- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
384

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - satteln ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

satteln

— 384 —

Säulenknauf

■n, sv. tr. sadla. Bild, gesattelt sein: vara
res-färdig. -zeug, n. sadelmundering.

Sattheit,/1, mätthet, mättnad.

sättig, a. mättande, mäktig, -en, sv. I. tr.
mätta, tillfredsställa. II. itr. h. vara
mättande, mäktig, -keit, Sattigkeit, /. —
Sattheit. -ung,/, mättande, tillfredsställande.

Sattler, ro. sadelmakare. -éi, -en, f. 1.
sa-delmakareyrke. 2. sadelmakareverkstad.

sattsam, a. tillräcklig, nogsam.

Satyr (äfv.–), -[e]s ei. -[e]ra, - [e]ra ei.-e,ro.satyr.

Satz, -e t? m- 1- 8atsJ a) ansats, språng, b)

bottensats. C) antal sammanhörande saker, t. ex.
ein ~ Gewichte: uppsättning, garnitj’r, d)

till en blandning hörande ingredienser, e) gram., log.,
mat., f) mus., g) boktr., h) insats i spel. 2. det
som vid en bjudning framsättes för gästerna; trakte-

ring, kalas. 3. taxa, bestämdt pris, bestämd
mängd, ration. 4. hvad man dricker i ett
drag; klunk. 5. hvad man blåser på en
gång på ett blåsinstrument; hornlåt,
hornsignal. 6. uppsättning, uppställning af
räkneexempel. 7. besättning af en fiskdam; yngel.
8. kull af ungar. -fehler, ro. boktr. sättfel,
tryckfel. -fisch, ro. sättfisk. -hase, ro. harhona.
-teich, ro. fiskdam. -ung, /. stadgande,
föreskrift, sats, beslut, -wage, /. vattenpass,
-weide, /. sättkvist af pil. -weise, adv.
satsvis.

Sau, -e t o. -era, /. dim. f, 1. so, sugga, svin.
2. F bläckplump. 3. F fel, bock. 4. F
skrapa, snubbor. 5. stud. tur, flax. -arbeit,/. F

1. osnyggt arbete. 2. tröttsamt arbete,
-beller, ro. jäg. vildsvinshund.

sauber, a. 1. snygg ofta iron., renlig, prydlig,
nätt. 2. försigtig, varsam, -keit,/.
snygghet m. m. se föreg.

säuberl||ich = sauber, -n, sv. tr. rengöra,
putsa, fäja. -ung,/, rengöring, putsning.

Sau||bohne, /. bondböna. -braten, ro. grisstek.
vildsvinsstek, -bruch, ro. jäg. af vildsvin
upp-bökadt ställe.

Saud|e, -ra, /. sås. -lére, -ra,/, såsskål,
spil-kum. -fschen, -, ra. en art små korfvar.

sauen, sv. P I. itr. h. 1. vara smutsig, snuskig.

2. vara oanständig, ekivok. II. tr. smutsa,
svina ned.

sauer, I. a. 1. sur. Ein es Gesicht machen:
göra sura miner. 2. ~er Boden: vattensjuk
mark. 3. "ver Wind: fuktig vind, blåst
med regn, vidrig vind. 4. tung, mödosam,
svår, besvärlig, bitter. Jm das Leben <v
machen: förbittra lifvet för ngn, das
Sprechen wird mir ~ talandet tröttar mig, es
sich werden lassen: ej spara ngn möda.
II. -, ra. 1. 0, syra. 2. kok. med ättika
tilla-gadt fågelkrås. -ampfer, ro. ängsyra,
surbill. -braten, ro. surstek. -dorn, ro. surtorn,
berberis, -éi, -era, /. F svineri, smuts, snusk,
oanständighet, -fleisch, n. med ättika och
olja tillagadt kött. -käse, ro. surmjölksost.

-kirsche, /. surt körsbär, -klee, ro. harsyra,
-kohl, ro., -kraut, ra. surkål.

säuer||lich, a. syrlig, -lichkeit, /. syrlighet.
-ling, -e, ro. 1. surbrunn. 2. surt vin. 3. a)
surbill, b) berberis, c) surapel.

Sauerllmilch, /. sur mjölk, -n, sv. itr. h. o. s.
surna, ordspr. was nicht säuert, das süſst nicht:
det, som ej kostat möda, bereder ej verklig
fröjd.

säuern, sv. tr. syra, göra sur.

sauer||sichtig = sauertöpfisch. -stoff, ro. syre.
-sufs, a. sötsur. -teig, ro. surdeg, -topf, ro.

ättikskruka; F bild. knarrig, grälig person,
brumbjörn. -töpfisch, a. F knarrig, grälig.

Sauf||aus, -, -[se], -bold, -e, ro. suput, supare,
drinkare, -bruder, ro. supbroder, -en, st.
tr. o. itr. h. om djur: dricka, om människor:
dricka omåttligt, P supa.

Säufer, -, ro. supare, suput, drinkare, -éi,
Sau-feréi, -era, /. 1. superi. 2. suplag, supgille,
-nase, /. bränvinsnäsa. -Wahnsinn, ro.
fyllerigalenskap.

Saufllgelag, ra. suplag, supgille, -gier,/,
be-gifvenhet på starka drycker.

säufisch, a. begifven på starka drycker.

Sauflied, n. supvisa.

Säufling, -e, ro. drinkare.

sauflilustig, a. begifven på starka drycker,
-sack, ro. = Saufaus, -schuld, /. supskuld,
-schwester, /. suplolla.

Säugamme, /. amma.

saugen, st. o. t sv. tr. o. itr. h. 1. suga. 2. dia.
3. t =» följ.

säugen, sv. tr. amma, gifva di, gifva bröstet
åt.

Sauger, -, ro. 1. en som suger. 2. diande
unge, i sht dilam. 3. sugfisk. 4. slang på en
Bugflaska.

Säug||er, -, ro. 1. = Sauger 2. 2. däggdjur,
-erin, -raera, /. amma. -et[h]ier, ra. däggdjur,
-ezahn, ro. mjölktand.

Saugllferkel, ro. digris. -flasche, /. diflaska.
-heber, ro. häfvert. -kalb, ra. dikalf.

Säugling, -e, ro. 1. dibarn. 2. ympkvist.
-sbe-wahranstalt, -skrippe, /. barnkrubba för dibarn.

Sauglocke,/. P Die ** läuten: vara grofkornig,
ekivok.

Saugllmal, ra. märke efter sugning, -pumpe, /.
sugpump. -rüssel, ro. sugrör hos insekter,
-war-ze, /. bröstvårta, -werk, ra. sugverk.

saullhaft = säuisch, -h[aftigk]eit, /. svineri,
snusk, oanständighet, -hatz, -hetze, /
vild-svinsjagt. -hirt, ro. åvinherde. -isch, säuisch,
a. grisaktig, smutkig, snuskig, oanständig,
-jagd, /. vildsvinsjagt. -kerl, ro. P snusker.
-koben, ro. afplankning för svin. -lache, /.
pöl i hvilken svin vältra sig.

Säule, -ra,/. 1. pelare, kolonn, stolpe, stötta,
stöd. 2. stod. 3. stapel, -ngetragen, a.
buren af pelare, -nhalle,/. 1. portik. 2.
pelarsal. -nheilige(r), ro. pelarhelgon. -nknauf,

rik» = foregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar piur. "J" har omljud. F familjärt, P lägre språk. $ mindre brukligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:24:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free