Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Scherbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schiefer stift
— 391 —
Schilfrohi
skiffer på. -erstift, ra. griffel. -erung, /.
skifrande m. m. se schiefern, -geladen, a.
snedt lastad; F biid. på tre kvart, sned.
-heit, -igkeit, f. snedhet; skefhet. -kopf, ra.
I. sned halsad person. 2. F wid. vriden,
rubbad person, -mäulig, a. 1. snedmynt. 2.
grimaserande. -stehen, n. lutning.
Schie||lauge, n. skelande öga. -äugig, a.
skelögd. -brille, f. glasögon för skelögda. -en,
sv. itr. h. 1. skela; snegla. 2. bild. vara skef,
halta. 3. se schillern, -er, ro., -erin, -nen,
f. skelande person.
Schiemann, -er f, ro. matros som har uppsigt
öfver tacklaget.
Schien||bein, n. skenben, -e, -n, f. 1. skena;
list, ribba, spjäle, språte. 2. skenben, -en,
sv. tr. förse, beslå med skenor, ringa hjul.
-enbahn, /. järnväg, spårväg, -enstrang, ro.
järnvägsspår, -enweg, ro. <= Schienenhahn.
schier, I. a. 1. ren, glänsande. 2. slät, jämn.
3. prydlig, skön, 4. ren, oblandad. II. adv.
nästan, så när, III. -[«]$, »K ro. linong. -ling,
-e, ro. sprängört, -tüch, n. linong.
Schieſs||bahn, f. skjutbana. -Här, a. möjlig att
skjuta, inom skotthåll, -baumwolle, f.
bomullskrut. -bedarf, ro. ammunition, -bolzen, vi.
pil tili armborst, -en, st. I. tr. o. itr. h. 1.
skjuta. Daneben ei. vorbei m skjuta bom; biid.
fehl geschossen! misstag! mit dem Geld zu
kurz m ej räcka med pengarne. 2. se Bock
8 o. Burzelbaum. 3. Das Brot in den, aus
dem Ofen m sätta in brödet i, taga ut
brödet ur ugnen. 4. sjö. Den Ballast a) ins Schiff
m barlasta fartyget, b) aus dem Schiff m
lossa barlasten. 5. Geld m räkna, utbetala
pengar. 6. stud. snatta, snyta, knipa. 7.
Samen, Ähren m gå i frö, i ax. 8. Geschossen:
a) F uppsluppen, tokig, in jn geschossen
sein: vara pinkär i ngn, b) urblekt. 9. subst.
inf. ofta: målskjutning, skyttegilles årsfest.
II. rß. Sich mit jm m duellera på pistol
med ngn. III. itr. s. 1. störta sig, rusa;
med fart fara, springa, simma, flyta, flyga,
slå ned på ngt. Dem Pferd, den Begierden
die Zügel m lassen: gifva hästen, begären
fria tyglar, jn m lassen: släppa ngn, låta
ngn gå, etw. m lassen: uppgifva tanken på,
afstå från ngt. 2. skjuta upp, slå ut. In die
Höhe m skjuta upp, in Ähren, Samen m gå
i ax, i frö. -er, -, ro. 1. stensprängare. 2.
grissel. -eréi, -en,f. skjutande, pluttrande.
-geld, n. skottpengar, -gerechtigkeit,/.
jagt-rätt. -gewehr, n. skjutgevär, -haus, n.
målskjutningspaviljong, skyttehus. -hund, ro.
jagthund. -loch, n. 1. skottglugg. 2.
borrhål vid sprängning, -mal, n. mål vid
målskjutning. -plan, -platz, ro. skjutplats, -fält. -pulver,
n. jagtkrut. -scharte,/, skottglugg.
-Scheibe,/. skottafla. -stand, ro. skjutstånd. -Übung,
/. skjutöfning. -wand, /. skottvall. -wolle =»
Schiefsbaumwolle, -zeit,/, jagttid.
Schiff, -e, n. 1. skepp, fartyg, båt. Zu me
gehen: gå ombord. 2. bot. köl. 3. reservoar.
4. skyttel, ö. m und Geschirr: erforderliga
redskap i sht för åkerbruk, äfv. vagn och
seldon. -bär, a. segelbar, -barkeit, /. segelbart
tillstånd, -bau, ro. skeppsbyggnad,
-byggeri. -bauer, ro, skeppsbyggare, -bauholz, n.
skeppsvirke, -baumeister, ro.
skeppsbygg-mästare. -besteuerung, / ptyrmanskonst.
•bruch, ro. skeppsbrott, -brüchig, a.
skeppsbruten. -en, sv. I. itr. s. fara till sjöss,
sjövägen, segla. II, tr. frakta, trannportera
sjöledes. -er, -, ro. 1. skeppare. 2. sjöman,
-fahrer, m. sjöfarare, sjöman, -fahrt,/sjöfart,
-fahrttreibend, a. sjöfarande, -gerippe, n.
förtimring. -sbefrachtung,/. fartygs befraktande,
-sbeute, f. pris. -seigentj lijümer, -seigner, ro.
skeppsägare, -sfracht, /. nkeppsladdning,
skeppslast, -sfrachtbrief, ra. konnosseuient.
-Sfreund,ra. = Schiffspartner, -shaken, ro.
än-terhake. -shauptmann, ra. (sjö)kapten.
-shin-tert[hjeil, n. akter, -skapitän, ra. sjökapten,
-smannschaft, /. manskap, besättning.
-S-mühle, /. flytande kvarn, -smüller, ra. ägare
till, mjölnare i en flytande kvarn,
-spartner, ra. delägare i ett fartyg, -spfund, n.
skeppund. -sschnabel, ra. bagge, ram.
-s-schraube, /. propeller, -sspiegel, ra.
akterspegel. -Stauwerk, n. tågvirke, -streppe, /.
skeppstrappa, -svordert[hjeil, n. för.
-swe-sen, n. sjöväsen.
Schikan||e, -n, f. chikan, kitslighet,
trakasseri, förolämpning, -ieren, sv. tr. o. itr. h.
chi-kanera, vara kitslig (mot), trakassera,
förolämpa.
Schild, -e[r], ro. o. n. 1. vani. pi. -e, ro. sköld.
Zu m und Helm geboren: ädelboren,
välboren, adlig; biid. etw. im me führen: hafva
ngt i sinnet. 2. vani. pi. -er, n. skylt. 3. plåt,
märke, -bürger, ro. 1. med sköld väpnad
borgare. 2. kälkborgare, abderit.
-biirger–t[hjüm, n. kälkborgerligt sätt,
småstadsanda. -eréi, -en,f. målning, plansch, -erer,
-, ro. 1. skyltvakt. 2. målare, färgläggare,
kolorist. 3. skildrare, -erhaus, n.
skyller-kur. -ern, sv. I. itr. h. stå på vakt. II. tr. 1.
måla, färglägga, kolorera. 2. skildra,
be-skrifva. -erung, /. 1. kolorering, målning,
plansch. 2. skildring, beskrifning. -farn,
ro. bot. ormbunke, -halter, ro. 1.
vapendra-gare, väpnare. 2 herald, sköldhåll are.
-knappe, -knecht, ro. väpnare, -knorpel, ro.
sköld-brosk. -krot Schildpatt. -kröte,/.
sköldpadda. -laus, /. sköldlus. -ner, -, ro.
väpnare. -patt, n. sköldpadd. -patten,a. af
eköld-padd, sköldpadda-, -träger = Schildhalter
1. -wache, -wacht,/, skyltvakt.
Schilf, -e, ro. o. n. vass; säf, tåg. -bekränzt, a.
bekransad, omgifven af vass, af säf. -e(rn)
se Schelfe[rn), -icht, -ig, a. vassbevuxen.
-rohr, n. vassrör, vasstrå.
rik» = foregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar piur. "J" har omljud. F familjärt, P lägre språk. $ mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
