Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - möglich ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mooricht
— 329 —
mucken
mosse; dy, gyttja, -icht, -ig, a. sumpig,
kärraktig, morasig. -rauch, m. mossrök.
-Schnepfe, /. zooi. hård snäppa.
Moos, I. -e, n. dim. t, 1. mossa. 2. F pengar,
schaber. II. -er t, n. = Moor, -icht, -ig, a.
mossig, mossbelupen.
Mops, -e f, m. mops. -icht, -ig, a. mopslik;
förtretad.
Moråi, -en, f. moral, sedelära, «ediig lärdom,
-gesetz, n. sedelag, -isch, a. moralisk,
sedlig. F biid. mer [Katzenjammer] : bondånger
och själfförakt, -isieren, sv. itr. h.
moralisera. -ist, -en, m. moralist, moralpredikant,
•itåt, -era,/1. sedlighet, moralitet. 2.
moraldrama.
Moråne, -n,f. morän.
Moråst, -e [f], m. 1. moras, kärr. 2. dy,
gyttja. -ig, a. 1. morasig. 2. dyig, gyttjig.
Moratorium, -[s], ..ien, n. uppskof, respit.
Morchel, -ra, f murkla.
Mord, -e, m. mord. Zeter und m schreien: ropa
mord! ropa på hjälp vid öſverſaii; biid. skrika
som om knifven sutte i en. -blick, m. mordisk
blick, -brenner, m. mordbrännare. -brennerei,
/. mordbrand, -brennerin,/. mordbrännerska.
-brennerisch, a. mordbrännar-. -element, itj.
fan anamma! -en, sv. tr. o. itr. h. mörda.
Mörder, m. mördare, -éi, -en, f. mördande,
-in, -nen, f. mörderska. -isch, -Iich, a. 1.
mordisk. 2. förskräcklig, ryslig, -waffe, /.
mordvapen.
Mordllgaudium, n. F sant nöje. -geschrei, n.
rop på hjälp vid mord; biid. fasligt skrik,
-gesell, m. mördare, -iö, itj. mord! -kerl, m. F
dugtig karl. -lärm, m. fasligt väsen, -lustig,
a. mordlysten. -mäfsig, a. F ofantlig,
gruf-lig. -schlag, m. mordslag, dråpslag, -sucht,
/. mordlystnad, -süchtig, a. mordlysten.
-wut[h],/. mordlystnad.
Morllélle, -n, f. 1. aprikos. 2. moreli. -es,
oböji. pl. Jn m lehren: lära ngn mores, -éske,
-n, f. moresk, arabesk, -ganåtisch, a.
mor-ganatisk.
Morgen, I. -, m. I. morgon. Um zwei Uhr
ms: kl. 2 f. m., jm einen guten m wünschen:
hälsa god morgon på ngn, heute m i morse.
2. = //. 3. öster. 4. efter ort o. tid varierande
àkermått, vani. 25,5 ar. II. -[s], -, ra.
morgondagen. III. adv. i morgon, m früh: i
morgon bittida, ~ abend: i morgon kväll,
über acht Tage: i morgon åtta dagar till.
-brot, n. frukost, -d, a. 1. tillhörande
morgondagen, framtiden, morgon-,
morgondagens, framtida. Der me Tag: morgondagen.
2. = morgenhaft, -dämm[e]rung,/. gryning,
-dlich — morgenhaft, -frisch, a. morgonfrisk,
-sval. -frühe, f. In der m tidigt på
morgonen. -gäbe,/, morgongåfva. -gegend,/.
östlig trakt, Orient, öster, -haft, a.
morgon-frisk, morgon-, tidig, -land, n. Österland,
orient. -länder(in), m. (/.) österlänning (-länd-
ska). -ländisch, a. österländsk, -rot[h], I. a.
färgad af morgonrodnaden. II. n. «» följ.
-röt[h]e,/. morgonrodnad. -s, adv. om
morgonen, om mornarne. -Seite, /. östra sidan.
-Ständchen, n. morgonmusik utanför ngns
fönster. -Unterhaltung, / matiné. -wärts, adv.
ostvart, åt öster, -wind, m. 1. morgonvind.
2. östlig vind. -zeit, /. morgon,
morgig = morgend 1.
Mormon||e, -n, m. mormon, -ent[h]öm, n.
mor-monism. -in, -nan, f mormonkvinna. -isch,
a. mormonsk.
moros, moros, a. misslynt, förstämd.
Morphin, -[e]s, 0, Morphium, -[s], 0, n. morfin,
morsch, a. murken, maskäten, bräcklig;
skadad, anfrätt. <v zerbrechen: plötsligt gå
sönder, störta samman, -en, sv. itr. s. o. h.
murkna.
Mörser, m. 1. mortel. 2. mörsare. -keule,/.
m ortelstöt.
Mortalität, 0, f. dödlighat.
Mortel, m. murbruk, -bewurf, m. rappning,
-kelle, /. murslef. -n, sv. tr. mura/rappa,
-rührer, -schlager, m. murbruksältare.
mortifizieren, sv. tr. 1. döda. 2. späka. 3.
kränka. 4. upphäfva, förklara ogiltig.
Mosaik, -en, f., -e, n. mosaik,
mosàisch, a. 1. mosaisk. 2. * mosaik-.
Moschllée, -[e]ra,/. moské, -us, O, m. mysk.
Mosk||ito, -s, to. muskit. -owàde, -n, f.
mosko-vadsocker. -owit, -en, m., -owster, m.
moskovit.
Moslem, -s, -s ei. -in[en], m. museiman.
Most, -e, m. ojäst vin, vinmust. -apfel, m.,
-birne, /. äpple, päron till fruktvin, -ein,
sv. I. itr. h. smaka oj äst (om vin). II. = följ.
-en, sv. tr. prässa vin. -er, m. vinprässare.
-ert = Mostrich, -kelter, -presse,/, vinpräss.
-rich, -e, m. senap. Ordspr. ~ nach der
Mahlzeit: ugf. bättre sent än aldrig, sade
käringen, kastade jästen i ugnen.
Motllétte, -n, f. mus. motett. -ion, -en,f.
motion, a) rörelse. Sich m machen: taga sig
motion, b) förslag, -iv, -e, n. skäl,
anledning; motiv, -ivieren, sv. tr. motivera, gifva
skäl för. -ivierung, /. motivering.
Mott||e, -n, f. zooi. mått, mal. -enfräfs, m. 1.
föda åt malen, malmat. 2. malätet ställe,
•enfräfsig, a. maläten. -enpulver, n.
insektpulver. -ig, a. full af mal, maläten. -o, - [s],
-s, n. motto,
moussieren, sv. itr. h. mussera.
Möve, bättre Möwe, -n, f. mås, fiskmås.
Muck, -e, m. omärkligt ljud, knystande.
Keinen m thun, nicht m sagen: ej knysta, ej
ge ett ljud ifrån sig. -e, -n, f. 1. grill,
kapris, infall, nyck; vansklighet, svårighet.
2. grimas, mn ziehen: göra grimaser.
Mücke, -n, f. 1. mygga. 2. skönhetsplåster,
muck||en, sv. I. itr. h. 1. mucka, knysta. 2.
hålla sig tyst, tiga, svälja förtreten. 3. vara
<V « föregående uppslagsord. * äkta sms. 0 «aknar plur. f har onuljud. F familjärt, P lägre språk. % mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
