Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Leite ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leite
— 806 —
Leuolitpſeil
ra. ledband, -e, -ra, /. (barg)sluttning, -«n,
sv. tr. leda, föra, anföra, -er, I. -, ro. ledare,
chef. II. -ra, /. stege, -erin, -raera, /.
leda-rinna. -erwägen, ro. stegvagn, flakvagn.
-fa-den, ro. 1. ledtråd. 2. handledning, kortfattad
lärobok, -geb, -era, ro. värdshusvärd,
krö-gare. -hammel, ro. bagge som anför hjorden,
skällgumse; F bild. der <v> sein: vara den
ledande, tongifvande. -hund, ro. hund som
a) för en blind, b) för jägaren till
villebrådet, c) anför skallet, -riemen, ro., -seil,
ra. lina, snöre med hvilket man leder ett djur,
koppel, grimskaft, tygel. -Stern, m. ledstjärna,
-ung, /. ledning, uppsigt. -ungsbehörde,/.
direktion, -ungsfähig, a. ledande.
Lekt||ion, -era, /. lektion, lexa. F jm die ^
lesen: läsa lagen för ngn. -iönsplan, ro.,
-iöns-tabelle, /. skolskema. -or, -s, ..oren, m.
lektor vid universitet, -üre, -n,f. lektyr, läsning.
Lemming, -e, m. fjällemmel.
Lende, -ra, /. länd, höft. -nbraten, m. filet.
-lendig, a. i sms., t. ex. dich^ som har tjocka,
grofva höfter.
Leng, -e, -fisch, m. zooi. långa (Gadus molva).
lenk||bar, a. möjlig att styra, -barkeit,/.
egenskap att kunna styras, -en, sv. tr., itr. h. o.
rß. 1. styra (sig), leda(s), rikta(s). Rechts,
aus dem Wege ~ hålla åt höger, ur vägen.
Ordspr. der Mensch denkt, Gott lenkt:
människan spar, Gud rår. 2. leda medels leder,
-er, -, m. ledare, -erin, -raera, f. ledarinna.
•riemen, m. tygel, -säm, a. lätt att styra,
lättledd, böjlig, medgörlig. -samkeit,/.
med-görlighet, böjlighet. -seil, ra. tygel, -ung, /.
ledning m. m. se leiten, -zaum, m. tygel.
Lenore, -ns, -ra, f. npr. Eleonora.
Lenz, -e[ra], m. mest poet. vår. -alter, ra.
ungdomsvår, ungdom, -en, sv. itr. h. 1. vara
vårlik. Es lenzt: det är vår(likt), våren
nalkas. 2. sjö. länsa, -haft, -ig, -isch, -lieh, a.
vårlik, vårlig.
Leonére, -ras, -ra, f. npr. Eleonora.
Leopard, -e[ra], m. leopard.
Leprösis, 0, f. spetälska.
Lerche, -ra, f. 1. lärka. 2. Eine ~ schiefsen:
stupa på hufvudet (om hästar). 3. se Lärche.
-nstreichen, ra., -nstrich, m. 1. lärkors
sträckning. 2. lärkstreck. 3. lärkfångst under
stränktiden.
Lernilbegier[de], f. lärgirighet, vetgirighet,
-eifer, m ifver att lära sig ngt, flit,
vetgirighet, -en, sv. I. tr. I. lära (sig). Er ist
ein gelernter Sch neider: han är skräddare
till yrket. 2. * = lehren. II. rß. Sich leicht,
schwer «w vara lätt, svår att lära. III. itr.
h. Leicht, schwer hafva lätt, svårt för
att lära sig ngt, hafva godt, dåligt
läshuf-vud. Bei jm o- vara i lära hos ngn. -fleifs,
m. flit i studier -gegenständ, m. läroämne,
sam, a. läraktig, -stunde, /. lärotimme,
-zeit,/. lärotid.
Les||art, /. läsart, -bär, a. läslig, -barkeit, /.
läslighet. -e, -ra,/, plockning, (vin)skörd.
-eäpfel, pl. plockade äpplen, falifrukt.
-e-büch, ra. läsebok, -eesel, m. skrifstol att sitta
grensie öfver. -efreund, m. vän af läsning,
-e-früchte, pl. valda stycken ur literaturen,
•egesellschaft, /. lässällskap. -ehalle, /. =
Lesekabinett, -eholz, ra. plockad ved,
vedpinnar. -ekabinett, n. läsrum, läskammare.
-ekränzchen, ra. läsecirkel, läseförening.
-e-lust, /. läslust, -elustig, a. road af läsning,
-ematerial, ra. lektyr, -en, st. I. tr. o. itr. h.
läsa. II. rß. Das Buch liest sich leicht:
boken är lättläst. III. tr. samla, uppsamla,
plocka, -enswert[h], a. läsvärd, -eprobe,/.
teat. första Öfverspelning d& rollerna läsas,
-6-pult, ra. bokställ. -er, m. 1. läsare. 2.
plockare. -eréi, -era, /. ständig, dålig läsning,
-erin, -nen, /. 1. läsarinna. 2. plockerska.
-erlich, a. läslig, -erlichkeit, /. läslighet.
•erling, -e, ro. dålig (före)läsare. -erschaft,
-erwelt,/. läsekrets, publik, -eschule,/.
småbarnsskola där barnen lära sig läsa. -eSChUler, m.
abecedarie. -estiick, ra. läsestycke, -esucht,
/. läsvurm. -eilbung,/. läsöfning.
-eunter-richt, ro. undervisning i (väl)läsning.
-ezei-Chen, ra. 1. skiljetecken, läsetecken. 2.
bokmärke. -ezimmer, ra. läsrum, -ezirkel, ro. —
Lesekränzchen, -ung, /. läsning.
Leth||argie, 0, f. letargi. -årgisch, a. letargisk.
Lett||e, -ra, ro. lett (folk), -en, I. -, ro. grof, koihaitig
lera. II. a. af grof lera, ler-, -er, I. -ra, /.
bokstaf; boktr. typ, stil. II. =» Lettner, -icht,
-ig, a. lerig, -isch, a. lettisk, -ner, ro.
sångkor, läktare.
letzlien, sv. tr. läska, vederkvicka, an: med.
Sich mit seinen Freunden gifva
afskeds-kalas för, taga en afskedsbägare med sina
vänner.
letzt, I. a. sist; senast; ytterst. In den <%*en
Zügen liegen: ligga på sitt yttersta, am ei.
zum ~»en: sist, för sista gången. Kompar.
euerer ei. der ~ere: den senare. II. 0, f.
Auf die el. zu guter ~ till sist, slutligen,
ändtligen. -bietend, a. sist-, högstbjudande,
-ens, adv. I. nyligen. 2. för det sista, till
sist, slutligen, -hin, adv. nyligen, -jährig,
a. fjolårig. -lebend, a. öfverlefvande. -lieh,
adv. 1. nyligen. 2. slutligen, ändtligen.
-willig, a. testamentarisk, innehållande ens
yttersta vilja.
Leu, -era, ro. poet. lejon.
Leucht||e, -ra, /. lyse, ljus, fackla; vani. lykta,
-en, sv. itr. h. o. tr. lysa, skina. Jm »» lysa
ngn, jm in die Augen vara sol klart för
ngn, der Himmel ei, opers es leuchtet: det
blixtrar, -er, -, ro. ljusstake, ereinsatz, ro.
ljuspipa. -erknecht, ro. lynsknekt. -teuer, ra.
signaleld. -gas, ra. lys gas. käfer, m.
lysmask. -kugel, /. eldkula, lyakula. pfanne,
/. glödpanna att lys* ropd. -pfeil, m. brinnande
itr. intransitivt, rß. reflexivt, St. starkt, SV. »vagt, tr. transitivt verb. h. bar haben, S. har tein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
