Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schlotterigkeit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sohlotterigkeit
— 396 —
Schmarotzer
rig, slarfvig. -igkeit,/. slapphet, slarf m. m.
•e ſöreg. -köpf, ro. (person med) darrande,
nickande hufvud. -n, sv. itr. k. o. vid
ortför-Endring s. darra, hänga löst, slappt, fara hit
och dit, vackla, stappla.
Schlucht, -en, f. dal, klyfta, afgrund, svalg.
schluchz||en, sv. itr. h. o. tr. 1. snyfta, gråta
bittert. 2. t hicka. 3. t ljuda stötvis, -er, -, ro.
1. en snyftande. 2. snyftning. 3. =
Schluk-lcen II. -eréi, -en, fl. snyftande, snyftning.
Schluck, -e [f] o. -, ro. klunk, drag. -auf, ro.
hicka, -en, I. sv. tr. o. itr. h. 1. svälja ned,
svälja, sluka. Bild. an einem Schmerz ~
kämpa mot smärtan. 2. t — schluchzen. II. arv.
-er, -s, 0, ro. hicka, -er, ro. stackare,
-wei-se, adv. klunkvis, i klunkar.
Schluder- se Schlauder-, Schluft se Schlucht.
Schlummer, -, ro. 1. slummer, sömn. 2. %
sömndryck, -betäubt, a. öfverväldigad af
sömn. -er, ro. 1. slumrare. 2. =
Schlummer ko pfl. -kissen, n. hufvudkudde. -kopf, ro.
F sömnig, dåsig person, nattmössa, -lied,
n. vaggsång, -los, a. sömnlös, -n, sv. I. itr. h.
slumra. II. opers. Es schlummert mich: jag
känner mig sömnig, -trunken, a.
sömndruc-ken.
Schlump, -e, ro. slump. <^s: gnm en slump,
•[ej, -en, fl. F slampa, slamsa. -en, sv. I. itr.
h. o. s. 1. lyckas gnm en slump, slumpa sig.
2. = schlottern. II. tr. slarfva med ngt. -ern,
sv. itr. h. o. s. släpa, släpa sig, släntra, -icht,
-ig, a. slarfvig, slamsig.
Schlund, -e f, ro. svalg; gap, djup klyfta,
afgrund. -bräune,/, strupinflammation. -kopf,
ro. struphufvud.
Schlupe se Schaluppe.
Schlupf, -6 t» ni. se Schlupfloch.
schlüpf||en, sv. itr. s. smyga sig, glida, slinka,
-[ejrig, a. hal, slipprig; obehaglig, kinkig;
tvetydig, ekivok. Eine Zunge haben a.ſv.
vara språksam, prata mycket, -[e]rigkeit,
/. slipprighet m. m. se ſöreg.
Schlupf||loch, n., -Winkel, ro. smyghål, kryphål,
kryp-in.
schlürfen, sv. I. tr. o. itr. h. dricka med
välbehag, läppja på, sörpla i sig. II. itr. h. o.
s. — latschen.
Schlufs, -e f, ro. 1. tillslutning. Das Fenster
hat keinen rechten ~ fönstret sluter ej till
väl. 2. stängning, afslutande, slut. 3.
af-slutning, slut, ände. Zum ~ till sist, zum
bringen: afsluta. 4. slutsats, slutledning.
5. beslut, -antrag, ro. jur. slutpåstående, -ärt,
/. slutsätt, -bemerkung, /. afslutande
anmärkning; slutord.
Schlüssel, ro. nyckel; klav. -bärt, ro.
nyckelax. -bein, n. nyckelben, -blume,/. gullvifva.
-bund, n. nyckelknippa, -rohr, n., -röhre,/,
nyckelpipa.
Schlulsllfolge[rung], /. slutsats, slutledning,
-gerecht, a. logisk.
schlüssig, a. besluten. sein: vara besluten,
hafva beslutat, /v werden: besluta,
öfver-enskomma.
Schlulsllkette, fl. slutledning, -punkt, ro.
slutpunkt, sista punkt, -rechnung,/.
sluträkning, slutlig uppgörelse, -recht, a. logisk,
-rede, /. 1. afslntningstal. 2. slutet, sista
delen af ett tal. 3. slutledning, -reihe, /. 1.
slutledning. 2. sista raden, ledet, serien,
-richtig, a. logisk, -satz, ro. 1. slutsats. 2.
sista satsen. -Sitzung, /. sista
sammanträdet. -stein, ro. slutsten, -widrig, a.
ologisk, inkon sek vent. -Widrigkeit,/. brist på
logik, på följdriktighet, inkonsekvens.
Schmäch, Q, f. smälek, skam, skymf. -bedeckt,
-beladen, a. skamhöljd, nedtryckt af skam.
schmächteln, sv. itr. h. sm äkta ütet, spela den
smäktande.
schmachten, sv. itr. h. sm äkta, försmäkta.
schmächtig, a. 1. smäktande. 2. smal,
spenslig, skranglig, -keit,/. spenslighet,
skranglighet.
Schmacht||lappen, ro. F 1. hungrande fattiglapp.
2. smäktande, älskogssjuk person, -riemen,
m. svältrem,
schmachvoll, a. skamlig, neslig.
Schmack, I. se Geschmack. II. -en, f. «v.
-n, f. sjö. sm ack. -haft, a. smaklig,
välsmakande. -haftigkeit, /. smaklighet, god smak.
schmaddern; sv. tr. o. itr. h. smutsa, smörja
ned.
schmäh||en, sv. tr. o. itr. h. smäda, skymfa,
nedsätta, okväda, [auf ei. gegen ei. über\
jn: ngn. -er, -, m., -erin, -nen, fl. smädare,
fiende; okvädande person, -lich, a. 1.
skamlig, skändlig. 2. adv. F mycket, dugtigt.
-lied, n. nidvisa. -rede,/, smädetal. -schritt,
fl. smädeskrift. -sucht, fl. smädelystnad.
-süchtig, a. smädelysten. -ung, fl. 1.
smädande. 2. smädelse. -wort, n. smädeord,
skymford.
schmal, -er [f], a. 1. smal, trång. 2. knapp,
karg, mager, -bäckig, a. med magra,
insjunkna kinder, -bier, n. dricka, -blätterig,
a. smalbladig.
Schmäle = Schmalheit, -n, sv. itr. h. o. tr.
[Aufl] jn ei. mit jm ^ gräla, träta på,
klandra ngn. -rn, sv. I. tr. 1. göra smalare. 2.
förklena, förminska, inskränka. II. rfl.
smalna, af smalna, -rung,/.
Schmäl||hans, ro. smalhans, fattigdom, nöd.
-heit, fl. 1. smalhet. 2. knapphet, karghet.
-spurig, a. smalspårig.
Schmalte, 0, fl. smalt.
Schmälvieh, n. småboskap.
Schmalz, -es, 0, n. flott, fett. Bild. im sitzen:
må godt, ha goda dagar, -brot, n. bröd med
flott på. -en, schmälzen, sv. tr. smörja med
flott; ingnida med fett. -ig, a. flottig.
Schmand, Schmant, -e, ro. 1. grädde. 2. smörja,
schmarotz||en, sv. itr. h. snylta. -er,-,ro. snylt-
itr. intransitiv t, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. II. har haben, S. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
