Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schnellschritt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schnurr er
— 401 —
schöpfen
ljuda. 2. spinna (om kattor); brumma, knorra.
3. rid ortförändring S. snurra, med ett surrande ljud
flyga, fara (åstad). 4. tigga. 5. blifva
skrumpen. -er, m. F tiggare, -haar, ra. murrhår.
Schnürriemen, m. snörrem.
schnurr||ig, a. komisk, rolig, lustig, putslustig,
-igkeit, /. komisk sak, egenhet,
putslustighet. -pfeifer, m. kringvandrande lumpsamlare,
-pfeiferei, /. lappri, skräp; egen(domlig)het,
kuriositet.
Schnür||schuh, -stiefei, m. snörsko, -käng.
schnur||stracks, adv. 1. rakt, diametralt. ~
zuwider: diametralt motsatt. 2. genast,
strax.
Schnürung,snörning m. m. se schnüren.
Schober, -[f], m. dim. f, hög, såte, stack, vålm.
-n, sv. tr. sätta i såtar.
Schock, -e o. som måttenhet -, n. skock, Sextio
stycken, -en, sv. tr. ©. itr. h. räkna efter
skock, lägga i högar på 60 styck hvar.
-schwerenot[h], itj. tusan dj—r. -weise, adv.
skockvis.
schofel, F I. äfv. -ig, a. dålig, gemen, uael. II.
-, m. o. n. smörja, skräp, uselhet.
Schöff[e], -e[n], m. bisittare, rådman,
nämde-man. -engericht, n. domstol med bisittare.
Schokolade, -ra, f ihoKolad. -nbaum, m.
kakaoträd. -nplätzclieri, n. chokoladbröd.
Scholllår, -era, m. skolgosse, djäkne, -årch,
-era, m. skolföreståndare, -åstisch, a.
sko-lastisk.
scholken, sv. itr. h. sjö. kabbla, skvalpa.
Scho||lle, -ra, /. dim. t» I’ jordkoka; jordlapp,
torfva. Biid. an der m hieben: sitta på ett
ställe, ej komma ut i världen. 2. isbit,
is-flake. 3. cooi. flundra, -ern, sv. itr. h. ©. s.
ljuda, rulla doft. -ig, a. full af jordkokor.
schon, adv. 1. redan. Was ist m wieder: hvad
är det nu igen? gut: det är bra. 2. blott.
der Gedanhe: blotta tanken. 3. nog,
visserligen, t. ex. er wird m kommen: han
kommer nog, das ist m wahr, aber: det är
visserligen sant, men. i koncessivsatser: wenn m
el. obm es wahr ist ei. ob es m wahr ist ei.
ist es m wahr, so durftest du es ihm doch
nicht sagen: om det än är sant, änskönt
det är sant, borde du dock ej ha sagt det
till honom.
schön, a. vacker, skön, bra. Eine me: en
skönhet (vacker kvinna), äfv. dim.: mchen: liten
skönhet, sich m machen: smycka, pynta
sig, m thun: krusa, das ist m von Ihnen:
det är snällt af er, das mste bei dem
ganzen Spafs ist, dafs: det roligaste vid hela
historien är, att, Sie haben m lachen, aber:
skratta ni, men, [icA] danke m a) tackar så
mycket, tackar ödmjukast, b) nej, jag
tackar, [ich] bitte m a) var så god, b) ja, jag
tackar, c) ingen orsak, d) förlåt! ursäkta!
grüfse m! hälsa så mycket! einen men
Dank sagen: tacka så mycket, m! godt!
jm me Sachen sagen: säga ngn artigheter,
komplimentera ngn, mit jm m thun: ställa
sig väl med ngn, eines men Tages: en
vacker dag, er wird sich m wundern: tänk,
hvad han skall bli förvånad! du kennst ihn
m jo, du känner honom vackert, das wäre
m gewesen! det skulle just ha varit
vackert! da würde ich m ankommen! då skulle
jag råka väl ut! Sie werden [sich] was mes
von mir denken: hvad skall ni tänka om
mig. -bart, m. mask. -dånk, itj. tack, tackar
så mycket.
schonen, I. sv. tr. o. t itr. h. 1. skona, spara,
jn «i. t js: ngn. 2. fridlysa, vårda. II. -s, 0,
n. npr. Skåne.
schönen, sv. tr. Wein m klara vin med husbiås.
Schoner, m. 1. skonare, vårdare. 2. sjö.
skonare, skonert.
Schonllfleckchen, ra. skönhetsplåster, -gebauet,
a. välbygd, vackert bygd. -geist, m.
vitter-hetsidkare, vitterhetsälskare, vitterlekare.
-geisterei, f. vitterlek. -geistig, a.
belletri-stisk. -heit, f. 1. skönhet. 2. artighet,
komplimang. -pflaster, ra. skönhetsplåster,
-red-ner, m. vältalare; ofta tadiande: en som håller
granna innehållslösa tal, frasmakare. -rednerei,
/. frasmakeri. -rednerisch, a. vältalig; full
af granna fraser.
schönsäm, a. aktsam.
Schönllschreibekunst, /., -schreiben, n.
skön-skrifning. -sieht, f. plats med vacker
ut-sigt, belvedär. -thuend, a. inställsam,
fjä-skig. -thuer, m. inställsam person, fjäsker,
kurtisör. -thuerei, f. inställsamhet, fjäsk.
Schonung,/. 1. försköning, skonsamhet,
hänsynstagande, öfverseende. 2. skog. a) fredad
skogsplantering, ungskog, b) skogslott som
ej får huggas, -sbrille, / konserver (glasögon),
-sios, a. skoningslös, -slosigkeit,/.
skoningslöshet. -svoll, a. skonsam, -szeit, /.
förbjuden tid.
schönwissenschaftlich, a. belletristisk.
Schonzeit, / förbjuden tid.
Schoo- se Scho-.
Schopf, -e f, m. 1. hjässa, hvirfvel på hufvudet.
2. hårtofs midt på hufvudet, kaluf, tupé,
pannlugg; fjäderbuske på fåglar. Jn beim me
fas-sen: gripa ngn i kalufven, die Gelegenheit
beim me fassen ei. nehmen: gripa tillfället
i flygten. 3. skog. spetsig, smal trädtopp.
Schöpfllbrett, ra. skofvel på vattenhjul, -e, -ra,/. 1.
öskar, öskärl. 2. ställe där vatten hämtas,
•eimer, m. ämbar, bytta att ösa med. -en,
sv. tr. 1. ösa. Die Sonne schöpft Wasser:
solen drar regn. 2. jäg. a) dricka, b) låta
dricka. 3. hämta, t. ex. Atem m hämta
andan, Luft m a) hämta andan, andas, b)
hämta frisk luft; i sht med abstrakt obj. as. aus
el. von ei. über etw. Argwohn m fatta
misstanke af ngt, Mut, Trost m hämta mod,
tröst, Geduld m lära sig tålamod, Vergnü-
«v » föregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar plur. f har omljud. F familjärt, P lägre sprik. $ mindre brakllgt.
26—195271. Tysk- Svensk skolordbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
