- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
292

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kultus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kultus

— 292 —

künstlerisch

Kultus, -, Kulte, m. = Kult, -minister, m. kultus-,
ecklesiastikminister, -ministerium, n.
ecklesiastikdepartement.

Kumi[f] S «e Kumys.

Kumme, -n, /. dim. f, 1. (sopp)skål, bål, fat.
2. kar, bassäng.

Kümmel, m. 1. kummin. F Mid. ~ und Salz:
blandadt svart och hvitt. 2.
(kummin)brän-vin. -bruder, m. vän af flaskan, sup-ut.
-fla-SChe, / bränvinsflaska. -n, sv. I. tr. krydda
med kummin. II. itr. h. F hälsa på flaskan,
supa.

Kummer, -s, 0, m. 1. bekymmer, sorg. 2.
bekymmersamt läge, elände, -frei, a. sorgfri,
-gefühl, n. (känsla af) sorg. -haft, a.
bekymmersam. -krank, a. tärd af bekymmer.

kümmer||lich, a. bekymmersam, eländig,
jämmerlig, behöfvande, torftig, förkrympt,karg,
knapp, -ling, -e, m. 1. stackare, kräk. 2.
gurka.

kummerlllos, a. bekymmerfri. -n, sv. itr. h. 1.
lida nöd. 2. sörja, nedtyngas af bekymmer.

kümmer||n, sv. I. itr. h. 1. — kümmern. 2. arv.
s. vara förkrympt, utveckla sig klent, tyna,
med nöd draga sig fram. II. tr. 1. bekymra,
bedröfva. 2. Jn m vara föremål för ngns
omsorg, bekymra, angå, röra ngn. III. rß.
1. bekymra sig, sörja, über etw. (ack.): öfver
ngt. 2. Sich um etw. m bekymra, bry, vårda
sig om ngt. -ni[l]s, -se, f. bekymmer.

kummerllschwer, a. nedtyngd af bekymmer;
bekymmersam, -stunde, f. sorglig stund,
sorgens stund, -thräne,/. bekymrets,
sorgens tår. -voll, a. bekymmersam,
bekym-m erfüll.

Kummet, -e, n. bogträ; sele.

Kump, -e, m. — Kumme. -ån, -e, m. kamrat,
sälle, ture. -en, -, -f, -e, m. — Kumme.

Kumt se Kummet.

kumulier||en, sv. tr. i »ht jur. kumulera, hopa.
-ung, /. hopande.

Kumys, 0, m. kumys (jäst stomjöik).

kund, predikativt a. o. adv. 1. bekant, känd.
geben, machen, thun (äfv. smnsknfvet):
tillkän-nagifva, bekantgöra, kungöra, offentliggöra,
meddela, äfv. ~ und zu wissen thun; m
ge-ben äfv. visa, ådagalägga. 2. % einer (gen.)
Sache m sein: känna till ngt. -bar, a.
bekant, känd.

kündbar, a. uppsägbar.

Kundbarkeit, f. egenskap att vara känd,
offentlighet, kännedom.

Kündbarkeit, f. uppsägbarhet.

Kunde, -n, I. m., äfv. t f. 1. kund. 2. person,
sälle. II. f. I. underrättelse, kännedom. 2.
kunskap, kuünighet, lära.

künden, sv. tr. 1. tillkännagifva, kungöra,
meddela. 2. uppsäga.

Kundilenbrot, n. bröd åt kunder, -encigarre, f.
god cigarr àt kunder, -enzahl,f. antal kunder,
-gebend, a, som visar, ådagalägger, -gebung,

/. betygande, bevis, prof. -ig, a. 1. kunnig,
erfaren, bekant med. Einer (gen.) Sache m
sein: a) känna till, b) förstå sig på, vara
hemmastadd i ngt. 2. = raij.
kündig, a. bekant, kand. -en, sv. = künden 2

o. t 1. -ung, f. uppsägning.
Kund||in, -nen, f. (kvinnlig) kund. -machungr

f. tillkännagif vande, kungörelse.
Kundschaft,/. 1. a) egenskap af kund, b)
samtlige kunder. 2. kunskapande, späjande,
rekognoscering, underrättelse, upplysning,
-en, sv. tr. o. itr. h. kunskapa, späja,
utforska. -er, -, m. kunskapare, späjare, spion,
-eréi, -en, /. kunskapande, spionerande,
-erin, -nen, f. se Kundschafter.
künftig, a. tillkommande, framtida,
framdeles. Das me Leben: lifvet efter detta, die
me Woche: nästa vecka, -hin, adv.
framdeles, hädanefter, -keit, /. 1. framtid. 2.
framtida tilldragelse.
Kunkel, -n, f. 1. spinnrock, äfv.
spinnrocks-hufvud o. tått. Biid. Werg an der m haben,
an die m bekommen. b a, få ngt att göra,
etw. an der m haben: hafva ngt i sinnet.
2. rum, samkväm där det spinnes,
spinnstuga. 3. kvinna, käring, -adel, m. adel på
kvinnolinien. -frau, /. spinnerska. -hof, m.
i spinnstugan uppvaktande kavaljerer, -le»
hen, n. förläning som ärfves äfven på
kvinnolinien. -n, sv. itr. h. hemligt syssla, i smyg
tala, glunka.
Kunst, -e f, /. 1. konst. Schwarze m
svartkonst. 2. konststycke, -adel, m.
konstnärsadel. -anlage, /. 1. talang, anlag för ngn konst.
2. (park)anläggning. -ausdruck, m.
konstord, konstterm. -beflissen, a. konstidkande.
-beilage,/. konstbilaga, kopstafdelning.
-beruf,«!. konstnärskallelse, -dichtung,/.
konstpoesi. -eifer, m. konstnit.
Künstelliéi, -en, f. förkonstling, -n, sv. tr. o.
itr. h. 1. arbeta konstmässigt. 2. på ett
konstladt sätt åstadkomma, framkonstla,
låtsa, hyckla. Gekünstelt: konstlad,
onaturlig, skrufvad.
kunstllerfahren, a. konsterfaren. -färber, m.
skönfärgare, -färberei, /. skönfärgeri.
»fertig, a. konstfärdig, -fertigkeit, /
konstfärdighet. -gärtner,ra. trädgårdsmästare,
-gärt-nerel, /. trädgårdsodling, -gebilde, n.
konstprodukt, konstalster, -gegenständ, m.
konstsak. -gemäfs, a. konstmässig, -genösse, ra.
konstnärskamrat, idkare af samma konst,
-gerecht, a. konstmässig, -geschichtlich, a
konsthistorisk, -getriebe, n. maskin, -geübt,.
a. konstskicklig, konsterfaren. -gewebe, n.
konstväfnad. -gewerbe, n. konstslöjd,
industri. -gewerblich, a. industriell, -griff, m.
konstgrepp, knep. -handlung, /.
konsthandel. -kenner, ra. konstkännare.
Künstler, -, ra. konstnär, -haft, a. konstnärlig,
-in ,-nen,f. konstnärinna. -isch,a. konstnärlig.

t tr. intrauaitivt, rfl. reflexivt, St. atarkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. bar t ein r.ilS hjälpverb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:24:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free