- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
419

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sonnenblick ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Spanferkel

— 419 —

Spedition

Spanferkel, ra. digris.

Spange, -n, f. dim. t, spänne, knappe.

SpängrUn, n. 1. spanskgröna. 2. ärg.

Span||ier, -, ra. spanjor, -ierin, -nen, f.
spanjorska. -isch, I, a. 1. spansk. 2. F
besynnerlig, egendomlig. II. n. spanska,itr deutseh.

Spann, -e, 1. ra. (fot)vrist. 2. n. (fyr)spann.
-ader, /. sena.

spännagelneu, a. splitterny.

Spannildienst, ra. kördagsverke(n). -e, -n, f.
spann (längdmått). Eine m Zeit: en kort
tid. -en, sv. I. tr. 1. spänna. Weit m
spänna löst, släppa efter, eng m draga åt,
spänna hård t. Blid. seine Forderungen zu hoch m
spänna bågen för högt, js Neugier aufs
höchste m reta ngns nyfikenhet på det
högsta, auf den Ausgang gespannt sein: afbida
utgången i spänd väntan, vara nyfiken på
resultatet. 2. Das Wasser m uppdämma
vattnet. 3. tjudra. 4. Der Roch spannt mich:
rocken trycker mig, är för trång. 5. gripa,
taga med tummen o. liiifingret, t. ex. eine Oktave
auf dem Klaviere m können. II. itr. h. 1.
vara spännande. 2. Mit einander m passa
ihop. 3. Auf etw. m rikta sin
uppmärksamhet på ngt. -er, Spänner, -, ra. 1. en som
spänner ngt. 2. zooi. mätare (Geometra). 3.
med. spännmuskel. 4. verktyg att spänna
med. -feder, f. spännfjäder. -frohnde,/. =*
Spanndienst, -höch, a. spannhög. -kraft, /.
spännkraft, spänstighet. -|[h]ier, n.
draga-re. -ung,/, spänning.

’ Spant, -[e]s, -en, n. sjö. spant.

Spärlibüchse, /. sparbössa, -en, sv. tr. 1.
spara. F die Wahrheit m ljuga. 2. skona. 3.
Jm etw. m bespara ngn ngt. 4. uppskjuta,
-endchen, n. ljusknekt, -er, ra. sparande,
sparsam människa.

Spargel, ra. sparris.

Spärgeld, n. sparpenning.

Spargelsalat, ra. sparris.

Spärhèrd, ra. besparingsspisel.

Spark, -e, ra. bot. spergel (Spergula).

Spar||kasse, /. sparkassa, sparbank, -lampe,
/. besparingslampa, -leuchter, ra. ljusknekt.

spärlich, a. torftig, sparsam, knapp, karg.
-keit, /. torftighet m. m. se föreg.

Sparr||en, ra. sparre. F biid. einen m zuviel
haben: hafva en skruf lös. -ig, a. utspärrad,
utstående.

sparsam, a. sparsam, -keit, / sparsamhet.

Sparterie, 0, /. af träpinnar ei. träskifvor och
tråd flätade mattor m. m.

Späfs, -e f, ra. skämt, gyckel, lek? nöje. Im
m på skämt, seinen m mit jm treiben:
skämta, gäckas med ngn, zum m på lek, etw. ist
für jn ein m ngt är en lek, går som en
dans för ngn, sich einen m machen: bereda
sig ett nöje, roa sig, jm m machen: roa
ngn, mes halber: för roskull, -en, sv. itr. h.
skämta, leka. Damit ist nicht zu m det är ej

att leka med. -er, -, ra. skämtare, -eréi, -en,
f. skämt, -haft, a. skämtsam, -haftigkeit, /.
skämtsamt sätt. -ig, a. rolig, lustig.

Späfsilier, -, -ling, -e, ra. skämtare.

Späfsllmacher, -vogel, ra. skämtare,
upptågs-makare. -weise, adv. på lek.

Spat, I. -c, ra. 1. min. spät. 2. veter. spätt. II.
— spät.

spät, a. sen. Die Uhr geht um fünf Minuten
zu m klockan går fem minuter efter. -e, 0,
f. sen tid, sen timme.

Spatel, ra. spatel.

Spaten, -, ra. I. spade, 2. kort. spader, -stich,
m. spadtag, -tief, a. ett spadtag djup.

spät||erhin, adv. senare, längre fram. -estens,
adv. senast, -frost, ra. sen frost, -herbst, ra.

senhöst.

spatig, a. 1. min. spatig. 2. veter. som har spätt.

Spatlljahr, n. höst. -ling, -e, ra. 1. sent på året

el. på föräldrarnes ålderdom födt barn el. djur. 2.

eftersläntrare. -öbst, n. sen frukt, -reif, a.
sent mogen, -sommer, ra. sensommar,
efter-sommar.

Spatz, -e[n], ra. dim. f, sparf. -enhaft, a. sparf-

lik, som en sparf, kättjefull, närgången.

spazier||en, sv. itr. s. spatsera, promenera, «v
fahren: göra en spatserfärd, taga en
promenad i vagn, åka ut, ~ führen: ledsaga
på promenad, spatsera med, gå ut med, ~
gehen: spatsera, taga en promenad,
reiten : taga en promenad till häst, rida ut.
-fahrt,/, lusttur, utflygt, promenad i vagn,
i båt. -gang, ra. spatsertur, promenad,
-gän-ger(in), ra. (/.) promenerande, -platz, ra.
promenadplats, -ritt, ra. spatserridt,
promenad till häst. -stock, ra. spatserkäpp.

Speceréi se Spezerei.

Specht, -e, ra. hackspett.

special, I. a. speciell, special-. II. -e, ra. F
intim vän. -arzt, ra. specialist, -ien, pl.
särskilda omständigheter, detaljer, -isieren,
sv. tr. specialisera, -isierung, /.
specialisering. -itåt, -en, f. specialitet.

speclliéil, a. speciell, special-. Etw. m
angeben: specificera ngt, mein mer: min gode
vän (och bror), -ies, -, /. species. -|fisch, a.
specifik, -ifizieren, sv. tr. specificera, -imen,
-s, -s ei. Specimina, n. specimen.

Speck, -[e]s, 0, ra. späck, fläsk, ister. m
ansetzen : blifva fet, lägga på fläsket, auf
den Rippen haben ei. im m sitzen: sitta i
goda omständigheter, hafva goddagar, den
m spicken: komina med tårta på tårta, -fett,
a. smäckfet. -haut, / fläsksvål, -icht, -ig, a,
späck-, fläskartad, fet. -schwein, n. gödgris.
-seite, /. fläsksida. Ordspr. mit der Wurst
nach der m werfen: uppoffra en
obetydlighet för att därigenom vinna ngt större.

sped||ieren, sv. tr. hand. expediera, ombesörja,
-itéur, -e, ra. speditör, kommissionär. -ition,
-en, f. Spedition.

<V =» föregående uppslagsord. * äJrta »ros. 0 saknar plur. "j" har omljutjl. F familjärt, P lägre språk. % mindre brukligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:24:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free