Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Leibarzt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leidbitter
— 305 —
Leitband
ist mir ~ daſs: det gör mig ondt att, Sie
thun mir ~ det gör mig ondt om er, sich
etw. <v» sein lassen: vara ledsen öfver ngt,
es ist mir noch nicht geworden: jag har
ännu ej ångrat det, ej blifvit led däråt, jm
etw. o* machen: ingifva ngn afsmak för ngt.
Sich ein f^es [an]thun: bära hand på sig.
II. -[e]5, 0, n. 1. ondt, t. ex. jm alles ~ [a»-]
thun ei. zufügen: göra ngn allt möjligt ondt,
jm etw. zu *ve thun: göra ngn ngt ondt,
keinem zu keinem zu Liebe: opartiskt,
utan anseende till personen. 2. olycka, nöd,
eorg. In IÅeV und "w ei. in und Freud9: i
nöd och lust. 3. ~ tragen: sörja, umjn:
ngn. •bitter, m. likbjudare. -en, a) sv. I. itr.
h. Jm nu göra ngn illa. II. tr. Jm etw. ~
ingifva ngn afsmak för ngt. b) st. tr. ©. itr. h.
1. lida. An einer Krankheit ~ hafva en
I sjukdom. 2. tillåta, tåla, t. ex. das Werk
leidet keinen Aufschub. 3. fördraga, tåla. Jn
\ nicht r* können ei. mögen: tycka illa om
ngn, wohl gelitten sein: vara gärna sedd,
omtyckt. 4. opers. es leidet ihn nicht in der
Stube: han kan ej uthärda inne. c) n.
lidande. -enfrei, a. fri från lidanden.
Leidenschaft, /. 1. lidelse. 2. lidelsefull
person. -iich, a. lidelsefull, -lichkeit,/.
lidelsefullhet; utbrott af lidelse.
Leidensligefährte, -genösse, m. olyckskamrat,
-geschichte, f. lidandeshistoria, -jahr, n.
svårt år, olycksår. -kelch, m. lidandets kalk.
-probe, f. pröfning. -schule, f. lidandets
skola, -woche, f. passionsvecka,
leid||er, itj. tyvärr. Gottes! tyvärr! gunås!
-haus, n. sorgehus, -ig, a: led, obehaglig,
otreflig, motbjudande, afskyvärd, fördömd,
-kieid, n. sorgdrägt. -Iich, a. dräglig. So
så där, så tämligen, -lichkeit,/. dräglighet.
-säl, -e, ii. lidande, -säm, a. lidande; tålig,
-tragend, a. sörjande, -voll, a. lidande,
-we-sen, n. sorg.
Leier, -n, f. 1. lyra. 2. lira. Biia. immer die
alte /v, alltid samma gamla trall. 3. positiv.
4. Vef, ngt som röres medels en ref ss. ett slags
stek-vändare, smörtjärna m. m. -éi, -en, f. lir-,
positivspelande; entonigt sjungande;
vef-vande. -er, m. lir-, positivspelare, -gang,
m. slentrian, -in, -nen, f. lir-,
positivspe-lerska. -kasten, m. positiv, -kastenmann, m.
positivspelare, -mann, m. lirspelare. -n, sv.
itr. h. o. tr. 1. spela på lira, på positiv. Bild.
immer dasselbe ständigt komma med
samma sak. 2. vefva. Butter ~ tjärna smör
medels vefning. 3. röra sig, arbeta enformigt,
långsamt, följa slentrianen, -werk, n.
maskineri som sättes i gång medels vefning.
Leihilamt, n., -anstalt, f. låneanstalt, (pant-)
låneinrättning, -bank, /, lånebank. -bär, a.
som får lånas, -bibliothek, /. lånbibliotek,
•en, st. tr. låna. -er, m., -erin, -nen, / en
som lånar, a) låntagare, b)långifvare. -haus,
n. — Leihamt. -kasse, /. lånekassa, -kauf,
m. 1. köp som beseglas med en köpskål.
2. köpskål. 3. summa som vid köps
afsiu-tande betalas utöfver köpeskillingen. 4.
handpengar, -weise, adv. såsom lån.
Leik, -e, n. sjö. 1. förtimring. 2. lik. -en, sv.
tr. sjö. sätta lik på, lika.
Leiiach, Leilich, -[e], n. lakan.
Leim, -e, m. 1. lim. Aus dem gehen: gå
upp i limningen, gå sönder. Bild. auf den
gehen: gå i fällan. 2. se Lehm, -en, sv.
tr. 1. limma. 2. fånga på limspö; bild. narra,
lura. -er, m. en som limmar, -fang, m.
fågelfångst med limspön. -fuge, /. limmad
fog. -gut, n. ämnen till limberedning, -icht,
-ig, a. Ii mm i g. -kocher, -sieder, m.
limko-kare; F bild. tråkig person.
Lein, -e, m. o. % n. 1. lin. 2. linfrö. 3. linne,
-dotter, /. bot. åkerdodra (Camelina sativa).
-e, -n, f. lina, snöre. Bild. jn an der ~
haben: hafva ngn i sitt våld, föra ngn i
ledband. -en, I. n. linne. II. a. linne-,
-en-band, n. linneband, -enzeug, n. linne(tyg).
•fink[e], m. hämpling. -kochen, m. oljekaka.
•läufer, m. karl som på strand med lina drar
ett fartyg, -pfad, m., -stralse, /. väg utmed
segelbara floder ei. kanaler för Leinläufer.
-tüch, n. linne, linneduk, linnelakan, -wand,
0, f. linne; bokb. klot. -zieher — Leinläufer.
leise, a. 1. svag, sakta. ~ sprechen: tala tyst,
mit Stimme: med låg röst; etw. nur ~
berühren: helt lätt vidröra ngt. 2. ^s
Gehör: fin hörsel; ~ Ohren: öron som höra
väl, fin hörsel; Schlaf: lätt sömn,
schlafen: sofva lätt. -hörend, -hörig, a. som
har fin hörsel, -treter, m. dolsk person,
lis-mare, räf. -treterei, /. dolskhet, lismeri.
-treterisch, a. dolsk, lismande.
Leist||e, -n, f. 1. list. 2. ljumske. 3. sakta
sluttning. -en, I. m. (sko)läst. biw. alles über
einen schlagen: skära allt öfver en kam.
II. sv. tr. åstadkomma, fullgöra, göra,
uträtta, lemnà. Für jn Bürgschaft ^ gå i
borgen för ngn, Bufse ~ göra bot, einen Eid
gå ed, einem Befehle Folge ~
hörsamma, lyda en befallning, jm Gehorsam ~
lyda ngn, jm Genugthuung ~ lemna ngn
upprättelse, jm Gesellschaft hålla ngn.
sällskap, jm Hülfe, hülfreiche Hand ~ bi
springa ngn, lemna ngn hjälp, jm die
Huldigung »sj hylla ngn, Verzicht auf etw. (ack.)
~ afstå från ngt, Widerstand göra
motstånd, Zahlung ~ betala, -enwein, m. på
sluttningar vid Würzburg växande vin. -ung,
/. fullgörande, prestation, verk, resultat
m. m. se leisten II. -ungsfähig, a. i stånd att
fullgöra sina åligganden, att åstadkomma
ngt, produktiv, -ungsfähigkeit, /. förmåga
att fullgöra sina åligganden,
arbetsförmåga, produktivitet.
Leit||artikel, m. ledande artikel, ledare, -band,
iv « föregående uppslagsord. * ftkta «ma. 0 saknar plur. f har omljnå. F familjärt, P lAgre språk. $ mindre brukligt
2Q — 105271 Tysk-svensk skolor dbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
