Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ratenweise
- 369 —
Ratim
nicht geraten: det hjälper mig ej. 2. gissa,
lösa, tyda. Jm etw. zu m aufgeben: a) gifva
ngn en gåta att lösa, b) sätta myror i
huf-vudet på ngn, visa sig som en dugtig
motståndare till ngn. -enweise, adv. terminsvis.
•enzahlung, /. betalning i terminer, -er, -,
m.j -erin, -wen, /. en som gissar, -fragen,*
tr. rådfråga, -geber, m. rådgifvare. -geberin,
/. rådgifvarinna. -h se Rat. -h-, Räth-se Rat-,
Rät-, -haus, n. rådhus, -ifizieren, sv. tr.
stadfästa, godkänna.
Rätin, -nen,/, rådinna, rådmanska.
Ration||alist, -en, m. rationalist. -alistisch, a.
rationalistisk, -éil, a. rationell.
Rätleute, pl. till Ratmann.
ratiich, a. 1. ~ und thätig: med råd och dåd.
2. rådlig, att tillråda. 3. sparsam, tarflig.
-keit, /. 1. lämplighet. 2. sparsamhet,
tarf-lighet.
rat||los, a. rådlös. -losigkeit,/. rådlöshet, -mann,
m. rådman, -säm, a. 1. = rätlich 2, 3. 2. som
ger ei. innebär goda råd, klok, förståndig,
-samkeit = Rätlichkeit.
rätllsbedürftig, a. i behof af råd, -sbote -
Rats-diener. -schlagen/ sv. itr. h. rådslå,
rådplä-ga. -schlagung, /. rådplägning, -schlufs, m.
beslut, -sdiener, m. stadstjänare,
vaktmästare.
Rätsel, n. gåta. -aufgabe, /. gåta att lösa.
-haft, a. gåtaktig, gåtlik. -haftigkeit, /. det
gåtlika i ngt. -n, sv. itr. h. 1. tala i gåtor. 2.
framställa gåtor. 3. gissa, framställa
gissningar. -reim, m. rimmad gåta, charad.
-Spruch, m. gåtfullt yttrande, uttalande.-voll,
a. gåtfull, -wort, n. gåtfullt ord.
Rätsllgeschlecht, n. rådmans-, rådsherreslägt,
patricisk slägt. -glied, n., -herr, m. medlem
af rådet, rådman, rådsherre, senator,
-herrlich, a. rådmans-, rådsherre-, senators-,
-keller, m. stadskällare, stadshus, -kollegium,
n. magistrat, senat, råd. -mann, m. rådman,
-mitglied = Ratsglied, -person,/, rådsperson,
-saal, m. rådsal. -Schreiber, m. stadsnotarie,
-skrifvare. -Sitzung, / rådsförsamling,
magistratssammanträde. -Versammlung,/,
rådsförsamling. -wage,/, stadsvåg. -zimmer, n.
rådstuga.
Ratte, -n, f. 1. stor råtta. 2. besynnerlighet,
nyck. -nfalle, / råttfälla, -nfänger, m. 1.
råttfängare. 2. råtthund.
Ratz, -e, m. 1. skråma. 2. = Ratte, -e se Ratte.
Raub, -[e]s, % -e (vani. Raubthaten), m. rof, a)
(bort)röfvande, b) byte. -adel, m. rofadel,
rofriddare. -anfall, m. anfall för att plundra,
-en, sv. I. tr. röfva,jm etw.: a) ngt från ngn,
b) ngt åt ngn. II. itr. h. plundra, roffa.
Räuber, -, m. röfvare; tjuf. -éi, -en, f. röfveri,
plundring, -haft = räuberisch, -in, -nen, /.
•e Räuber, m der Herzen: hjärtetjuf, -isch,
o. röfvaraktig, röfvar-, plundrings-.
Raub||fisch, m. roffisk. -gesell, ra. röfvare. -ge-
sindei, n. röfvarpack. -gier,/, rof girighet,
•gierig, a. rofgirig. -krieg, m.
plundringskrig, -tåg. -lust, /. roflystnad. -mord, m.
mord med rån. -mörder, m. bandit,
stråt-röfvare. -nest, n. röfvarnäste. -ritter, m.
rofriddare. -schiff, n. sjöröfvarfartyg. -schlofs,
n. röfvarslott. -sucht,/, roflystnad. -süchtig,
a. roflysten. -that,/ rof, röfvardåd. -|[h]ier,
n. rofdjur. -vogei, m. roffågel. -wild, n.
rof-djur. -zug, m. plundringståg.
Rauch, -[e]s, 0, m. dim. f, rök. Fleisch in den
m hängen: hänga upp kött till rökning,
-bär, a. rökbar. -en, sv. I. itr. h. ryka. II.
tr. o. itr. h röka. -er, -, m. rökare.
Räucher||er, -, m., -erin, -nen, f. rökare,
rökerska som röker skinkor, rum m. m. -ig, a. rökig,
nedrökt.
Raucherin, -nen, f. rökerska.
Räucher||kerze, /. rökgubbe, -n, sv. tr. röka.
-papier, n. rökelsepapper, -pfanne, /.
rökelsekar. -ung, / rökning, -werk, n. rökelse.
Rauchllfang, m. rökfång. Biid. etw. in den m
schreiben: gifva ngt förloradt. -fafs, n.
rökelsekar. -fleisch, n. rökt kött. -füfsig, a.
som har ludna fötter, -haft, a. rökartad.
-handel, tn. pälsvaruhandel, -ig, a. rökig,
nedrökt. -wäre, /. pälsvara, -werk, n.
pälsvaror.
Räude, Räude, -n, f. 1. sårskorpa. 2. skorf,
utslag, skabb; kräfta p& träd.
räudig, a. skorfvig, skabbig.
’rauf, F = herauf.
Rauf||bold, -e, m. slagskämpe, -degen —
Rau-fer. -e, -n, f. 1. foderhäck. 2. gallerlik
ställning, -en, sv. I. tr. o. itr. h. draga,
rycka, slita. Sich (dat.) das Haar m slita af sig
håret, jn m lugga ngn. II. rß. 1. äfv. itr. h.
slåss. 2. Sich im Haar m slita håret af sig.
-er, -, m. 1. pamp, plit. 2. slagskämpe,
-e-réi, -en, f. slagsmål, -handel, m. slagsmål,
-held, m. = Raufbold, -lust, /. begär att
slåss, stridslystnad, -lustig, a. stridslysten,
•sucht = Raußust. -süchtig = rauflustig.
rauh, a. 1. ojämn, knagglig, obanad, bärgig,
vild; skarp, hård; ociviliserad, sträf,
frånstötande. Biid. die me Seite herauskehren:
visa sig sträf, frånstötande. 2. hes,
skrof-lig. m auf der Brust sein: ha bröstvärk,
vara hes. 3. grof. 4. mes Haus:
uppfostringsanstalt för vanartade barn. -e, 0, f.
ruggning.
Rauheit,/, ojämnhet, sträfhet m. m. se rauh.
rauht|en, sv. I. tr. göra sträf, ruggig; tekn.
rugga tyg. II. itr. h. o. rß. rugga, -er, -, m. tekn.
ruggare. -frost, m. rimfrost, -haarig, a.
sträf-hårig. -igket = Rauheit. -Iich, a. litet sträf,
skr o fl ig m. m. se rauh. -reif = Rauhfrost.
-zeit, /. ruggningstid.
Rauke, -n, f. bot. en kålväxt (Brassica eruca).
Raum, I. -e f, m. 1. rum, rymd, utrymme,
lägenhet, plats, tillfälle. Einer (dat.) Bitte m
«v » föregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar plur. f har omljud. F familjärt, P lägre sprik. $ mindre brakllgt.
24—195271. Tysk- Svensk skolordbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
