Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Speer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spieler
— 421 —
Splitter
platsen flyttades till Tyskland, -er, ro. 1.
spelare. 2. deltagare i en lek. -eréi, -era, /.
leksak, lekverk; barnslighet. -erhaft, a.
spelade)-, (en) spelares, -erig, a. lekfull,
lekande. -erin, -nen,/. se Spieler, -erisch, a. 1. =
spielerhaft. 2. lekande, saknande allvar,
-genösse, ro., -genossin,/. 1. lekkamrat.
2.spelkamrat. -glück, n. tur i spel. -|acht,/,
lustjakt. -kätzchen, n. lekfull katt, biid. lekfullt
barn. -leute, pl. tili -mann, ro. spelman; (under
medeltiden) lekare, -platz, ro. lekplats, -puppe,
/. (lek)docka. -raum, ro. 1. lekplats. 2.
spelrum. -sache, /. leksak, lekverk, -stunde,/,
lekstund, lektid, rast. -tag, ro. lekdag,
lof-dag. -uhr,/. spelur, speldosa, -verderber, ro.
glädjestörare, fridstörare, -wa[a]re, /.
leksak. -weise, I. f. spelsätt. II. adv. på lek.
-werk, n. lekverk, leksak, -zeug, n. leksak.
Spier, -e, n. o. ro. brodd. Ein mchen: ett
grand, -e, -n, f. 1. bot. spirea. 2. sjö. spira,
-[l]ing, -e, ro. rönn.
Spiels, -e, ro. 1. spjut. 2. spjutbeväpnad man.
3. (stek)spett, (ljus)sticka. 4. jäg. hjorthorn
utan grenar. 5. i>oUr. spis. -bürger, ro.
kälkborgare. -bürgerlich, a. kälkborgerlig. [–bürgert[|}]-] {+-bür-
gert[|}]+} öm, n. kälkborgerlig anda. -dreher,
ro. stekvändare. -en, sv. tr. 1. spetsa. 2.
med nålar fästa, -er, ro. 1. spjutbeväpnad
soldat, spjutkastare. 2. F kälkborgare. 3.
jäg. ungnjort kvars horn ännu ej grenat sig. -gehörn,
n. «=* Spiefs 4. -gesell, ro. kamrat, (med-)
hjälpare, -glanz, in., -glas, 7i. min. antimon;
spetsglans, -hirsch, ro. — Spiefser 3. -ig, a.
1. spjutformig, spetsig. 2. Spröd (om metaller),
-rut[h]e, /. spö. [Durch die] mn laufen:
springa gatlopp, -träger, in. spjutbärare.
Spill, -e, n. sjö. spel. -e, -n, f. = Spindel, -egeld,
n. nålpengar, -en, sv. tr. 1. förspilla, öda.
2. = spindeln.
Spinat, -e, ro. spenat.
Spind, -e, n. o. ro., -e, -n, f. skåp.
Spindel, -ra, fl. 1. elända; ten. 2. med. lilla
armpipan. 3. (hjul)axel; spindel i ur;
trapp-stolpe. -dünn, a. spinkig, -dürr, a. mager
som en skrika, -förmig, a. spolformig. -lehen,
= Kunkellehen, -n, sv. tr. vrida
spiral-formigt.
Spinétt, -e, ra. spinett.
Spinnlie, -ra, /. spindel. Hassen wie eine m
hata af hela sitt hjärta, -efeind, a. hätsk,
jm: mot ngn. -efeindschaft, /. förbittrad
fiendskap, hätskhet. -en, st. tr. o. itr. h.
spinna. Bild. einen Gedanken weiter m
fullfölja en tanke, keine Seide el. kein Gold
bei etw. m ej skörda guld af ngt. -engewebe,
-ennest, -ennetz, ra. spindelväf. -er, -, ro.
spinnare. -eréi, -era, /. 1. spinnande,
konsten att spinna. 2. spinneri, -erin, -raera, /.
spinnerska. -frau, fl. spinnerska. -gewebe,
ra. spindelväf. -haus, ra. spinnhus, -hütte, fl.
litet hus af spån för silkesmaskar, -icht,
-era, fl. spinnstuga. -ig, a. spindellik. -jung
fer,/. spinnhushjon, spinnerska på spinnhus;
spotsk, fräck kvinna, -rad, ra. spinnrock(s«
hjul), -raupe, /. larv som spinner in sig.
-rocken, ro. spinnrock, -stube,/. spinnstuga,
-web, n. spindelväf. -wocken = Spinnrocken.
spintisieren, sv. itr. h. F fundera, grubbla.
Spion, -e, ro. spion, -åge, -ra, fl. spionerande,
spioneri, -ent[h]üm, n. spioneri, spionväsen,
-ieren, sv. itr. h. spionera, -iereréi, -era,/,
spioneri.
spiral, a. spiral (form ig), -e, -ra, /. 1.
spiral-(linie). 2. spiralfjäder, -linie, /. spiral,
snäcklinie.
Spirit||ismus, 0, ro. spiritism. -uosen, pl.
spirituösa, -us, -, -[se], ro. 1. sprit. 2.
spi-ritus, ande.
spissen, sv. itr. h. spela, locka (om järpar).
Spitål = Hospital.
Spitt||el, -, ra. o. ro. = Hospital, -ler, -, ro. =
Hospitalit.
spitz, I. a. spetsig, uddig, skarp, hvass. F bild.
~ kriegen: få i sitt hufvud, begripa. II. -e,
ro. 1. spetshund. 2. F florshufva. -ahorn, ro.
bot. svensk lönn. -bärt, ro. spetsigt
hakskägg. -bogen, ro. spetsbåge. -bube, ro.
spets-bof, kanalje, skälm, skalk. -bubenstreich, ro.,
-büberei, /. bofstreck, kanaljeri,
skälmstycke. -bübin, /. skalk, skälm, -bübisch, a.
bofaktig; skalkaktig, skälmsk, -e, -ra,/. 1.
spets. An der m eines Unternehmens: i
spetsen för ett företag. Bild. die mn der
Behörden: de högsta myndigheterna, etw. auf
die m stellen ei. treiben: drifva ngt till sin
spets. 2. munstycke. 3. poäng, kläm. 4.
spetsighet, pik. Skämts, mit mn handeln:
vara spetsig, komma med pikar. 5. virkad,
knypplad spets, -en, sv. I. tr. 1. spetsa, hvässa,
skärpa, formera. Das ist auf mich gespitzt:
det är en pik åt mig. 2. Pferde m brodda
hästar. 3. aftaga spetsarna, ändarna af. II.
rfl. 1. blifva spetsig, skarp. 2. Sich auf
etw. (ack.) ~ bespetsa sig på ngt. -findelei,/.
spetsfundighet, hårklyfveri. -findein,* itr.
h. vara spetsfundig, -findig, a. spetsfundig,
-findigkeit, / spetsfundighet, -ig = spitz I.
-igkeit, fl. spetsighet, skarp udd, pik. -kopf,
ro. 1. en med spetsigt hufvud. 2.
spetsfundig person, -köpfig, a. 1. med spetsigt
hufvud. 2. spetsfundig, -kugel, fl. spetskula,
-mäulig, a. spetsnosig. -maus, fl. näbbmus.
•name, ro. öknamn, -säule,/. obelisk, -werk,
ra. spetsar, spetsgarnityr. -wort, ra. stickord,
pik.
spleenig, a. lidande af spleen.
Spleifslle = Schleifse. -en, st. o. sv. tr. klyfva,
spänta, -ig, a. lätt att klyfva.
Splint, -e, m. splint, hvitved. -er se Splitter.
Splifs, -e, ro. 1. stycke, bit, sticka. 2. utgård.
spliss||en, sv. tr. sjö. splissa. -ung,/.
Splitter, -, ro. sticka, skärfva, splittra, spillra;
<V =» föregående uppslagsord. * äJrta »ros. 0 saknar plur. "j" har omljutjl. F familjärt, P lägre språk. % mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
