Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kleinigkeitskram ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klirr
— 277 —
Knacker
klirr, itj. ngf. kling, kras, kratsch. -en, sv. itr.
h. 1. klirra, ljuda, skramla. 2. när
ortſörändrin-gen ſramhiiies s. klirrande röra sig, fara, falla,
-sporen, pl. klirrande sporrar.
Klischllée, -s, n. boktr. kliché, -ieren, sv. tr.
boktr. afklatscha.
klitschig, a. degig (om bröd).
Klitter, m. = Klecks, -ig, a. full af plumpar,
smutsig, -n, sv. tr. o. itr. h. 1. =* klecksen.
2. sönderdela, sönderplocka, detaljeradt
beskrifva. -schuld = Klippschuld.
Kloak, -e, m. n., -e, -n,f. kloak.
Klob||en, I. m. dim. Klöbchen, -lein, 1. klabb,
groft vedträ, klots. 2. (våg)klofve; ett slags
klofve till fågelfångst. 3. block, talja. 4.
åbr. knippa, binge. II. sv. tr. 1. klyfva. 2.
slå med en träklots, -ig, a. grof, klumpig.
Klopfe se Kluppe. Klöpfel se Klöppel.
klöpfeln, sv. itr. h. o. tr. klappa lätt.
klopf|]en, sv. itr. h. o. tr. klappa, knacka, slå,
piska, bulta, bulta på. F Geld auf den
Schwanz ~ förskingra, undansnilla pengar,
-er, -, m. 1. en som klappar, slår, bultar. 2.
klappträ; portklapp, -fechten, (bruki. blott i
inf.) itr. fäkta med mycket väsen, väsnas,
göra väsen af sig, uppträda utmanande,
söka gräl. -fechter, m. slagskämpe, skrodör,
grälmakare. -fechterei, f. slagsmål,
skrode-rande, gräl. -geist, m. klapp-ande. -hammer,
m. portklapp, -holz, n. klappträ, -jagd,/.,
-jagen, n. jäg. klappjagt.
Klöppel, -, m. 1. klappträ. 2. kläpp. 3. påk.
4. knyppelpinne, -arbeit, f. 1. knyppling.
2. knypplad spets, -arbeiter = Klöppler.
-brief, m. knyppelmönster, -garn, n.
knyppelgarn. -kissen, n. knyppeldyna. -n, sv.
tr. o. itr. h. 1. Einen Hund <x# hänga en
påk på en hund. 2. knyppla, -zwirn, m.
knyppeltråd.
Klöppler, m. knypplare. -in, -nen,f.
knypp-lerska.
Klops, -e, m. bultad ei. hackad kötträtt,
biffstek, köttbulle, frikadell.
Klosétt, -6 ei. -s, n. 1. kabinett, kammare. 2.
klo sett.
Klöfs, -e t» m- 1- koka, klimp. 2. kok.
köttbulle, potatisbulle, kroppkaka, klimp.
Klöster, -f, n. kloster, -bruder, m.
klosterbroder, munk.
Klosteréi, -en, f. klosterlif, klostersed.
Kloster||frau, f. nunna, -fräulein, n.
stiftsfröken. -gang, m. klostergång, korsgång,
-geist-liche(r), m. munk.
klösterlich, a. klosterlig. -keit, f. klosterligt
sätt, utseende, lif.
Klösterllschwester, f. nunna, -zucht, f.
klosterdisciplin. -zwinger, m. inre klostergård.
Klotz, -e f, m. klots, kubb, klump, -en, sv. I.
itr. h. 1. glo, stirra. 2. uppföra sig
klumpigt, vara plump. II. tr. F betala, punga ut.
-ig, a. grof, plump, oborstad, rå. -kopf, m.
dumhufvud, träskalle, -köpfig, a. inskränkt,
korkad.
Klub[b], -s, m. klubb, -ist, -en, m. medlem af
en klubb.
Kluft, -e f, f. 1. klyfta, remna, svalg. 2. tång.
klüftllen, sv. tr. klyfva. -ig, a. full af klyftor,
sprickig.
klug, -er f, a. klok. Aus etw. n werden:
blifva klok på ngt, durch Schaden wird man
~ af skadan blir man vis.
Klügellléi, -en, f. hårklyfveri, spetsfundighet;
snusförnuftighet. -n, sv. itr. h. komma med
hårklyf verier, spetsfundigheter, vara
spetsfundig.
Klugheit, f. klokhet. -sdUnkel, m. stolthet öfver
inbillad klokhet.
Klug|||er, -, m. = Klügling. -ich, adv. klokt,
förståndigt, -äng, -e, m. en som tycker sig
vara klok, snusförnuftig person.
Klug||schnacker, -Schwätzer, -Sprecher, m. F en
som pratar snusförnuftigt, tycker sig tala
klokt, pratmakare.
Klump, -e f, -e, -n, -en, m. dim. f, klump,
klimp, tacka, hög. -enweise, adv. klumpvis.
klUmper||ig, a. klimpig. -n, sv. itr. h. o. rß.
klim p a s ig.
klumpllfülsig, a. klumpfotad. -fü f sig
keit,egenskap af klumpfot, -icht, -ig, a. som bildar,
innehåller klumpar.
Klunker, -, m., -n, f. ngt som dinglar ss. vippa,
tofs; berlock; smutsklump i ull, pà kläder m.
m. -ig, a. full af smutsklumpar, smutsig, -n,
sv. itr. h. dingla.
Klunse = Klinse.
Kluppe, -n, f. dim. f, 1. klämma, tång. Bild. jn
in der n haben: hafva ngn i sitt våld. 2.
knippa, bundt, hög. -n, sv. tr. 1. knipa om,
klämma fast. 2. binda i knippa, -rt, -e, m.
= Kluppe 2.
Klüse, -n, f. sjö. klys.
Klüver, m. sjö. klyfvare.
Klystier, -e, n. klystir, lavemang, -en, sv. tr.
Jn <"<w sätta lavemang på ngn.
Km., km., förkortn. — Kilometer.
knabbern, sv. itr. h. o. tr. knapra, etw. ei. an
etw. (dat.); på ngt.
Knabe, -n, m. dim. f, gosse, pojke, -nalter, n.
gossålder, gossår, -nhaft, a. gosslik,
barnslig; pojkaktig, -nhaftigkeit, /. gosslikt sätt
ei. utseende, barnslighet; pojkaktighet.
-n-heit, /. 1. egenskap af gosse; gossår. 2.
skara gossar, samtiige gossar, -nmäfsig =
knabenhaft. -nschaft, f. =* Knabenheit.
-nschän-der, m. drängaskändare, sodomit. -nstreich,
m. pojkstreck, -nt[h]üm, n. = Knabenheit.
-n-zeit, f gossår.
knack, I. itj. knack. II. -e, m. knäck, knäpp,
spricka, skada. Einen ~ bekommen: taga
skada, -beere, f. smultron, -en, sv. I. itr.
h. knaka, knastra, knacka. II. tr. knäcka,
knäppa, -er, m. 1. = knack II. 2. en som
t%t *m föregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar piur. "f" har omljud. F familjärt, P lägre språk. ^ mindre brukligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
