Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lähme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lähme
— 296 —
Landessache
legen; hämma, förlama en affär, en rörelse.
2. som råkat i olag, söndrig.
Lähme, ö, / lamhet.
lahmen, sv. itr. h. vara lam, halta.
lähmen, sv. tr. förlama.
lahmilhändig, a. lam i händerna, -helt,/,
lamhet. -legung, /. hämmande, undertryckande.
Lähmung,/. 1. förlamning. 2. lamhet.
Lahn, -e, m. lan. -flold, n. guldian.
Laib, -e, m. o. ». lef, kaka. Ein ~ Käse: en
ost.
Laich, -[e]s, 0, m. o. % n. fiskråm. -8, 0,/. 1.
fiskars lek. 2. lektid. -en, sv. itr. h. leka (om
fiskar), -ort, -platz, m. lekställe, lekplats för
Askar, -zeit, /. lektid.
Laie, -n, m. lekman; oinvigd, -nbruder, m.
lajbroder, tjänande broder (lekman anstaid i ett
kloster), -nhaft, a. som en lekman, lekmanna-,
-npriester, m. präst som ej är medlem af
ngn munkorden, -nschaft,/. 1. egenskap af
lekman. 2. lekmannaskara, samtiige lekmän,
-nschwester,/. lajsyster, tjänande syster, jfr
Laienbruder, -nstand, m. lekmannastånd.
Lakåi, -en ei. -s, -en, m. lakej, -enhaft, a.
lakejlik. -enhaftigkeit,/., -ent[hjQm, n. 1.
egenskap af lakej. 2. betjäntanda, kryperi.
Lake, -n, /. (salt)lake. -n, n. o. t m. afl&ngt
tygstycke, duk, lakan, skjorta; sjö. segel.
lakon||isch, a. lakonisk, -ismus, ..men, m.
lakoniskt, kort uttryck(ssätt).
Lakritze, -n, /., -n, -, m. 1. bot. lakritsört
(Gly-cyrrhiza). 2. lakrits, -nstengel, m.
lakrits-stång.
laüen, sv. tr. o. itr. h. 1. lalla, stamma, jollra
(om bam). 2. gnola. 3. säga l i st. f. r.
Lama, -[5], -s, I. n. zooi. lama. II. m. lama
(buddapräst).
Lambertsnufs, /. lambertsnöt.
lam||entieren, sv. itr. k. lamentera, jämra sig,
klaga, -énto, -[s], -s, n. jämmer, klagan.
Lamm, -er f, n. lam. -en, sv. itr. k. la mm a.
Lämmer||geier, m. aooi. lamgam (Gypaetus
bar-batus). -hirt, m. fårherde, -wölke,/,
fjädermoln.
lamm||fromm, -herzig, a. from som ett lam.
Lampe, I. -n, /. dim. f, lampa. F Mia. eins auf
die "w giefsen: fukta strupen. Teat. die
rampen, ein Stück vor die bringen:
uppföra en pjeS. II. -[«Js, -S, m. (harens namn i
den tyska djursagan) jösse. -ncylinder, m.
lampglas. -nfieber, n. teat. rampfeber, -nglocke,
/. lampkupa, -nmütze, /. lamphatt.
-nput-zer, m. lamprensare. -nreihe, /. teat. ramp.
-nrufs, m., -nschwarz, n. lampsvärta.
-ntel-ler, m. lampmatta. -ntülle, /. rör för veken
i en lampa.
Land, -er f (jfr 1 d), n. 1. land, a) Q, i mots. tili
haf. Zu Wasser und zu ^e: till lands och
sjöss, ans ~ setzen: landsätta, ans ~
steigen: stiga i land, b) ö, terräng, trakt.
Flaches slättland, c) ö, i mot», tm stad, lands-
bygd. Über rsj gehen: gå ut åt landet, d)
politisk enhet (isolerande pl. -er f, smnfattande o. poet.
-e), t. ex. zerstreut in alle Länder, alle
Lande sind seiner Ehre voll. Auf ser[halb]
"wes reisen: resa utomlands,/» *^es
verweisen : landsförvisa ngn, hier zu bei uns
zu r^e: här i landet, i detta land, hos oss,
woher des **es? från hvilket land? ei. blott
hvarifrån? 2. 0, jord, åker, fält. 3. gods,
egendom. 4. slätt, lågland, t. ex. von den
Bergen ins o* gehen: från bärgen nedstiga
till slätten, -adel, m. 1. adel som lyder
under landsherren, mots. Reichsadel. 2.
landt-adel. -ammann, -er f ei. t -[e], m. 1 sotmeii
föreståndare för a) en landtkommun, b) en
kanton, -anwachs, m. landets tillväxt,
upp-landning, landböjning, -arzt, m. I. läkare
på landet. 2. provinsialläkare, -au, -s, -auer,
m. landå. -aufenthait, m. vistelse på
landet. -bäcker, m. bagare på landet,
byba-gare. -bär, a. sjö. där man kan landa,
tillgänglig. -bau, m. landtbruk. -bauer, -, m.
landtbrukare. -bewohner, m. landtbo. -bote,
m. 1. bud(bärare) till landet. 2.
landtdags-fullmäktig. -brot, n. på landet bakadt,
hem-mabakadt bröd. -dienst, m. krigstjänst till
lands, -drost(ei) se Drost(ei). -ebrücke, /.
landbrygga, landgång, -edeimann, m.
landt-junkare. -eigent[hjümer, m. godsägare,
-einwärts, adv. inåt landet, -eis, n. is vid
kusten, landfast is. -en, so. I. itr. h. o. s.
landa, gå i land. II. tr. landsätta, -enge,/, näs,
ed.
Länderlléi, -en, f. stort gods, länderi. [–kennt-ni[f]s,-] {+-kennt-
ni[f]s,+} -kunde,/, geografi, -ios, a. utan land.
-name[n], m. länders namn. -sucht,/, eröf-
ringsbegär.
Landesllabschied, m. landtdagsbeslut.
-ältes-te(r), m. ugf. ålderspresident, -angehörige(r),
rn. landsman, -angehörigkeit,/. nationalitet,
-ärt, /. 1. landets beskaffenhet. 2. landssed.
-beamte(r), m. offentlig ämbetsman,
-be-schreibung, /. landets geografi, topografi,
-brauch, m. landssed. -direktor, m. ugf.
lands-höfding. -erzeugni[l]s, n. landets produkt,
inhemsk produkt, -färben, pl.
nationalfär-ger. -folge, /. härbann, allmänt uppbåd,
-flirst, m. landsfurste, regerande furste,
-fürstlich, a. landsfurstlig, -gebiet, n.
landområde. -gericht, n. provinsdomstol,
hof-rätt. -hauptmann, m. landsliöfding. -herr, m.
landsherre, -herrlich, a. landsherrlig.
-herr-lichkeit, /. egenskap af landsherre,
öfver-höghet; regering, -herrschaft,/. 1. regering.
2. regerande furstefamilj, -hoheit =»
Landes-herrlichheit, -kind, n. landets barn,
invånare, inföding, landsman, -kirche, /.
statskyrka. -mutter, /. landets moder
(furstinna). -öbrigkeit,/. landets öfverhet. -pofizel,
/. kronans polis, -regierung, /. landets
regering. -religion, /. statsreligion, -sache, /.
itr. intransitirt, rß. reflexirt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt rerb. II. har haben, $. har aein till hjtlprtrl».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
