- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
316

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Maisch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Maisch

316 —

manifestieren

-sch, -e, ro. 1. mäsk. 2. nyss pr&u&dt ojäst vin.
-sehe, -ti, f. 1. mäsk. 2. mäskning. -schen,
sv. tr. o. itr. k. mäska. -sonntag, ro. fjärde
söndagen i fastan då barnen draga omkring med
granris för att köra bort vintern.

Maitrésse, -n,f. mätress.

Majeståt, -en, f. majestät. -Isch, a.
majestätisk. -sbeleidigung,/., -sverbrechen, n.
majestätsförbrytelse. -sverbreoher, ro.
majestätsförbrytare.

Majllöiika, -s ei. ..hen, /. majolika, -or, -e ei. -s,
ro. major, -orån, -e, ro. bot. mäjram. -orät,
-e, n. majorat. -orénn, a. myndig, -orennitåt,

0,f. myndig ålder, -oritåt, -en, f. majoritet,
-üskel, -n, f. majnskel, stor bokstaf.

makadamisferllen, sv.tr. makadamisera. -ung,/.

Makel, -, ro., -n, /. (smuts)fläck, skamfläck.

Makeléi, -en, f. 1. småaktigt kritiserande,
häcklande, tadelsjuka, småaktighet. 2.
mäkleri.

makelllfrel, a. fläckfri. -haft, -ig, a. fläckad,

dålig, tadelvärd.

mäkelig, a. tadelsjuk, småaktig.

makelüios, a. fläckfri. -losigkeit, /. fläckfrihet,
-n, sv. tr. 1. befläcka, smutsa. 2. se roij.

mäkeln, sv. tr. o. itr. h. 1. småaktigt kritisera,
häckla, tadla. Am Preise ei. um den Preis
<"n/ pruta. 2. förmedla varuutbyte m. m., vara
mäklare, mäkla, underhandla. Mit seinem
Gewissen ~ dagtinga med sitt samvete.

Makkaroni se Maccaroni.

Mäkler, Mäkler, m. 1. kritiserande,
tadelsjuk, småaktig person. 2. mäklare, -éi =
Mäkelei, -isch, a. mäklar-, mäklande.

Makriiéle, -n, f. makrill, -one, -n, f. makron.

Maku||latur, -en, /. makulatur. -i’eren, sv. tr.
makulera.

Mal, I. -e ei. -er f, n. 1. fläck, märke. 2. märke,
igenkänningstecken. 3. minnesvård,
minnesmärke. II. -e, n. gång. Zum letzten <^e:
för sista gången, zu verschiedenen ^en:
flera, upprepade gånger. Vid antalsbestämn. utan
pluraländ., vani. smnskrifvet, t. ex. ZWei«v fünf ist

zehn, halb** so breit. III. adv. en gång. Es
ist fsj nicht anders: det är som det är, det
är så världens gång. Ofta pleonastiskt vid
imperativer, t. ex. sag’ mal: säg (mig), -åde, a. sjuk.
-bär, a. möjlig att måla. -efikånt, -en, m.
missdådare. -en, sv. tr. 1. måla. Sie ist wie
gemalt: hon är bildskön. 2. spegla, -er, -,
m. målare, konstnär, artist, -eréi, -en, f.

1. 0, målarkonst. 2. målning, -erisch, a.
målerisk, pittoresk, -erin, -nen, f.
målarinna, artist, -erschaft, /. målar-,
konstnärsförening, -kår. -erscheibe,/. palett, -ertüch,
n. duk, väf tiu oljemålningar, -gerät[h]e, [–ge-rat[h]schatten,-] {+-ge-
rat[h]schatten,+} pl. målarredskap, -ig, a. i
sms., t. ex. drei^j, viel’diesinträffande
tre gånger, många gånger, denna gång.
-iziås, a. elak. -kasten, m. färglåda, -men,
sv. tr. (sönder)krossa, söndersmula, -stein,

m. 1. gränssten. 2. minnesvård, -ter, -, ro.
o. n. 1. kvarnkappe. 2. malter, efter ort o. tid
varierande mått, a.) för säd, i Preussen 659^ liter, b)
för ved, ugf. famn. -tern, sv. tr. o. itr. h. 1.
tulla miiiden. 2. famna ved. -téser, -, ro. 1.
invånare på Malta. 2. maltes-,
johannitrid-dare. -traitieren, sv. tr. misshandla,
malträ-tera. -ve, -n,f bot. kattost (Malva).

Malz, -e, n. malt. -bereitung,/. mältning.
-dar-re,/. mälthus.

Mälzeichen,». 1.kännetecken, märke.2.gräns*
märke.

malzüen, mä||lzen, sv. tr. 0. itr. h. mälta. -er,
ro. maltare, -eréi, -en, f. mältning.

Mamå, gen. utan art. -[enjs, plur. -S el. % -en, f.
mamma.

Mamm||on, -s, 0, m. mammon. -onsdiener, m.
mammonsträl. -üt[hj, -e ei. -s, n. mammut.

Mamsell, -en ei. -s,f. mamsell.

man, obest. pron. man.

manch, obest.pron. mången. Leute: många,
somliga. starker Mann ei. <ver starke
Mann, mit ~ starkem Manne el. mit ro
starken Manne. -erSes, oböji. a. mångahanda,
-mal, adv. mången gång.

Mand||ant, -en, m. en som ger ngn ett
uppdrag, kommittent. -ann, -e\n\, ro. mandarin,
-åt, -e, n. mandat, uppdrag, -atàr, -e, ro.
befullmäktigad, ombud, -el, -n, f. 1.
mandel. 2. äfv. n. mandel (antal af femton). 3.
mangel. 4.rök, skyl. -elicht, a. mandelartad.
-elkrähe,/. blåkråka, -ein, sv. tr. 1. mangla.
2. räkna efter mandlar, se Mandel 2. 3.
sätta i rök, i skyl. -oline, -n, /. mandolin.
-schuréi, 0, /. npr. Die ~ Mandsjuriet.

Manen, pl. maner, vålnader.

Mange[l], -n, f. mangel.

Mangel, -f, ro. 1. brist. An allem ** haben,

leiden: lida brist på, sakna allt. 2. brist,
fel, lyte. -bär, -haft, a. bristfällig,
ofullständig, defekt, otillfredsställande, bristfull.
•haftigköit, /. bristfällighet m. m. se föreg.
-holz, n. mangelkafle. -n, sv. I. itr. h. 1.
felas, fattas, saknas. Es mangelt mir an
etw. (dat.); ngt fattas mig, jag har ej nog dftraf.
An mir soll es nicht ~ jag skall göra, hvad
i min förmåga står. 2. lida brist. II. tr. 1.
sakna. 2. mangla.

mängein, sv. itr. h. o. tr. häckla, kritisera.

Manglie[l]rollo, /. mangel, -eis, prep. med gen.
i brist på. -en, sv. tr. mangla.

Mangold, -e, ro. bot. beta (Beta vulgaris).

Manichaer, -, ro. 1. maniké. 2. stud. björn;
ockrare.

Manier, -en, f. manér, sätt. -lert, a. konstlad,
förkonstlad. -jertheit, /. konstladt sätt,
förkonstling. -lich, a. som har ett godt sätt,
städad, artig, -lichkeit, /. godt, städadt,
artigt sätt.

Manifést, -e, n. manifest, -feren, sv. tr.
kungöra, bekantgöra.

itr. intransitivt, rß. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben., s. har sein till hjälpverb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:24:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free