 2. förse med köl(ar). 3.
kölhala. -feder, /. fjäder med spole i mots. till
dun. -förmig, a. 1. spolformig. 2. kölformig.
-holen,* tr. sjö. kölhala. -holung, /. kölhalning.

Kieme, -n, /. gäl. -nät[h]mer, m. zooi. djur som
andas med gälar, -ndeckel, m. gällock. -nios,
a. utan gälar.

Kien, -[e]s, 0, m. tyre, torrved. -apfel, m.
tall-kott. -baum, m. tall. -en, a. af torrved, tyr-,
-fackel, /. torrvedsfackla, tyrbloss. -ig, a.
tyraktig, kådig, fet. -ruis, m. kimrök. -span,
m. pärtsticka.

Kiepe, -n,/ korg att bära på ryggen.

Kies, -e, m. 1. grus. 2. sandbank. 3. min. kis.
4. stud. pengar, -el, -, m. 1. kisel. 2.
kisel-sten. -eiboden, m. kiselstensbotten, af
småsten betäckt mark. -elhaft, -elig, a.
kiselar-tad, kiselhaltig. -ein, sv. tr. grusa, -elreich,
a. 1. starkt kiselhaltig. 2. full af
kiselste-nar. -ein, sv. tr. grusa, -en, I. sv. tr.
grusa. II. st. o. sv. tr. pröfvande välja, utvälja,
-icht, -ig, a. grusig. -ling, -e, m. kiselsten.
-ung, /. val.

Kikelkäkel, -s, 0, n. o. m. kacklande, pladder,
skvaller.

kikeriki, I. itj. kukeliku. II. -s, m. barn. tupp.
-en, sv. itr. h. barn. gala.

Kilo, -s men som måttenhet -, -gramm, n. kilogram,
-méter, m. o. n. kilometer.

Kilt, -e, ra. nattligt rendez-vous.

Kimm||e, -n, /. 1. inskärning. 2. kant. 3. sjö.
kimming. -en, sv. tr. lagga. -ing, -ung, -en,
/. sjö. 1. kimming. 2. hägring.

Kind, -er, n. barn. Von ~ au/: allt ifrån
barndomen, sich bei jm lieb[es] ~ machen: gnm
smekningar ställa sig in hos ngn. -bett, n.
barnsäng, -betterin,/. barnsängskvinna,
-el-bier, n. barnsöl, fadderkalas, -eléi, -en,/
barnslighet. -elmarkt, m. julmarknad,
-el-mutter, /. barnmorska, -ein, sv. I. itr. h. 1.
vara barnslig. 2. få, föda barn. II. tr. 1.
smeka, skämma bort. 2. låta smaka riset,
-erärt, /. barns sätt. -erbewahranstalt, /.
barnkrubba. -erbräune, /. strypsjuka.
-er-brei, m. barnvälling. -erbQch, n. barnbok,
-eréi, -en, /. barnslighet. -erfeind, m.
barn-hatare. -erflecken, pl. mässlingen, -erfrau,
/. 1. äldre barnsköterska. 2. barnmorska.

=a föregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar piur. j" har omijud. F ſamiijari, P lägre språk £ noiudre brukligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:24:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free