Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kostbarkeit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krambiide
— 287 —
Krausminze
i aiimh. -bude,/. (marknads)stånd ined
kramvaror. -en, sv. itr. h. 1. utbjuda, hålla,
utbreda sitt kram till salu. 2. äfv. tr. In ei.
unter etw. n gräfva i, leta bland,
genomsnoka ngt, etio. zu haben: ha ngt att
plocka, styra, syssla med.
Krämer, ra. krämare, kramhandlare.
Kràmeréi, 0, fl. gräfvande, letande, snokande.
Krämerlléi, 0, f. krämaryrke, kramhandel, -geist,
ra. krämaranda. -haft, a. krämaraktig. -in,
-nen, /. krämerska. -isch, a. krämaraktig.
-lehrling, ra. bodbetjänt, bod gosse, -mäfsig,
a. krämaraktig, -wa[a|re, fl. kram vara.
Krämllhandel, ra. kramhandel, -laden, ra.
krambod, kortvàruhandel. -markt, ra. marknad
där blott kram varor salubj udas.
Krammets||beere, fl. enbär, -vcgel, ra.
kramsfågel.
Krampe, -n, fl. kramp a, murband, hake.
Krämpe se Krempe. -I, I. -s, 0, ra. kram,
skräp, lumpor. II. se Krempel I. -In, sv.
tr. o. itr. h. 1. samla lump, vara
lumpsamlare. 2. se krempeln /, 3. -n se krempen.
Krampf, -e f, m. kramp, -en, sv. I. tr. 0. rfl. 1.
krampaktigt sammandraga(s). 2.
krampaktigt haka (sig) fast. II. itr. h. hafva kramp,
-haft, -ig, a. 1. krampaktig, konvulsivisk. 2.
st«d. oerhörd, kolossal.
Krämpler, -, m. 1. lumpsamlare. 2, ss
Kremp-ler 1.
Kramts- se Krammets-.
Kran, -e f, ra. kran,
Kranich, -e, ra. 1. trana. 2. tekn. kran att syfta
med. -Schnabel, m. 1. trannäbb. 2. bot. a)
pe-largonie, b) näfva, geranium.
krank, -er f, a. 1. sjuk. ~ an Leib und Seele:
sjuk till kropp och själ, ~ an der Brust
sein: hafva bröstlidande, ~ an den Masern:
sjuk i mässlingen. Sich n lachen: skratta
sig förderfvad. 2. poet. matt, svag.
Kränke, fl. ’fållandesot. -léi, 0, fl.
sjuklighet. -In, sv. itr. h. vara sjuklig, klen, skral.
kranken, sv. itr. h. vara sjuk, sjuklig. An etw.
(dat.) ~ lida af ngt.
kränken, sv. I. tr. kränka, såra; % plåga,
smärta, röra. Js Rechte ei. jn an seinen Rechten
~ träda ngns rättigheter för nära. II. rfl.
blifva ledsen, känna smärta, röras. Sich zu
Tode ~ blifva dödligt sårad, dö af sorg.
Kranken||anstalt, fl. sjukhus, -hem. -bericht, ra.
sjukrapport. -besQch, ra. sjukbesök, -bett,
n. sjukbädd, -säng, -läger. -diät,/, sjukdiet.
•haus, n. sjukhus, -korb, ra. sjukbår, -kost,
/. sjukmat. -lager = Krankenbett, -pflege,
fl. sjukvård, -pfleger(in), ra. (fl.) sjukskötare
(-erska). -saal, ra. sjuksal, -sänfte, fl.
sjukbår. -stube, fl. sjukrum, -wagen, ra. mii.
sjukvagn, ambulans vagn. -wärter(in), ra. (fl.)
sjukvårdare (-erska). -zimmer, n. sjukrum.
krankhaft, a. sjuklig, osund, -igkeit, / sjukligt
tillstånd.
Krankheit, fl. sjukdom, sjuka. In eine <%» [ver-]
fallen: få en sjukdom, sjukna. -sbericht, ra.
bulletin, -serscheinung,/, -szeichen, n.
sjukdomssymptom.
kränk||lich, a. sjuklig, skral, klen. -lichkeit, fl.
sjuklighet, klenhet, -ling, -e, ra. sjukling,
klen person, -ung,/, kränkning,
förödmjukelse, skymf.
Kranz, -e f, ra. 1. krans. 2. Kränzchen:
förening, sällskap, -binder(in), ra. (fl.)
kransbindare (-erska).
Kränz||chen, -, n. se Krans, -en, sv. tr.
bekransa.
Krapfen, -, ra. dim. Kräpflchen, -lein, tårta med
fyllning, frukttårta.
Krapp, -e, ra. krapp(rot).
krafs, a. 1. krass, grof. 2. stud. rå, okunnig
om studentseder.
Krater, -, ra. krater.
Kratz, -<?, ra. gnm rifning förorsakad ojämnhet,
skråma, rispa, -bürste, fl. kratsborste; F biid.
motspänstig, butter person, -e, -n, fl. 1.
karda. 2. skrapa, skrapjärn.
Krätze, -«, fl. 1. med. kliande utslag, skabb.
2. tekn. nietallaffall, slagg.
Kratz||eisen, n. skrapa, skrapjärn, fotskrapa,
-en, sv. I. itr. h. o. tr. 1. rifva, skrapa,
krafsa, klösa. 2. klottrande nedskrifva,
klottra dit. 3. Aufl der Geige n fila på fiol.
4. skrapa, borsta med kratsborste; karda.
II. itr. s. F springa, skala, schappa. -er, -,
ra. 1. person som skrapar m. m. se föreg. 2. a)
skrapa, skrapjärn, b) krats.
Krätzer, -, ra. 1. = Kratzer 2. 2. dåligt vin
som rifver i halsen.
Kratzl|füfs, ra. F 1. skrapning med foten vid
hälsniug, skrap-llt. 2. person som ständigt skrapar
med foten, artig, kmser] ig person. 3. krafsande
höna. 4. pi. kråkfötter, -fiifsler, -, ra. =
Kratzflufls 2. -ig, a. 1. borstig, rifvande. 2.
knapp.
krätzig, a. behäftad med utslag, skabbig; bild.
motbjudande, vedervärdig.
Kräuel, -, ra. galfel med böjda klor.
kraullein, -en, sv. tr. sakta rifva, pillra, klia.
Biid. jm die Ohren ** tala ngn till behag,
smickra ngn.
kraus, a. 1. krusig, rynkad. Das Gesicht ei.
die Stirn ~ ziehen: rynka pannan. 2. biid.
brokig, förvirrad, vild. Es zu ~ machen:
gå för långt, -e, -n, fl. 1. äfv. Kräuse,
krusighet. 2. krås, veckad remsa.
Krause!, -, ra. 1. se Kreisel. 2. äfv. n. litet krås.
-eisen, n. krusjärn. -n, krausen, krausen, sv.
I. tr. krusa, ringla. II. itr. s. ringlande
uppstiga, ringla sig. -ung, / krus ning.
Kraus||eminze,/, k rus mynta, -haar, n. krusigt
hår. -haarig, -härig, a. krushårig. -heit,/.
krnsighet. -kohl, ra. kruskål. -kopf, ra.
krus-hufvud. -köpfig, a. krushårig. -lich, a. litet
krusig, -minze,/. krusmynta.
*v = föregående uppslagsord. * äkta sm». 0 saknar piur. f har omijud. F familjärt, P lägre apr&k. % mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
